Kyrkbyn, tidigare benämnd Järfälla gård, var en av de historiska gårdarna i Järfälla socken i Stockholms län. Gården har gett namn åt bostadsområdet Kyrkbyn i Barkarby villastad och hade en central roll i Järfällas tidiga historia. Platsen är idag ett kulturhistoriskt område i Barkarby, Järfälla kommun.

Historia

Medeltid och 1500-tal Gården låg i direkt anslutning till Järfälla kyrka som byggdes på 1100-talet. Området runt kyrkan hade sedan bronsåldern utgjort både ett religiöst och geografiskt centrum i bygden.

Under medeltiden saknade Järfälla länge både eget kyrkoherdeboställe och komministerboställe eftersom båda dessa låg i Spånga församling, (till vilken Järfälla var annex fram till den 31 december 1938). Hur länge denna relation till Spånga varade är osäkert men källor från 1310 och 1323 kan tyda på att Järfälla då hade egen kyrkoherde och utgjorde ett självständigt pastorat. Av de äldsta bevarade jordeböckerna framgår dessutom att det tidigare funnits ett prästboställe i Järfälla.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken , Järfälla kommun, 1957, s. 153–154.

I 1534 års jordebok över kyrkogodsen i Uppland och Västmanland nämns under rubriken ”Kyrke Landbor” en gård i Järfälla vid namn Gerfelle med noteringen ”presth bordth”. I den äldsta bevarade protokollboken för Spånga–Järfälla sockenstämmor, som finns i Spånga kyrkoarkiv vid Stockholms stadsarkiv, används även benämningen ”prest bordet” i Järfälla som beteckning på ett prebendehemman under Spånga pastorat år 1538.

Ett register från 1545 över årliga skatter och avgifter anger att Gerfelle gård tillhörde ”presten ena”, till skillnad från övriga kyrkogods i socknen som tillhörde både ”kyrke och prest”. Detta kan tyda på att gården Gerfelle – senare kallad Kyrkbyn – en gång fungerade som Järfällas prästboställe. Vid denna tid, alltså år 1538, var Järfälla dock redan annexförsamling under Spånga.

Gården var ett kyrkohemman som efter reformationen indrogs till kronan, men redan på 1540-talet tycks gården använts som inkomstkälla för sockenprästen. År 1571 donerade Johan III gården tillsammans med gården Björkeby och Görväln till den vid det polska hovet verksamma italienska adelsmannen Antonius de Palma. Under nära 150 år hörde gården till Görvälns gods. Vid 1500-talets slut var gården en av socknens rikare gårdar, med ett boskapsbestånd om 12 kor, 1 kviga, 1 stut, 2 hästar, 3 ston, 12 får och 2 svin.

1600-tal Sommaren 1601 brann gården ned. Den låg därefter öde i ungefär 25 år innan en ny gårdsanläggning uppfördes under mitten av 1600-talet. Enligt avkortningslängden i 1602 års jordebok hade Kyrkbyn brunnit ned sommaren 1601 och befriades därför från sina utlagor. Gården låg därefter öde i flera år och nämns inte förrän 1625, då den brukades av Gerdt Hindersson som betalade 12 alnar i kvarntullspenningar. Han hade 2 hästar, 2 ston, 5 kor, 3 kvigor, 9 får och 2 svin, med ett utsäde på 6 tunnor. Efter hans död i början av 1630-talet övertogs gården av änkan Ingeborg, som omkring 1639 gifte sig med Sigfrid Tomsson. Han brukade Kyrkbyn till minst 1668 och var kyrkovärd 1648–1653.

I början av 1670-talet arrenderades gården av handelsmannen Pierre Le Roy från Stockholm. Han bötfälldes 1673 för vanvård av gården och häradsrätten konstaterade att Kyrkbyn ”ähr nu för tiden mechta illa farit, af sigh kommit och merendels öde”. Ägaren Le Roy dömdes för husröta (försummelse av byggnaderna). Samma år nämns Anders Mårtensson som brukare av gården. Vid sin död 1684–1685 var han fjärdingsman. År 1687 upprättades en karta över Kyrkbyn av lantmätaren Petter Arosander, där även kyrkan, Klockargården och den s.k. Kapplansgården markerades.

