Vihtori Kosonen, född 6 november 1873 Kesälahti, död 23 juni 1934 i Helsingfors, var en finsk journalist och publicist. Som redaktör på arbetartidningen Työmies på 1890-talet var han en av den finska arbetarrörelsens pionjärer. Mellan åren 1898 och 1905 bodde han i USA, där han blev en inflytelserik person också inom den amerikansk-finska arbetarrörelsen.

I samband med den ryska revolutionen 1905 återvände Kosonen till Finland där han blev engagerad i socialdemokraternas verksamhet och tjänstgjorde som redaktör för tidningen Kansan Lehti ("Folkets tidning"), en arbetartidning som gavs ut i Tammerfors. Under storstrejken 1905 var han aktiv som medlem i den lokala strejkkommittén och en av författarna till den så kallade Röda deklarationen som den 5 november 1905 lästes upp från balkongen i Tammerfors rådhus. I slutet på december samma år bidrog han till att arrangera den så kallade Tammerforskonferensen, de ryska bolsjevikernas hemliga partikonferens.

300px|miniatyr|höger|Kommittén för storstrejken i Tammerfors, 1905. Fr.v. Siiri Lemberg, Heikki Lindroos, Yrjö Mäkelin, Vihtori Kosonen och Eetu Salin. Kosonen var under revolutionsåren även involverad i att bistå flyktingar från de baltiska områdena. Detta ledde till att han i februari 1906 motvilligt både hjälpte och angav ett par militanta lettiska socialdemokrater som hade varit inblandade i rånet mot den ryska riksbankens filial i Helsingfors. Kosonen fick efteråt utstå hård kritik från delar av den finska arbetarrörelsen för sina angivelser. De många våldsamma händelserna under de här åren bidrog generellt till att vidga klyftorna och skärpa de politiska motsättningarna inom arbetarrörelsen och socialdemokratin; mellan de som menade att arbetarklassen borde arbeta tillsammans med liberala borgerliga partier för att uppnå reformer genom lagliga kanaler och de som förespråkade väpnad revolution.

Ett drygt årtionde senare, före och efter det finska inbördeskriget, publicerade Kosonen tidningen Työn Valta ("Arbetets makt") där han motsatte sig den finska arbetarklassens radikalisering och det väpnade motståndet. Hans skriverier gjorde att han uteslöts ur det socialdemokratiska partiet.

Fritänkare Utöver sitt engagemang i arbetarrörelsen blev Vihtori Kosonen med tiden också känd som fritänkare, dels som ordförande för Tammerfors Fritänkareförening och dels som redaktör för Vapaa Ajatus ("Den fria tanken"), en tidskrift som 1910−1917 gavs ut med ambitionen att "avslöja kyrkliga och statliga lögner". Bland bidragsgivarna fanns författaren Ilmari Kianto och journalisten Ernst Lampén. Kosonens linje i tidskriften var mycket hård och kyrkofientlig, något som ledde till ett flertal stämningar och anklagelser om hädelse. Tidskriftens innehåll ledde även till grundandet av ett flertal lokalföreningar över hela Finland och sedermera (1937) till Fritänkarnas förbund, den största organisationen i Finland som verkar för sekularisering.

Referenser

Externa länkar

Kategori:Finländska journalister Kategori:Finländska socialdemokrater Kategori:Födda 1873 Kategori:Avlidna 1934 Kategori:Personer från Karelen Kategori:Amerikafinländare Kategori:Finländska chefredaktörer Kategori:Män