Säkerhetszon, även kallad visitationszon är ett svenskt juridiskt begrepp i polislagen och avser en tillfällig geografiskt avgränsad zon där polisen har utökad befogenhet att genomföra kroppsvisitation och genomsökning av fordon. De infördes i svensk lagstiftning våren 2024 som svar på de skjutningar och sprängningar med koppling till gängbrottslighet som drabbat Sverige under det tidiga 2020-talet.
Zonen upprättas genom beslut av Polismyndigheten och gäller ett avgränsat geografiskt område där det finns risk för skjutningar eller sprängningar. Den syftar till att förebygga eller förhindra skjutningar och sprängningar. Ett krav är att zonen bidrar på ett sätt som har större värde än det intrång i den personliga integriteten som zonen kan innebära. En säkerhetszon är tidsbegränsad, den får som längst gälla i två veckor och ska tas bort omedelbart om risken för våldsbrott inte längre finns kvar.
Bakgrund
Ursprung och tidig debatt I Danmark har polisen sedan 2004 fått utökade möjligheter att genomföra stickprovsvisitation, det vill säga kroppsvisitation och undersökning av kläder, övriga tillhörigheter samt fordon utan att misstanke om brott föreligger. Lagregeln finns i polislagen (danska: politiloven) och kontroller får ske efter att polisdirektören (politidirektören) i den aktuella polisregionen (politikreds) fattat beslut om det. Beslutet ska vara avgränsat i tid och rum, och ska avse sådana platser där det i lag är förbjudet att bära kniv eller blankvapen.
Senast 2017 började införandet av visitationszoner diskuteras i svensk rikspolitik, då dåvarande justitieminister Morgan Johanssons intresse för det danska systemet rapporterades i media. Samma år lämnade riksdagsledamoten Thomas Finnborg in en motion med förslag på att införa vistelseförbud och visitationszoner. Inför riksdagsvalet 2018 låg betoningen snarare på just vistelseförbud, och begreppet visitationszoner ingick inte i de större partiernas valmanifest, även Moderaterna lyft förslaget i andra sammanhang.
Inför riksdagsvalet 2022 ingick visitationszoner i Moderaternas valmanifest som en av flera åtgärder för att stoppa gängvåld, skjutningar och sprängningar. Sverigedemokraterna lovade att genomföra "många åtgärder som prövats i Danmark" och att rörelsefriheten för gängaktiva skulle begränsas. Inte heller Socialdemokraterna använde begreppet visitationszoner, men lovade ökade möjligheter för polisen till husrannsakan.
Riksdagsvalet 2022 och Regeringen Kristerssons tillträde Strax efter valet, i december 2022, tillsatte den moderatledda regeringen Kristersson en utredning om tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner för att söka efter vapen och andra farliga föremål. I oktober 2023 meddelade regeringen att flera lagstiftningsförslag mot gängkriminalitet skulle skyndas på, och utredningen om visitationszoner tidigarelades. Uppdraget redovisades i december 2023, och förslaget hade då fått namnet Säkerhetszoner. Utredaren gjorde en tydlig koppling till konflikter i och mellan kriminella nätverk, och infogade det som ett krav för att kunna tillämpa de nya befogenheterna.
Omedelbart därefter utlyste regeringen en kortare remissperiod, från 14 december 2023 till 18 januari 2024. Remissinstanserna tillstyrkte bland annat utredarens förslag om utökad dokumentationsplikt vid kroppsvisitation, ifrågasatte om klagorätten var tillräckligt väl definierad i lagstiftningen, diskuterade om de krav som ställs för att få inrätta en säkerhetszon skulle leda till ett alltför begränsat tillämpande samt varnade för att säkerhetszoner skulle kunna leda till diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen avstyrkte förslaget helt, med hänvisning till den höga risken för att polisen "helt eller delvis kommer att tillämpa sådan etnisk profilering som inte är sakligt motiverad och därför utgör diskriminering". Justitiekanslern avstyrkte också, då det var "högst tveksamt om förslaget är förenligt med det skydd mot godtyckliga ingripanden som uppställs i regeringsformen och Europakonventionen".