1700-tal Den äldsta bevarade kartan över gården är från 1687. På kartor från 1700-talet syns gården med flera byggnader, bl.a. boningshus och ekonomibyggnader. När Görväln efter hertig Adolf Johans död gått i konkurs köptes Kyrkbyn av Gabriel Stierncrona, ägare till Åkeshovs säteri i Bromma, och kom därefter att ligga under detta gods. Enligt uppgift är det nu, under 1700-talet, som gården börjar benämnas Kyrkbyn för att skilja den från socknens namn Järfälla.

1800-tal På kartan från 1818 markerades sex byggnader på gården: ett boningshus (ca 10 × 5 m), två ekonomibyggnader (16 × 5 m respektive 23 × 6 m), samt två större sammanbyggda längor (42 × 7 m och 30 × 6 m).

Mot slutet av 1850-talet ägdes Kyrkbyn av gästgivaren Carl Wahlström. Han lät uppföra en ny mangårdsbyggnad norr om kyrkan, närmare den gamla landsvägen Häradsvägen (nuvarande Kyrkvägen). Platsen kallades Carlslund (senare stavning Karlslund). Byggnaden låg i den under 2015 och 2016 nybyggda delen av kyrkogården som möter Karlslundsgatan och Herculesgatan i Barkarbystaden. Karlslund var bebodd till 1939 då den revs i samband med flygfältets utvidgning. Efter Carl Wahlström död 1861 övertogs gården av änkan Christina Wahlström som senare gifte om sig med gästgivaren J. A. Berggren. Makarna Berggren donerade 1864 två tusen riksdaler till Järfälla folkskola, en gåva avsedd för mat och kläder åt fattiga skolbarn, med gården Kyrkbyn som säkerhet. Efter Christina Wahlström död gifter J. A. Berggren om sig med hushållerskan Sofia Göransson som i sin tur säljer gården vidare. Under 1800-talets senare hälft byter gården ägare ett flertal gånger.

Efter Wahlströms död 1861 hade Kyrkbyns gårdsbyggnader börjat arrenderades ut. Boningshusen på den gamla bytomten hyrdes ut till vice kommissionslantmätaren Oscar von Sydow som även upprättade en karta 1861. Den visar att fyra byggnader då fortfarande fanns kvar. På Kyrkbyns marker bör även minst en backstuga funnits men det är idag oklart var den låg.

1900-tal År 1901 köpte hovrättsnotarien Birger Svenonius Barkarby Gästgivargård och gården Kyrkbyn. Marken styckades upp i omkring 200 tomter i det som kom att kallas Kyrkbyn och Tingsbyn, men endast cirka 25 bebyggdes under de första åren. På styckningskartan från 1901 markerades byggnader på gården Kyrkbyns plats men dessa tycks vara baserade på äldre kartmaterial. Vittnesmål från 1950-talet berättar att inga byggnader längre stod kvar vid sekelskiftet 1900.

År 1989 röjdes platsen och flera husgrunder dokumenterades. Bland annat frilades en välbevarad husgrund med kantstenar, spisröse och byggnadsdetaljer som fönsterkarmar och dörrsten. Måtten överensstämde med boningshuset på 1818 års karta (10 × 5 m).

I fornlämningsregistret anges bland annat: två husgrunder (12 × 7 m), två spisrösen (3 m i diameter, 0,4 m höga), samt fynd av tegel och murbruk.

Platsen är markerad som en registrerad fornlämning. Under andra världskriget nyttjades markerna kring Kyrkbyn för militära övningar, vilket kan ha påverkat lämningarnas skick.

Kulturhistorisk betydelse Kyrkbyn är en av de mest betydelsefulla kulturmiljöerna i Järfälla med en kontinuitet som sträcker sig från förhistorisk tid till nutid. Området runt gården har genom århundradena fungerat som Järfällas religiösa och administrativa centrum. Utvecklingen runt gården speglar den svenska landsbygdens omvandling från medeltida jordbrukssamhälle till modern förort. Den långa raden av ägare, arrendatorer och förändringar i bruket av marken speglar viktiga sociala och ekonomiska skiften i Sveriges historia.

Idag är platsen en del av Järfälla kommuns kulturmiljöprogram och inkluderas i kommunens kulturstigar genom Barkarby.

Referenser

Kategori:gårdar i Sverige Kategori:Byggnader och anläggningar i Järfälla kommun