miniatyr|297x297px|Hälsningar från den serbiska kusten - ett minne från den första serbiska hamnen ( Durrës ), serbisk propagandaaffisch från 1914. Serbien invaderade Albanien år 1912. Albanofobi är ett anti-albanskt rasistiskt fenomen som är mycket utbrett i Serbien. Hat och förakt mot albaner är oftast kopplat till den serbisk-albanska konflikten. Än idag talar serbiska portaler, tidningar och tv-medier ofta illa om albaner.
Albanofobi förekommer i det serbiska samhället som negativa stereotyper och fördomar, men även som diskriminering av albaner. Albanofobin kan också ta formen av rasism då den är kopplad till tron att albaner tillhör en underlägsen ras. Enligt vissa återspeglas anti-albanska känslor också i användningen av termen Šiptar ("Albaner"), den slaviska formen av den albanska etnonymen, som förutom sin negativa klang på serbiska språket också anses vara nedvärderande.
Genom historien har många serbiska intellektuella föreslagit olika anti-albanska projekt, bland dem Jovan Cvijić, Vaso Čubrilović, Ivo Andrić med flera. Den serbiske författaren och analytikern Mirko Đorđević har sagt: "Hundratals memorandum och planer för en lösning av Kosovofrågan har gjorts. När man tittar igenom denna lösning, oavsett om den är kommunistisk, statlig eller kyrklig, kommer man att märka att alla dessa planer syftade till att lösa Kosovofrågan på ett sådant sätt att det inte skulle finnas några albaner där."
Historia
Furstendömet Serbien vänster|miniatyr|197x197px|Vladan Đorđević, en serbisk statsman, ansåg albanerna vara en underlägsen ras. Akademik Ćosić među repatim Albancima Anti-albansk propaganda i Serbien går tillbaka till slutet av 1800-talet och är relaterat till den serbiska statens territoriella anspråk på de albanskbebodda territorierna i det Osmanska riket. Efter det serbisk-osmanska krigen och Furstendömet Serbiens territoriella expansion 1878 skedde en etnisk rensning av albaner från de nyligen erövrade territorierna (främst från Toplica-distriktet, som en gång befolkades av albaner) och albanska byar och grannskap brändes ned. Hundratusentals albaner mördades och tvingades fly. Även om många framstående serber på den tiden motsatte sig förvisningen av den albanska befolkningen, sa den serbiska regeringschefen Milan Piroćanac: "om vi lämnar dem här kommer de att orsaka problem för oss". miniatyr|176x176px|Jovan Cvijić, en serbisk akademiker, förespråkade kungariket Serbiens tillgång till havet genom det osmanska rikets territorier bebodda av albaner, genom dagens Albanien.
Kungariket Jugoslavien Vaso Čubrilović, en serbisk akademiker, utvecklade olika idéer om hur utvisningen av albaner skulle gå till.
SFRY-perioden Efter Informbureaus resolution 1948 behandlades albaner i Jugoslavien som fientliga element och spioner för Enver Hoxhas Albanien. Aleksandar Ranković, chefen för den jugoslaviska statssäkerheten, var särskilt hård i sin behandling av albaner. Rankovics män mördade, torterade och invalidisera tusentals albaner tills albanska kommunister i federationen protesterade och Tito tog ifrån Rankovic sina befogenheter. Rankovic utvisades sedan till Dubrovnik där han också dog.
Samtida period På 1990-talet, tack vare Milošević-regimens propaganda, hade albanerna blivit serbernas största "fiende". Vladimir Arsenijević, Naše crnje”. Vladimir Arsenijević, Naše crnje.Den serbisk-ortodoxa kyrkan bidrog också till spridningen av albanofobi. När kyrkliga författare skrev om albaner betonade främst "albaners brott" och beskrev dem som "våldtäktsmän" och "förövare" utan några belägg eller bevis.
En opinionsundersökning i Serbien från 1998 visade att en tredjedel av de svarande var för en våldsam lösning på det "albanska problemet", 16 % av de svarande var för att "etniskt rensa" albanerna, "isolera" dem i ett stort koncentrationsläger eller "förstöra dem med en atombomb", och de återstående 17 % föreslog tvångsutvisning. Under 1998 och 1999 genomförde den serbiska regeringen en kampanj för etnisk rensning av albaner från Kosovo, känd som Operation "Horseback". Tusentals albaner massakrerades, våldtogs, fängslades och albaners hem plundrades.
Professor i historia vid filosofiska fakulteten i Belgrad, Olivera Milosavljević, säger att dagens serbiska intellektuella huvudsakligen skriver om albaner enligt stereotypen att albaner har ett "medfött" hat mot serber, vilket enligt dem är en produkt av albanernas dominerande "egenskaper", "primitivism" och "banditism". Olivera Milosavljević: Stereotipi srpskih intelektualaca 20. veka o „nama“ i „drugima“ vänster|miniatyr|144x144px|Dobrica Ćosić, serbisk akademiker och tidigare president för RS, har, enligt vissa tolkningar, kallat albanerna för "Balkans moraliska avskum". Olika rasistiska serbiska extremistorganisationer och supportergrupper sprider också hat mot albaner i Serbien. Extremt hat mot albaner visas öppet på läktarna på fotbollsarenor och vid möten för pro-fascistiska organisationer, såsom Patriotiska Rörelsen Face, genom slagord: " Döda, massakrera så att det inte finns några albaner", " Srbija Srbima, Šiptarima sekira " (Serbien till serber, yxa till albaner) och liknande.Govor mržnje: Quo vadis, Srbijo? Samt " Döda Šiptara " (Döda albanen) och " Döda Hrvata da Šiptar nema brata " (Döda kroaten så att albanen inte har några bröder) .
Än idag kan man höra och se i serbiska musikvideor där det ofta förekommer anti-albanska hatiska kommentarer med historiska lögne och propaganda. I Italien har det rapporterats om det serbiska hatet mot albaner.
Den serbiska propagandan bland vissa serbiska ultranationalister går så långt som att förklara albaner – eller åtminstone den norra delen av dem – som "hjärntvättade serber", trots att serber kom till Balkan-halvön tusentals år efter att albaner bodde där.
Se även
islamofobi Förföljelse av muslimer Serbiskt program för omlokalisering av albaner Jordbruksreformen och koloniseringen av Kosovo Källor
Externa länkar
Om albanofobi i Serbien
Research Strategizik marketinga: Javno mijnji o discriminji i nejkolosti u Srbiji Olivera Milosavljević: Stereotyp srpskih intelektualaca XX veka o „nama“ i „drugima“ Vladimir Arsenijević, Våra svarta Aleksandar Bošković, Albanien tappar metaforer Zef Mirdita, Albaner i ljuset av serbisk utrikespolitik Olivera Milosavljević: Stereotipi srpskih intelektualaca 20. veka o „nama“ i „drugima“ Vladimir Arsenijević, Naše crnje”. Vladimir Arsenijević, Naše crnje.
Anti-albanska projekt
Vaso Čubrilović: Utvisningen av albanerna Vaso Čubrilović: Manjinski problem u novoj Jugoslavije Ivo Andrić om den albanska frågan
Kategori:Rasism i Serbien Kategori:Albaner Kategori:Albanien Kategori:Kosovo Kategori:Sidor med ogranskade översättningar