Chlamydomonas reinhardtii är en encellig grönalg med en diameter på cirka 10 mikrometer som simmar med hjälp av två flageller. Den har en cellvägg bestående av hydroxiprolinrika glykoproteiner, en stor koppformad kloroplast, en stor pyrenoid och en så kallad ögonfläck (eyespot på engelska) där algen känner av ljus.
Arter i släktet Chlamydomonas är vitt spridda över hela världen i jord och sötvatten, varav Chlamydomonas reinhardtii är en av de vanligaste och mest utbredda. C. reinhardtii är en särskilt välstuderad biologisk modellorganism, delvis på grund av att den är enkel att odla och genetiskt modifiera. I ljus kan C. reinhardtii växa fotoautotrofiskt, men den kan också växa i mörker om den tillförs organiskt kol. Kommersiellt är C. reinhardtii av intresse för produktion av biofarmaceutiska produkter och biobränslen, samt ett värdefullt forskningsverktyg för att producera väte.
Modellorganism miniatyr| Chlamydomonas används som modellorganism för fotosyntes och forskning om grundläggande frågor inom cell- och molekylärbiologi såsom:
Hur rör sig celler? Hur reagerar celler på ljus? Hur känner celler igen varandra? Hur reagerar celler på förändringar av tillgång till näringsämnen? (kväve, svavel, etc.)
Det finns många kända mutanter av C. reinhardtii. Dessa mutanter är användbara verktyg för att studera en mängd olika biologiska processer, inklusive flagellär rörlighet, fotosyntes och proteinsyntes. Eftersom Chlamydomonas-arter normalt är haploida ses effekterna av mutationer omedelbart utan ytterligare korsningar. Mer än 60 000 mutanter har genererats och täcker tillsammans mer än 83 % av genomet. Dessa stammar, och fler, underhålls av Chlamydomonas Resource Center och finns tillgängliga för forskare världen över att köpa.
År 2007 publicerades den fullständiga genomsekvensen för C. reinhardtii. Nya versioner av genomet har tagits fram sedan dess, där v6.1 är den senaste.
Mitokondrie-studier Genomet hos C. reinhardtii är betydelsefullt för mitokondriestudier eftersom det är en art där generna för 6 av de 13 proteiner som kodas för mitokondrierna finns i cellens kärna, vilket lämnar 7 i mitokondrierna. Hos arter utanför Chlorophyceae finns dessa gener endast i mitokondrierna och kan inte uttryckas allotopiskt. Detta är betydelsefullt för testning och utveckling av behandlingar för genetiska mitokondriella sjukdomar.
Användningsområden
Produktion av bioläkemedel Genetiskt modifierad C. reinhardtii har använts för att producera ett animaliskt amyloidprotein, ett humant antikroppsprotein, human vaskulär endoteltillväxtfaktor, ett potentiellt terapeutiskt vaccin mot humant papillomvirus 16, ett potentiellt malariavaccin (ett ätbart algevaccin ), och ett komplext designerläkemedel som skulle kunna användas för att behandla cancer.
Alternativ proteinkälla C. reinhardtii har föreslagits som en ny algbaserad näringskälla . Jämfört med Chlorella och Spirulina visade sig C. reinhardtii ha mer alfa-linolensyra och en lägre mängd tungmetaller, samtidigt som den innehöll alla essentiella aminosyror och liknande proteininnehåll.
Ren källa för vätgasproduktion År 1939 upptäckte den tyske forskaren Hans Gaffron (1902–1979), som vid den tiden var knuten till University of Chicago, vätemetabolismen hos encelliga grönalger. C. reinhardtii och vissa andra grönalger kan, under specificerade omständigheter, sluta producera syre och istället övergå till produktion av väte. Denna reaktion katalyseras av hydrogenas, ett enzym som endast är aktivt i frånvaro av syre, och är kortlivad. Under de följande trettio åren utarbetade Gaffron och hans team den grundläggande mekanismen för denna fotosyntetiska väteproduktion av alger.
Referenser
Chlamydomonas Resource Center — "Ett centralt arkiv för att ta emot, katalogisera, bevara och distribuera högkvalitativa och tillförlitliga vildtyps- och mutantkulturer av grönalgen Chlamydomonas reinhardtii, samt användbara molekylära reagens och kit för utbildning och forskning."
Kategori:Chlamydomonas Kategori:Grönalger Kategori:Modellorganismer