miniatyr|Karta över kanalområdet i Trollhättan upprättad 1774 med Antonssonska trädbron, samt med planerade slussar och den planerade Bergkanalen inritade Antonssonska trädbron, eller Antonssonska träbron, var en omkring två kilometer lång transportled för kärror förbi Trollhättefallen på 1780- och 1790-talen, vilken gick mellan Kaveldammen uppströms i Göta älv och Åkersvass nedströms. Körvägen har fått sitt namn efter Reinhold Antonsson, en bruksägare från Värmland som ledde det entreprenörskonsortium, som på kontrakt med staten anlade och sedan drev denna forled, vilken ersatte den gamla forvägen Edsvägen mellan Brätte (och senare Korseberg) vid viken Vassbotten i norr och Intaget vid Åkerström i söder. Efter det att Gustafs slussar i Karls grav i Vänersborg och Gustaf Adolfs sluss i Åkerström blivit färdiga 1777 respektive 1779, kunde fartyg segla fram till fallen i Trollhättan både uppströms och nedströms. Därmed kunde landtransporten avsevärt förkortas, i avvaktan på ett fullföljande av slussplanerna också i Trollhättan.

Antonssonska trädbron byggdes med tätt lagd timmer på den steniga marken och gick på östra sidan av älven mellan en omlastningsplats nära nuvarande Klaffbron, där Hotell Swania ligger, och Åkersvass, där senare infarten till 1800 års och 1844 års slussleder förlades. Vägen följde först någon kilometer från den norra sidan utmed den samtidigt anlagda Bergkanalens sträckning, och vek vid Olidans gård av i en krök över Åkersberg och ner till Åkers gård och Göta älv vid Åkersvass.

Kungen uppdrog 1772 till "Directionen för Trollhätte slusswärck" att bygga vägen och slussverket började med att köpa timmer av Reinhold Antonsson i Värmland. Directionen valde efter ett tag att överlåta både bygge och drift till Antonsson och några partners till honom. Dessutom överenskoms att det privata konsortiet skulle arrendera de båda slussarna i Karls grav och Åkerström efter det att de färdigställts av det statliga slussverket.

Slussbyggena blev försenade. Trädbron började tas i bruk våren 1778, efter det att Gustafs slussar invigts, men innan slussen i Åkerström blivit färdig. Det gick dock trögt att få upp användningen av den nya leden. Den krävde många omlastningar, och forbönderna på Edsvägen konkurrerade genom att sänka priset på frakterna. Borgarna i Vänersborg och handelsmännen i Göteborg hade också intressen i Edsvägen och var missbelåtna. Det låga utnyttjandet ledde till att Antonsson och hans partners hösten 1778 sade upp arrendekontraktet på Gustafs slussar. Efter statligt ingripande slöts 1779 avtal mellan broägarna och ett antal handelshus i Göteborg och landshövdingen i Göteborg utfärdade förbud mot vite mot frakt på Edsvägen.

Den första färdigställda slussleden förbi Trollhättefallen invigdes den 14 augusti 1800, varefter den Antonssonska trädbron togs ur bruk och revs.

Källor Werner Johnsson: Antonssonska trädbron i Historia och historier om Stranna, Volym 7, Trollhätte-Gillet, Trollhättan, sidorna 15-22 Bengt Lindström: Trollhättan 200 år, Sjöfartsverket, Norrköping 2000, , sidorna 8-13

Kategori:Byggnader och anläggningar i Trollhättan Kategori:Göta älv Kategori:Trollhätte kanal Kategori:Historiska vägar i Sverige