Engelska alfabetet är en variant av det moderna latinska alfabetet och används i de engelsktalande länderna för att skriva huvudsakligen engelska. Det består av 26 standardiserade bokstäver men ytterligare arkaiska (gammalmodiga) bokstäver finns och förekommer än stundom.
Alfabetet sammanfaller överlag med det svenska alfabetet men saknar Å, Ä och Ö. Det bygger på det klassiska latinska alfabetet om 23 bokstäver och införlivar även dess senare tillägg i form av uppdelning av I–J och U–V samt ligaturen W.
+ Moderna engelska alfabetet Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz
+ Arkaiska och utdöda bokstäver Þþ Ðð Ƿƿ Ææ Œœ Ȝȝ Ŋŋ Ꝥꝥ ⁊ , /th/ , /th/ n/a , /ng/ ”det” ”och” Thorn Eth Wynn Ash Ethel Yogh Eng That Et
Fornengelska alfabetet + Fornengelska alfabetet (ca 800–1200) Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg/Ȝȝ Hh Ii Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu/Vv Xx Yy Ƿƿ Þþ/Ðð Ææ/Œœ
Det engelska alfabetet har utvecklats någorlunda sedan medeltiden och föregicks av det fornengelska alfabetet och den 32-typiga fornengelska runraden som brukades omkring 800–1200. Dessa bygger vardera på det klassiska latinska alfabetet som introducerades omkring 600-talet och den äldre 28-typiga anglofrisiska runraden som varit i bruk sedan 400-talet och introducerar vardera ytterligare inhemska fonetiska skrivtecken. Den anglofrisiska runraden var i sig en anglosaxisk eller frisisk vidareutveckling av den äldre samgermanska runraden som har sina rötter omkring år 1.
Under vikingatiden skrevs det fornengelska latinska alfabetet med halvuncialskrift och insulärskrift men i och med normandernas maktövertagande av Britannien på slutet av 1000-talet gick skriften övertid över till karolingisk minuskel.
Se även Anglofrisiska runraden
Anmärkningar
Källor
Källor
Kategori:Alfabet baserade på det latinska alfabetet Kategori:Engelska