Ragnar Nilsson, född 5 februari 1893 i Bro församling, död 3 september 1974, var en svensk folkskollärare och folkminnesupptecknare.
Biografi Nilsson läste grekiska och latin vid Säffle samskola. Senare studerade han vidare på det kommunala gymnasiet vid Högre samskolan i Eslöv men på grund av ekonomiska hinder fick han avbryta studierna och arbeta som folkskollärare i Eskilsäters socken. Han arbetade även som vicepastor och predikobiträde periodvis i bland annat Millesvik pastorat.
Under 1920-talet började han skriva religiösa betraktelser i Seffle-Tidningen, Nya Wermlands-Tidningen och andra lokala tidningar. 1925 skrev han en längre serie om "Herresäten på Värmlandsnäs." 1926 började han göra folkuppteckningar på hemorten för Västsvenska folkminnesarkivet.
Under närmare tre decennier bidrog Nilsson med ett stort antal uppteckningar. Bara till Västsvenska folkminnesarkivet samlade han in över 50 000 sidor som bestod av intervjuer från samtliga av Värmlands socknar, samt delar av Dalsland, Västergötland och andra geografiska områden. Han bidrog även med sammanlagt över 11 000 sidor insamlat material till Uppsalas och Stockholms landsmålsarkiv, Nordiska muséets frågelistor och andra arkiv. Stundtals kunde han helt livnära sig på sitt insamlingsarbete, något få upptecknare kunde göra. Det stora antalet uppteckningar gör honom till en av de flitigaste folkminnesupptecknare som verkat i Värmland. Under Ragnar Nilssons livstid uppmärksammandes hans arbete genom Vitterhetsakademiens jetong och Värmländska sällskapet i Stockholms guldplakett för hembygdsforskning.
På 1950-talet slutade Nilsson sitt arbete av hälsoskäl. Han dog i september 1974 och är begravd på Södra Nys kyrkogård.
Bibliografi 1952 – 1955 – 1962 – 1952–1962 (samlingsvolym)
Referenser
Kategori:Personer från Bro socken, Värmland Kategori:Födda 1893 Kategori:Avlidna 1974 Kategori:Män