Klimatåret 2026 beskriver händelser, forskningsresultat, vetenskapliga och tekniska framsteg och mänskliga åtgärder för att mäta, förutsäga, begränsa och anpassa till effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar under 2026.

Mätningar och statistik

9 januari: en rapport publicerad i Advances in Atmospheric Sciences uppgav att värmeinnehållet i haven år 2025 hade nått ett nytt rekord för nionde året i rad. 1 april: SMHI rapporterar att mars 2026 är den varmaste marsmånaden i Sverige som hittills uppmätts. 13 maj: en studie av "sammansatta händelser" (till exempel: torka i kombination med extrem värme) publicerad i Nature drog slutsatsen att sällsynta och allvarliga händelser ökar oproportionerligt med ökande koldioxidutsläpp snarare än linjärt. 27 juni: På Hans Christian Andersens flygplats på ön Fyn uppmättes ett nytt danskt värmerekord med +37,0 °C och rekordet på +36,4 °C år 1975 från Holstebro slås. 1 augusti: en studie publicerad i Geophysical Research Letters från Potsdam Institute for Climate Impact Research drog slutsatsen att ökningen av den globala medeltemperaturen ökar. För det senaste årtiondet beräknades den vara 0,35 °C per decennium jämfört med 0,2 °C per decennium för spannet 1970 till 2015.

Naturliga händelser och fenomen

25 mars: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att extrema globala klimatkonsekvenser kan uppstå även vid måttlig (2 °C) global uppvärmning. slutet av maj: värmeböljorna i Europa 2026 inleds.

Åtgärder och målformuleringar

Vetenskap och teknologi

14 januari: vid forskningstationen Concordia i Antarktis invigde Ice Memory Foundation ett globalt arkiv med iskärnor från bergen för att säkerställa att framtida generationer kan studera tidigare klimatförhållanden.

Politiska, ekonomiska, juridiska och kulturella handlingar

8 januari: Trump-administrationen meddelade att de drar sig ur många internationella samarbeten, bland annat Förenta nationernas klimatpanel, United Nations Framework Convention on Climate Change, 24/7 Carbon-Free Energy Compact, Commission for Environmental Cooperation, FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, International Renewable Energy Agency, International Solar Alliance och Renewable Energy Policy Network for the 21st Century. 27 januari: USA slutförde sitt andra formella utträde från Parisavtalet från 2015 – ett år efter att USA:s president Donald Trump undertecknade en exekutiv order för att inleda utträdesprocessen. Detta andra utträde upphävde Trumps föregångare Joe Bidens återinträde i avtalet efter Trumps första utträde 2017. 28 januari: Greenpeace vinner i mot den Nederländska staten. Tillsammans med 8 öbor från det karibiska Bonaire, en del av Konungariket Nederländerna, stämde de staten för diskriminering, ett brott mot Europakonventionen. Domaren pålade staten att sätta bindande mål för utsläppsminskningar och en handlingsplan för klimatanpassning på Bonaire. 12 februari: Amerikanska Environmental Protection Agency upphävde formellt beslutet "Endangerment Finding", vilket hade gjort det möjligt för den amerikanska federala regeringen att reglera utsläpp av växthusgaser. 19 mars: Klimatpolitiska rådet publicerar sin årliga rapport, som innehåller kritik mot regeringens klimatpolitik. 28–29 april: International Conference on the Just Transition Away from Fossil Fuels, Santa Marta, Colombia 20 maj: FN:s generalförsamling röstar igenom en resolution om att medlemsstaterna har ett ansvar mot sin egen befolkning att skydda dem mot klimatförändringarna. Den innebär också att alla länder ska nå nettonollutsläpp 2050. Omröstningen hade 141 röster för och 8 emot, de länder som röstade mot var Iran, Israel, Liberia, Ryssland, Saudiarabien, USA, Vitryssland och Yemen. 8–18 juni: en FN-klimatkonferens äger rum i Bonn, Tyskland. Carbon Brief sammanfattade resultatet som att det hade gett "få konkreta resultat då diplomater hamnat i låsta positioner". 23 augusti: runt 50 000 personer och 280 organisationer slöt upp i en klimatdemonstration i Stockholm, arrangerad av Naturskyddsföreningen. Det var den näst största klimatdemonstrationen i Sverige.

Planerade händelser:

9-20 november: Förenta nationernas klimatkonferens 2026 (COP31) i Antalya, Turkiet

Riskbegränsningsmål

2 juni: Storbritanniens regering satte upp ett mål att minska utsläppen med cirka 87 % till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, och klimatförändringskommittén rekommenderade mer förnybar energi och mindre köttkonsumtion.

Anpassningsmål

Samstämmighet

Prognoser

28 januari: en studie publicerad i Nature förutspådde att klimatförändringarna skulle kunna leda till 123 miljoner ytterligare malariafall och 532 000 ytterligare dödsfall i Afrika mellan 2024 och 2050 med nuvarande malariakontrollnivåer. Extrema väderhändelser framstår som den primära drivkraften bakom 79 % av de ytterligare fallen och 93 % av de ytterligare dödsfallen. 28 maj: Meteorologiska världsorganisationen prognosticerar att den genomsnittliga globala yttemperaturen för varje år från och med 2026 till och med2030 kommer att vara mellan 1,3–1,9 °C högre än den förindustriella baslinjen. De förutspår också att det finns en 75 % risk att femårsgenomsnittet kommer att vara mer än 1,5 °C över baslinjen.

Betydande publikationer

Referenser

Kategori:Klimatförändring Kategori:Vetenskapsåret 2026 Kategori:Naturkatastrofer 2026