Akkuyu kärnkraftverk (turkiska: Akkuyu Nükleer Güç Santrali ) är ett ännu (2025) ej färdigställt kärnkraftverk i Turkiet som började uppföras 2018. Verket ligger i Akkuyu i Büyükeceli (Mersinprovinsen). Kraftverket består av fyra reaktorer med en elektrisk effekt på 4*1114 = 4456 MWe och förväntas generera omkring 35 TWh/år, vilket motsvarar cirka 10 procent av Turkiets elproduktion på 326 TWh/år (2022). Inledningsvis angavs planerad driftstart för reaktor 1 till 2023, men reaktor 1 har ännu (oktober 2025) ej startat kommersiell drift och reaktorerna 2-4 ligger senare i byggprocessen.
Historik
I maj 2010 undertecknade ledarna för Ryssland och Turkiet en mellanstatlig överenskommelse för Rosatom att bygga, äga och driva (BOO – Build – Own – Operate) kärnkraftverket Akkuyu. Det inkluderade fyra VVER-reaktorer av typen AES-2006, med en effekt på omkring 1200 MWe per reaktor. Kostnaden för att uppföra anläggningen angavs till 20 miljarder USD. Finansieringen av projektet sker i ett samarbete mellan Rosatom, Atomstroyexport och Inter RAO UES, som inledningsvis äger 100 procent av projektet och som enligt plan ska behålla minst 51 procent av ägarandelarna. Verket anges vara världens första kärnkraftverk som drivs enligt principen BOO (Build, Own, Operate).
Överenskommelsen från 2010 följdes av olika förhandlingar och utspel. Bland annat befarades att skulle äventyra projektets framtid, men detta förnekades senare av Rysslands president Vladimir Putin.
Den turkiska kärnkraftsmyndigheten TAEK godkände i februari 2017 den principiella anläggningsutformningen. Den internationella organisationen IAEA genomförde 2018 en så kallad site and external event design (SEED), och den 3 april 2018 skedde den officiella starten för projektet. Bygget för reaktor 1 har sedan dess fortskridit med bland annat leverans av ånggeneratorer under 2020, turbin och generator 2022 och 2024 avslutande moment av uppförandet av inneslutningen för reaktor 1.
Uppförandet av övriga block fortskrider på liknande sätt men med en viss förskjutning i tiden. Exempelvis skedde byggstart för reaktor 4 i juli 2022.
Reaktor och säkerhetssystem Reaktorerna vid Akkuyu är av typen VVER-1200/509. Den har en termisk effekt på 3200 MW samt en elektrisk effekt på 1200 MW (brutto) och 1114 MW (netto). Hela anläggningskonceptet benämns AES-2006 och anges ha flera säkerhetshöjande system och detaljer:
dubbelväggig inneslutning som ska tåla påflygning av flygplan och jordbävning vätgasrekombinatorer som ska minska risken för vätgasexplosioner, vid ett haveri med stora härdskador härdfångare (core catcher) som vid en härdsmälta med tankgenomsmältning ska säkerställa att härdrester förblir kylbara och inte skadar inneslutningen, vilket skulle ge utsläpp till omgivningen viktiga säkerhetssystem har hög redundans med 4 stråk och diversifiering viktiga säkerhetsfunktioner ska fungera i 72 timmar utan tillgång till yttre elnät och vattenkällor
Reaktorer med liknande utförande har uppförts eller varit planerade på följande platser:
"Finland 6", Hanhikivi kärnkraftverk, ett projekt som senare annullerats bland annat på grund av Rysslands invasion av Ukraina 2022 El Dabaa i Egypten, byggstart 2022 (block 1 och 2), 2023 (block 3) Rooppur i Bangladesh, byggstart 2017 (block 1), 2018 (block 2) Tianwan i Kina, block 1 (byggstart 1999 / kommersiell drift 2007), block 2 (2000/2007), block 3 (2012/2018), block 4 (2013/2018), block 7 (2021/?), block 8 (2022/?) (block 5 och 6 är av annan konstruktion) Xudabu i Kina, block 3 (2021/?), block 4 (2022/?) Belarusian i Belarus, block 1 (2013/2021), block 2 (2014/2023)
Referenser
Kategori:Kärnkraftverk i Turkiet