Guldspärr var en valutapolitisk åtgärd som infördes i Sverige den 8 februari 1916. Åtgärden innebar att Sveriges riksbank tillfälligt befriades från skyldigheten att lösa in sedlar mot guld, vilket satte guldmyntfotens praktiska tillämpning ur spel, även om systemet formellt kvarstod.Sveriges riksbank, Sveriges Riksbank 1668–1924, Stockholm 1931, s. 410–415.

Guldspärren infördes under första världskriget som ett led i att skydda landets guldreserv och säkerställa betalningssystemets funktion under krigstidens ekonomiska påfrestningar.Eli Heckscher, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 1941, band II, s. 233–235.

Bakgrund

Före första världskriget tillämpade Sverige guldmyntfot, vilket innebar att den svenska kronan hade fast paritet mot guld. Sedlar kunde i princip inlösas mot guld, och guldmynt utgjorde lagligt betalningsmedel.Sveriges riksbank, Penningpolitikens historia, Riksbanken.

Efter krigsutbrottet 1914 uppstod omfattande störningar i internationell handel, kapitalrörelser och betalningsbalanser. För att motverka ett omfattande utflöde av guld infördes guldspärren genom kungligt beslut den 8 februari 1916.Sveriges riksbank, Sveriges Riksbank 1668–1924, s. 412.

Skandinaviska förhandlingar

Införandet av guldspärren aktualiserade frågor rörande den skandinaviska myntordningen. Förhandlingar upptogs mellan Sverige, Danmark och Norge, vilka resulterade i tilläggskonventioner som möjliggjorde förändringar i myntsystemet, särskilt beträffande skiljemyntens metallinnehåll.Lars Jonung, Knut Wicksell on Monetary Theory and Policy, Cambridge University Press, 1993.

Myntreglering under guldspärren

Skiljemynt av järn

Som en följd av krigstidens brist på ädelmetaller antogs lagen (1917:305) om skiljemynt av järn, utfärdad den 30 maj 1917. Lagen medgav prägling av järnmynt som en tillfällig åtgärd för att säkerställa tillgången på cirkulationsmynt.Svensk författningssamling 1917:305.

Skiljemynt av kopparnickel

Efter krigets slut ersattes järnmynten successivt. Genom lagen (1920:502) om skiljemynt av kopparnickel, utfärdad den 18 juni 1920, fastställdes kopparnickel som nytt material för skiljemynt, vilket innebar en mer varaktig lösning för myntcirkulationen.Svensk författningssamling 1920:502.

Valutautveckling och återgång till guldparitet

Under krigsåren kom den svenska kronan att noteras till underkurser gentemot flera utländska valutor. Efter stabiliseringsåtgärder återställdes kronans guldparitet vid utgången av 1922.Eli Heckscher, Sveriges ekonomiska historia, band II, s. 240.

Den praktiska återgången till guldmyntfot genomfördes huvudsakligen från och med 1 april 1924.

Betydelse

Guldspärren utgör ett betydelsefullt avsnitt i penninghistorik och i utvecklingen av svenska mynt. Åtgärden markerar ett avsteg från det klassiska guldmyntsystemet och illustrerar hur penningpolitik och myntreglering anpassades till krigstidens ekonomiska förhållanden.

Se även

Guldmyntfot Svenska mynt Sveriges riksbank Penninghistorik

Referenser

Kategori:Sveriges ekonomiska historia Kategori:Penningpolitik Kategori:Sverige under första världskriget Kategori:1916 i Sverige