Gravfältet på Björkö, Ekerö kommun vid Birka tillhör en av de mer utmärkande fornfynden från vikingatiden i mälarområdet. Det finns ett ovanligt högt antal gravhögar på Björkö. De flesta av dem har inte varit föremål för undersökningar, och mörkertalet förmodas vara stort. Det uppskattas dock finnas över 2000 synliga gravar på Björkö.

Allmänt Antalet gravar är okänt, då alla inte har upptäckts eller undersökts och är osynliga för blotta ögat. Antalet synliga gravhögar uppskattas dock till omkring 2300 stycken. Omkring 1100 gravar har varit föremål för arkeologiska undersökningar. Det förekommer tre olika typer av gravar: brandgravar, där den avlidna har kremerats, en tradition som var den vanliga för allmänheten under förkristen tid; skelettgravar, som kom att bli den vanliga under kristen tid, och många av dessa gravar har tolkats som kristna; och slutligen kammargravar, som uppenbart var en vanlig gravform för aristokrater. I samtliga dessa gravar förekommer både män, kvinnor och barn, och vissa gravar innehåller flera personer och ibland även djur.

Kammargravar Kammargravarna är uppenbart en vanlig gravform för personer tillhörande samhällets styrande överklass. Flera av dem innehåller spektakulära gravfynd.

Exempel 1

Detta är en av fyra stora kammargravar tillägnade kvinnor på Björkö, av de gravar som undersökts, samt den största (fyra meter lång, två meter bred, två meter djup).

En kammargrav var byggd av liggande timmerstockar och upptog nästa samma storlek som ett dåtida hus. Den var uppdelad i två rum, ett större och ett mindre. Det mindre rummet upptog en tredjedel av graven. Denna kammare innehöll två hästar, klädda i dyrbara ornamenterade hästutrustningar: en grimma var prydd med en pärla, samma hästs hovar var skodda md broddar; båda var utrustade för att kunna dra en vagn. Hästarna lades ovanpå en stenplattform i den mindre kammaren, med en piska med rassel över hästen med grimma. De hade letts fram till graven och halshuggits.

Den större kammaren innehöll kvarlevor efter två personer. På en stol i kammarens mitt satt en man, klädd i en dräkt med ringspänne och ett bälte med stridskniv. Han hade även en läderpung med islamiska mynt, av vilka det yngsta var från 917-918, vilket innebär att begravningen måste ha ägt rum efter 918. Kvinnan satt ovanpå mannen. Hon bar en dräkt sammanhållen av två ovala bröstspännen, och bar pärlor och mindre spännen i brons och silver mellan dem; hon bar ett hänge gjort av ett islamiskt mynt om halsen, och en silkessjal om axlarna dekorerad längs kanten med ett brickband med silvertrådar. Även hon bar ett bälte med stridskniv och en läderpung med islamiska mynt (yngsta myntet från 913 eller 932). Av kvarlevorna återstår endast tänderna.

Vid sidan om stolen låg ett svärd. Mellan svärdet och stolen låg artiklar som främst associerades med kvinnor: järnsaxar, pincetter, sylar och en nålask. Mot den vänstra väggen stod en stol. Bredvid svärdet låg även en stav av järn som möjligen var en spira; en härskarsymbol. Där fanns även två askar av trä, ett knippe pilar, ylletyger och oidentifierbara träföremål. De begravda personerna förseglades sedan genom att ett spjut kastades in i gravkammaren på väggen bakom de döda, ovanför deras huvuden. Där finns uppsättningar smycken: det ena associerat med en kvinna, det andra med en man.

Gravkammaren har varit föremål för olika tolkningar. Det har föreslagits att det var två separata begravningar, där mannen begravdes först, och gravkammaren sedan användes för en kvinna som avled senare. Detta har skett med andra gravar på Björkö. Men detta verkar inte troligt i det här fallet. I fall där gamla gravar uppenbart har återanvänts, har gamla kvarlevor och gravgåvor brutalt kastats undan för att göra plats för gravens senaste innevånare; medan mannen och kvinnan och deras respektive gravgåvor i denna grav uppenbart tycks avsiktligt utlagda sida vid sida.

Exempel 2

Detta är en av fyra stora kammargravar tillägnade kvinnor på Björkö, av de gravar som undersökts. Den är 2,5 x 1,5 och 1,8 meter djup. Graven innehåller en kvinna, men endast hennes tänder återstår. Hon förmodas ha legat på rygg mitt i gravkammaren. Hon bar ett silverbroderat silkesband runt huvudet och en silverbroderad sjal runt skuldrorna. Hon bar spännbucklor med en silverkedja med 38 pärlor av olika material som bergkristall, guld- och silverfolierade glaspärlor i olika färger mellan bucklorna. Hon bar också ett silvergranulerat krucifix; det tyder inte nödvändigtvis på att hon var kristen, utan korset kan ha burits som prydnad eller magiskt föremål. Ett antal föremål satt också fast i bältet, som bryne, hänge, örslev och järnsax. Ovanför hennes huvud låg en träask med glasbägare från kontintenten. En järnstav eller spira låg över hennes bröst och hade möjligen lagts i hennes händer.

Exempel 3

Detta är en av fyra stora kammargravar tillägnade kvinnor på Björkö, av de gravar som undersökts. Den är 1,8 x 1 meter stor. Den uppfördes nära den väg som ledde ut från bebyggelsen i Birka, och hamnade därför med tiden under Birka när staden växte. Gravkammaren bestod av liggande stockar. Endast kraniet av en kvinna har återfunnits. Hon begrovs möjligen sittande i en stod. Tvärs över kvinnans knän tycks ha legat en stav av järn eller spira; på högra sidan vilade spiran i en spann med järnhandtag, i andra änden av graven låg en ornamenterad ask av järn under en järnring som tros ha innehållit kultiska föremål av organiskt material som sedan försvunnit. Mynt från 943 innebär att begravningen ägde rum efter år 943.

Exempel 4 Fördjupning: Kvinnliga vikingakrigaren i Birka

Detta är en av fyra stora kammargravar tillägnade kvinnor på Björkö, av de gravar som undersökts.

Den kvinnliga vikingakrigaren i Birka var en kvinna som begravdes med en högt uppsatt vikingakrigares utrustning i en kammargrav från mitten av 900-talet i Birka. Skelettet ansågs först vara en manlig krigare efter gravens utgrävning 1889, som genomfördes av Hjalmar Stolpe. Den har betraktats som en modell för krigares gravar under vikingatiden. Skelettdelarna har senare visat sig vara kvinnliga, genom både en osteologisk analys och en DNA-studie 2017.

Se även Gravfältet i Valsgärde Kvinnliga vikingakrigaren i Birka Tunagravfältet i Badelunda Askahögen

Referenser Noter

Externa länkar Allmänt om Björkös gravar

Kategori:Fornfynd i Sverige Kategori:Fornfynd från vikingatiden Kategori:Birka och Hovgården