Louis G. Kleineh (1808–1874) var en tyskfödd hotell- och restauratör som under mitten av 1800-talet kom att spela en central roll i utvecklingen av Helsingfors hotell- och restaurangliv. Han beskrivs som stadens första verkligt betydande restauratör och var under flera decennier verksam vid huvudstadens mest inflytelserika etablissemang, däribland Societetshuset, Brunnshuset och Hotell Kleineh. Genom sin verksamhet lade han grunden för senare restauratörer, däribland Carl Kämp.
Biografi
Bakgrund Efter att Helsingfors 1812 blivit huvudstad i storfurstendömet Finland och universitetet 1828 flyttats till staden, utvecklades ett livligt kultur- och nöjesliv. Hotell, restauranger och kaféer etablerades kring stadens administrativa centrum, Salutorget, Senatstorget och Esplanaden. Särskilt betydelsefullt för turismen var havsbadet vid Ulrikasborg och det tillhörande Brunnshuset, som öppnades 1838.
En tidig pionjär inom branschen var Cajsa Wahllund, som ursprungligen kom från Värmland och tidigare varit verksam i Åbo. År 1819 flyttade hon till Helsingfors och drev flera hotell och restauranger, bland annat Gamla Societetshuset vid Salutorget och ett utvärdshus i Kajsaniemiparken som grundades 1837 och fick sitt namn efter henne. Det var i denna miljö som Louis Kleineh etablerade sig efter sin ankomst till Finland 1840. Kleineh var född i Rietberg i Westfalen och tillhörde en släkt med ursprung i Preussen som ursprungligen bar namnet Kleinheinrich. Han gifte sig med Maria Christina Forsell från Fredrikshamn och blev senare finsk medborgare. Paret bodde en tid på Sveaborg, där Kleineh var ekonomichef vid adelsklubben, innan de slog sig ned i Helsingfors.
Societetshuset och Brunnshuset Kleineh öppnade tidigt ett eget hotell, Hôtel de S:t Petersbourg, vid Unionsgatan. Hans yrkesskicklighet och organisatoriska förmåga väckte uppmärksamhet, och han utsågs 1843 till innehavare av Gamla Societetshuset. Under hans ledning utvecklades Societetshuset till ett centrum för huvudstadens kulturella och akademiska liv. Här hölls stora festligheter, konserter och teaterföreställningar. Bland annat uppträdde Jenny Lind där 1843, och 1852 uruppfördes Kung Karls jakt, den första inhemska operan. Även Zacharias Topelius och Fredrik Pacius var nära knutna till verksamheten. År 1857 höll Adolf Erik Nordenskiöld ett uppmärksammat fosterländskt tal på Societetshuset som ledde till en konflikt med myndigheterna och slutligen till hans landsflykt.
Vid sidan av Societetshuset drev Kleineh även restaurangverksamhet vid Brunnshuset under flera somrar på 1840- och 1850-talen. Han bidrog till att utveckla området till ett populärt nöjescentrum genom att hålla restaurangen öppen året runt samt genom att grunda Tivoliteatern (senare Parkteatern) 1858 och en uppvärmd bowlinghall 1859. Dessa satsningar ökade Brunnsparkens attraktionskraft fram till Krimkriget, då badortens betydelse minskade.
Hotell Kleineh och senare verksamhet År 1851 öppnade Kleineh sitt eget privathotell, Hotell Kleineh, i hörnet av Katrinegatan och Norra Esplanaden. Hotellet betraktades under flera decennier som Helsingfors förnämsta och blev en viktig mötesplats för stadens kulturella och sociala elit. Flera föreningar och sällskap bildades där, och hotellets restaurang användes flitigt för middagar och sammankomster.
År 1861 lämnade Kleineh Societetshuset, sannolikt i protest mot en planerad grundrenovering som riskerade att skapa konkurrens med hans eget hotell. Han försökte senare återta verksamheten men utan framgång. För att kompensera för Societetsshusets större festlokaler utvidgade han i stället sin rörelse till andra etablissemang, bland annat Hôtel de Russie (även känt som Oelzes salong). Lokalen spelade en betydande roll i stadens kulturliv under 1850- och 1860-talen.
Trots att Kleineh 1850 själv hade protesterat mot att öppna en restaurang i teaterhuset, blev han ändå den första restauratören vid Operakällaren i den nyinvigda Nya teatern (senare Svenska teatern) 1866. Han innehade även restaurangrättigheterna till Kapellet i Esplanaden från 1867. Hans verksamhet lade grunden för senare restauratörer, däribland Carl Kämp, som övertog Operakällaren när Kleineh inte förnyade sitt kontrakt 1871 och kom att dominera branschen mot slutet av århundradet.
Privatliv Om Kleinehs privatliv är relativt lite känt. Han hade nio barn, varav den mest kände blev landskapsmålaren Oscar Kleineh. Han behöll sitt tyska modersmål, upprätthöll nära kontakter med Tyskland och var aktiv inom den tyska församlingen i Helsingfors. Ett ljusrött trähus vid Brunnshuset, som han förvärvade 1857, är särskilt förknippat med hans namn och används sedan år 2000 som Nederländernas ambassadörsresidens.
Eftermäle Efter Louis Kleinehs död 1874 fortsatte hans änka att driva Kapellet och Hotell Kleineh under några år. Hotellet behöll sitt rykte som ett av stadens mest eleganta ännu i början av 1900-talet och drevs fram till 1935, då Helsingfors stad köpte fastigheten.
Referenser
Kategori:Män Kategori:Födda 1808 Kategori:Avlidna 1874