Vg 187, Gudestenen, är en runsten från Vists socken i Västergötland. Den står rest intill Vists kyrka, Västergötland, cirka 20 meter öster om kyrkan och en meter från östra kyrkogårdsmuren. Den är en av de så kallade Englandsstenarna. Namnet ”Gudestenen” syftar på att inskriften restes till minne av mannen Gude. Enligt Riksantikvarieämbetet (se bild) restes runstenen på 1000-talet.

Historia Stenen påträffades den 4 juni 1891 i samband med rivningen av Vists gamla kyrka. Den var inmurad i den södra långväggen, ”stående upprätt” med inskriftssidan inåt. Enligt S. Welin var den redan avsedd att bli trappsten men räddades och restes samma år på sin nuvarande plats. miniatyr|Vg 187, Gudestenen, Vists kyrka, Västergötland Beskrivning Stenen består av rödaktig, grovkornig granit och är 1,85 meter hög och 0,97 meter bred. Den är välformad med jämna ytor och en tydligt huggen ristning. Runorna är säkra och inskriften löper motsols med början längst ned till höger. Den yttre ramlinjen utgör bas för runorna.

Inskrift

Translitterering + gÍʀÍ · sati · stin · þana · eftÍʀ · kuþa · bruþur · sin · eʀ · a ok·lanti · altri · tynþi x Normalisering Gæiʀi satti sten þenna æftiʀ Guða, broður sinn. Er a Ænglandi aldri tynði. Översättning Gere satte denna sten efter Gude, sin broder. I England slöt han sina dagar. miniatyr|Vg 187, Gudestenen, skylt, RAÄ.

Språkliga och litterära anmärkningar Ristaren använder en punkt som ordskiljetecken; vid inskriftens början och slut markerades detta med kors respektive kryss. Den sista satsen utgör ett verspar i fornyrdislag och återfinns också i runinskriften Sm 5. Detta tyder på att frasen användes som en formel. Ordet tyna (’mista, förlora’) är anmärkningsvärt. Det förekommer annars endast i Sm 5 bland runinskrifterna, men är känt från isländskan. I svenskan finns det inte belagt i medeltidslitteraturen men hos E. Schroderus (1640) i betydelsen ’fördärva, plåga’. Namnen Gere och Gude allittererar. Namnformen Gudi är annars inte känd från svenska runinskrifter men möjligen från en dansk inskrift (DR 126).

Avbildningar Blyertsteckning av O. Lindkvist (1891, ATA). Träsnitt av S. Welin (i T 105).

Se även Lista över Västergötlands runinskrifter

Referenser N. Jörlander, brev till VHAA 10/6 1891, till O. Montelius 28/6 1891 (ATA). S. Welin, besiktningsrapport 1891 (VFA). J. Sandström, Anteckningar om fornlämningar i Redvägs härad 1904 (ATA). N. Beckman i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 4:1 (1920), s. 61, 63. Fornminnesinventering 1931 (ATA). Handlingar 1935 (ATA). S. B. F. Jansson i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 5:2 (1942), s. 64. E. Wessen, Svensk språkhistoria 3 (1956), s. 14. RAÄ, Sveriges runinskrifter, s. 59 Runinskrifter.net – Vg 187 Kategori:Västergötlands runinskrifter Kategori:Ulricehamns kommun