Kläckeberga herrgård, är en herrgård i Kläckeberga socken, Kalmar kommun.
I samband med arkeologiska utgrävningar vid Kläckeberga kyrka har man påträffat resterna av en stormannagård med hög ålder, med rester efter en kastal och vallgrav, och ett fast hus, som på 1200-talet byggts om till gårdskyrka för att ersätta en tidigare gårdskyrka. Det är oklart om gården har hetat Kläckeberga, men det verkar som den senare flyttas till nuvarande herrgårds läge. Kläckeberga omtalas i dokument första gången 1360 då Märta Sunesdotter (båt) skänkte sitt gods i Kläckeberga till Kalmar nunnekloster. 1369 pantsätter Ojar Ingemundsson (en bjälke) en halv gård i Kläckeberga, som han fått med sin hustru till Claus Ruska. Kalmar nunneklosters uppbördsbok från 1480 upptar två gårdar i Kläckeberga. När vi får bättre källor med 1500-talets skattelängder består Kläckeberga av sex gårdar: två mantal kronojord, ett mantal tillhörigt Skänninge kloster, som senare räknas som arv och eget och 1550–1553 var förlänat till Sten Bengtsson (Ulv), en frälsegård tillhörig Halsten Bagge, en frälsegård tillhörig Ture Trolle och en frälsegård tillhörig först Anna Hansdotter av Hindsekindsätten och senare Nils Persson (Silfversparre).Det medeltida Sverige 4:1 Möre och Kalmar stad s. 221. På 1620-talet köpte superintenenten i Kalmar Nicolaus Eschilli Kläckeberga, gården övertogs i mitten av 1600-talet av hans efterträdare Samuel Enander. Dennes son sålde 1679 Kläckeberga till biskopen Henning Schütte, som innehade gården som sitt säteri till 1707. Kläckeberga ägdes sedan av hans ättlingar inom släkterna Skyttenhielm, Rothlieb, Cronhjort, Ulfvenklou och Berg von Linde. Från mitten av 1700-talet ägdes Kläckeberga av majoren Henrik Ulfvenklou och efter hans död 1773 av dennes son, översten Abraham Henrik Ulfvenklou, som från 1761 även var ägare till Björnö och från 1777 av Stäflö. På Kläckeberga bodde Abraham Henrik Ulfvenklous svägerska Anna Juliana Wrangel af Lindeberg och sonen Gustaf Ulfvenklou som blivit faderlös 1762. Han gjorde en karriär hos hertig Karl som mystiker innan han blev avslöjad, flyttade tillbaka till Kläckeberga och gifte sig. Släkten Ulfvenklou sålde Björnö och Stävlö, men behöll Kläckeberga till början av 1800-talet, då det såldes till häradshövdingen Gustaf Harmens på Ruda. Vid hans död 1831 ärvdes Kläckeberga av hans brors dotterdöttrar och av dessa köpte Henrica Gustafva och sonen Carl Gabriel Jegerhjelm 1839 övriga släktingar. Vid hans död 1888 övertog barnen gården, som 1904 såldes till förvaltarna. Från 1951 är Kalmar stad (senare kommun) ägare till Kläckeberga.
Referenser
Källor Slott och herresäten i Småland, Petter Åkerman, s. 176-178.
Kategori:Byggnader och anläggningar i Kalmar kommun Kategori:Herrgårdar i Småland