Mevlânamuseet (på turkiska: Mevlânâ Müzesi) i Konya, Turkiet, var ursprungligen ett kloster (Tekke) för Mevleviorden, mer känd som de virvlande dervischerna. Det inrymmer mausoleet för Jalal ad-Din Muhammad Rumi (turkiska: Celaleddin-i Rumi, även kallad Mevlana eller Mawlānā, turkiska för "vår mästare"), en persisk sufi-mystiker.

Historia Sultan 'Ala' al-Din Kayqubad, den seldjukiska sultanen som hade bjudit in Rumi till Konya, lät Rumi begrava sin far Baha' ud-Din Walad efter dennes död 1231 i sin rosenträdgård. När Rumi avled 1273 begravdes han bredvid sin far.

Rumis efterträdare som ledare för Mevleviorden, Hüsamettin Çelebi, lät bygga ett mausoleum (Kubbe-i-Hadra) över sin företrädares grav. Bygget leddes av arkitekten Badr al-Din Tabrizi och stod färdigt 1274. Det finansierades av Gurju Khatun, hustru till emiren Suleiman Pervâne, och emiren Alameddin Kayser.

Ytterligare byggnadssektioner lades till det ursprungliga komplexet fram till 1854.

I och med ett dekret, utfärdat av Atatürk 1926, omvandlades anläggningen till museum. Öppningen skedde 1927. År 1954 döptes det officiellt om till Mevlâna-museet.

Utformning Själva mausoleet vilar på fyra pelare och är 25 m högt. Det har formen av en cylinder med en konisk topp och är täckt med turkosa kakelplattor. Av denna anledning kallas kupolen för den "gröna kupolen".

Museets huvudport (Devisan Kapısı) leder in till en innergård som är belagd med marmor. På höger sida fins dervischernas kök (matbah) och Hurrem Pashas grav, byggd under Süleyman I:s regeringstid. Till vänster finns 17 celler för dervischer, byggda under Murad III:s regeringstid, var och en täckt av en kupol. Köket användes också för att utbilda dervischerna och lära dem att utföra Sema, den berömda rituella virvlande dansen. Sadirvan (tvagningsfontänen) mitt på innergården byggdes under Yavuz Sultan Selims regeringstid.

Ritualhallen (Semahane) byggdes under Süleyman I, samtidigt som den angränsande lilla moskén. I denna hall brukade dervischerna utföra Sema till rytmen av musikinstrument som kemence (en liten fiol med tre strängar), kemane (en större fiol), halile (en liten cymbal), daire (en sorts tamburin), kudüm (en trumma), rebab (en gitarr) och ney (flöjt), som en gång spelades av Mevlâna själv. Exempel på dessa instrument visas i hallen, tillsammans med en Kirşehir-bönematta från 1700-talet, dervischkläder (inklusive Mevlânas) och fyra moskélampor i kristallglas (från 1500-talet). I detta rum finns också en sällsynt Divan-i-Kebir (en samling lyrisk poesi) från 1366 och två exemplar av Masnavis (poesiböcker skrivna av Mevlâna) från 1278 och 1371.

Rumis sarkofag står under den turkosa kupolen (Kibab'ulaktab) som är en symbol för staden, med själva gravkammaren under. Sarkofagen är täckt med brokad broderad i guld med verser från Koranen. Bredvid Rumis sarkofag finns flera andra, inklusive de som tillhörde hans far Bahaeddin Veled och hans son Sultan Veled. Träsarkofagen är daterad till 1100-talet och anses som ett mästarexempel på seldjukisk träsnideri.

Gravporten (Türbe Kapisi) leder in till mausoleet och den lilla moskén. Dess två dörrar är dekorerade med seldjukiska motiv och en persisk text från Mollah Abdurrahman Cami från 1492. Den leder in till det lilla Tilavet-rummet (sångrummet) (Tilavet Odası) som är dekorerat med ottomansk kalligrafi i sülüs-, nesih- och talik-stilar. I detta rum reciterades och sjöngs Koranen kontinuerligt innan mausoleet gjordes om till ett museum.

En silverdörr leder från Tilavet-rummet in i mausoleet. Enligt en inskription på dörren gjordes denna av Mehmed III:s son år 1599. På vänster sida står sex kistor uppradade i rader om tre; de tillhörde dervischerna (Horasan erler) som kom till Konya med Rumi och hans familj från Belkh. Mittemot dem, på en upphöjd plattform under två kupoler, står gravmonument, kenotafer, för ättlingar till Rumi (hans fru och barn) och några högt uppsatta medlemmar av Mevleviorden.

Den angränsande lilla moskén (masjid) används för att ställa ut en samling gamla illustrerade koraner och värdefulla bönemattor. En låda, dekorerad med pärlemor, sägs innehålla Muhammeds heliga skägg (Sakal-i Ṣerif).

I samhälle och som besöksmål Mausoleet avbildades på baksidan av de turkiska 5000-lirasedlarna som användes mellan 1981 och 1994.

År 2024 hade museet 3 048 055 besökare, vilket gör det till ett av de mest besökta museerna i Turkiet. Utöver platsens betydelse som gravplats för Rumi och historisk bas för Mevleviorden, inrymmer museet mer än 10 000 artefakter av religiös och kulturell betydelse.

Galleri

Referenser

Noter

Kategori:museer i Turkiet