Yste var i Sverige en naturaförmån i form av mjölk för ystning, som erlades till präster och klockare av sockenbor. Yste var även ett gille med gemensam ystning för framställning av ost som förmån att erlägga till kyrkoherde.

En ystvärdJohan Håkansson, ”Anteckningsbok nummer 1”. Sidorna 71–92 i Urshults krönika 2018. Sidan 91. . hade i uppgift att omvandla erlagd mjölk till ost:

[en av] organisten/klockaren[s] … löneförmåner var ostmjölk som skulle lämnas på nio olika platser i socknen hos s.k. ystvärdar, vilka skulle sköta ostarna till de blivit tjänliga för lagring. Sedan skulle de överlämnas i klockarens hem och ystvärdarna med hustrur, vilka haft huvudsakliga arbetet med ostarnas tillagning och förvaring, samtliga bjudas på kalas i klockarens hem i slutet av juli eller början av augusti.Rigmor Franzén (Helmer Petersson), ”Bondejul i Småland i slutet av 1800‑talet”. Sidorna 54–56 i Urshults krönika 2006. Sidan 54. .

Källor

Kategori:Lön Kategori:Svenska kyrkan