Betydelsesteori Se Handbook of Translation Studies, John Benjamins, 2010 och Routledge Encyclopedia of Interpreting Studies, 2015. är en teori inom översättningsvetenskap. Den etablerades på 1970-talet av den franska översättningsforskaren Danica Seleskovitch. Seleskovitch Seleskovitch, D., 1978. Se publikationer. var själv konferenstolk och utmanade den då rådande uppfattningen att översättning bara var en språklig aktivitet där ett språk endast omkodades till ett annat. Hon beskrev översättning som en triangulär process: från ett språk till betydelse och från betydelse till det andra språket. Hon myntade begreppet betydelseteori (eng. Interpretive Theory of Translation) och lanserade översättningsprocessen som ett forskningsobjekt inom området kognitiv forskning. Detta skedde redan innan översättningsvetenskap blev ett eget vetenskapsområde. För att verifiera de observationer som Seleskovitch själv gjort i sitt arbete som tolk, skrev hon en doktorsavhandling på ämnet.
Grundläggande principer Enligt betydelseteorin är översättningsprocessen uppdelad i tre olika steg: förståelse, deverbalisering och omformulering. Betydelseteorin utvecklades först på praktiskt empiriskt underlag och observationer av tolkning. Betydelseteorin utvecklades först med tanke på tolkning. Detta eftersom talet vid tolkning vanligtvis är flyktigt, men betydelsen består. Hur tolkar formulerar sig på ett annat språk visar tydligt att betydelse är en konsekvens av förståelse, vilket i sin tur består av dels språkets betydelse i kontext och kognitiva komplement. Men teorin gäller även för översättning, och översättningsforskare och verksamma översättare har utvidgat teorin inom studier av pragmatiska, tekniska och litterära texter.
Betydelseteorin använder sig av Piagets assimilerings-/ackommodationsprincip som förklaring av förståelse. Enligt principen förstår vi något när vi förenar ny information med tidigare kunskaper och denna tidigare kunskap anpassar sig då till den nya situationen. Betydelseteorin menar att betydelse inte finns i något språk eller text som den är, utan betydelse skapas genom signaler från det talade eller skrivna språket och från kognitiv input från mottagaren. Olika forskare bekräftade senare denna uppfattning.Sperber, D. & D. Wilson, Relevance – Communication and Cognition, Oxford: Basil Blackwell, 1986.
Fauconnier, G. & M. Turner, The Way We Think - Conceptual Blending and the Mind’s Hidden complexities, Basic Books, 2002.
Hofstadter, D. & E.Sander, Surfaces and Essences –Analogy as the Fuel and Fire of Thinking, Basic Books, 2013.
Deverbalisering beskrivs inom betydelseteori som processen att förstå och minnas sånt som uttryckts med ord, utan att använda de exakta orden. Betydelseteorin fann stöd för detta inom neuropsykologin, där det sägs att centrum för språk och minne är belägna i olika områden i hjärnan.Barbizet, J., Etudes sur la mémoire, deuxième série, Paris : L’Expansion scientifique française, 1966. Weiskrantz L., (ed) Thought Without Language, London : Clarendon Press, 1988. Pinker, S., The Language Instinct – The New Science of Language and Mind, London: Penguin Books, 1994. Att man kan förutse ett yttrandes betydelse, vilket ofta förekommer i muntlig kommunikation och vid tolkning, är ytterligare ett bevis på att det inte alltid är nödvändigt med fullkomlig underbackning av ord för att skapa betydelse.
Forskning baserad på betydelseteorin har visat att översättning alltid är en kombination av att orden överensstämmer och att betydelsen är ekvivalent. SeleskovitchSeleskovitch, D., 1975. Se publikationer. noterade tidigt förekomsten av två översättningsstrategier inom tolkning (som senare också påvisats för skriftlig översättning). Den första är att översätta genom noggrann kontrollerad överensstämmelse av några språkliga element mellan ett språk och ett annat. Den andra strategin är skapa ekvivalens genom kontext i tal- och textsegment. Det kommer aldrig vara möjligt med en helt bokstavlig översättning av en text, om det så bara beror på språkens olikheter. Ändå är överensstämmelser ofta nödvändiga och det faktum att överensstämmelser och ekvivalenser samexisterar i alla översättningsprodukter kan betraktas som en av de universella lagarna för översättning.
Publikationer SELESKOVITCH, D., Interpreting for International Conferences – Problems of Language and Communication, Washington DC, Pen and Booth (först publicerad på franska under titeln L'Interprète dans les conférences internationales –Problèmes de langage et de communication, 1968). Översättning av Dailey, S. & EN McMillan, 1978. Även översatt till kinesiska 1979, tyska 1988, serbiska 1988, koreanska 2002, japanska 2009.
SELESKOVITCH, D., Langage, langues et mémoire, Introduction de Jean Monnet, Paris : Minard Lettres Modernes, 1975.
Referenser
Kategori:Översättande