Lagrådsremissen I februari 2024 överlämnade regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet med önskan om skyndsam behandling. I sitt yttrande framförde Lagrådet stark kritik mot den påskyndade processen. Om regeringen fortsatte enligt sin tidplan bedömde Lagrådet att det stod i strid med grundlagens syfte med Lagrådets granskning av lagförslaget. Rådet konstaterades också att remisstiden sats till fem veckor, inklusive jul- och nyårshelgerna, vilket dels strider mot konstitutionsutskottets praxis om minst tre månaders remisstid, dels inte beaktat behovet för kommuner och regioner om längre svarstid, och dels är särskilt allvarligt i ärenden som rör grundläggande fri- och rättigheter.
Trots det fann Lagrådet inte den korta remisstiden vara ett tillräckligt starkt skäl för att avstyrka förslaget. I sak anförde rådet att regeringens förslag till överklagandemöjligheten inte fungerade i praktiken och att förslaget i den delen inte kunde utgöra grund för lagstiftning. Rådet betonade också vikten av att säkerhetszonerna tidsbegränsades.
Proposition och riksdagsbeslut Knappt tre veckor senare lade regeringen Kristersson den 5 mars 2024 fram Proposition 2023/24:84 Säkerhetszoner till riksdagen för beslut, och den 10 april röstade riksdagen ja till förslaget med röstsiffrorna 151 mot 148. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade emot förslaget. Den nya bestämmelserna infördes i polislagen och trädde i kraft i april 2024.
En utvärdering av lagstiftningens ska ske inom tre år. Vid utvärderingen ska säkerhetszoner granskas utifrån effekter, likabehandlings- och integritetsperspektiven, praktiska erfarenheter och det fortsatta behovet av visitationszoner.
Polismans särskilda befogenheter i säkerhetszon I Sverige har allmänheten ett generellt grundlagsskydd mot "kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång" genom regeringsformen. Under en brottsutredning finns dock möjlighet genom rättegångsbalken att vidta sådana åtgärder under vissa förutsättningar. I huvudsak förutsätts att "det finns anledning att anta ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa". Det finns alltså ingen generell rätt för polisen att vidta kroppsvisitation eller genomsöka ett fordon, utan förutsätter lagstöd.
Polislagens regler om säkerhetszoner utgör ett sådant lagstöd, och ger en polisman särskilda befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka ett fordon. Kontrollen ska ske i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål, och får bara utföras i den omfattning som krävs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som säkerhetszonen har införts för att motverka.
Åtgärderna får bara vidtas på allmän plats och i fordon på allmän plats. I övrigt gäller alltså huvudregeln för kroppsvisitation och husrannsakan.
Polislagen innehåller ingen åldersbegränsning. Polisen får därför kroppsvisitera även barn, men barnkonventionen och proportionalitetsprincipen ska beaktas.
Förutsättningar för att införa en säkerhetszon Det är Polismyndigheten som fattar beslut om att införa en säkerhetszon. Beslutet ska gälla ett avgränsat geografiskt område och innehålla uppgifter om skälen för beslutet. Det träder i kraft omedelbart om inget annat anges i beslutet. Polisen ska omedelbart publicera beslutet på sin webbplats, och även informera om det på andra sätt.
För att en säkerhetszon ska kunna införas ställs tre rekvisit:
det ska finnas en påtaglig risk för brottslig verksamhet i området, som grundar sig i konflikter mellan grupper och som innefattar skjutning eller sprängning zonen ska vara av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra den nämnda brottsliga verksamheten skälen för zonen ska vara så starka att de uppväger det intrång i personlig integritet som zonen kan medföra
Beslutet ska vara avgränsat till ett viss geografiskt område och en viss tid, dock högst två veckor. Om skälen som låg till grund för beslutet att införa säkerhetszonen upphör ska Polismyndigheten också omedelbart upphäva säkerhetszonen.
Möjlighet att överklaga beslutet Polismyndighetens beslut om en säkerhetszon får överklagas till allmän förvaltningsrätt. För ett överklagande till kammarrätt krävs prövningstillstånd.
Användning av säkerhetszoner
Den första säkerhetszonen Den nya lagstiftningen användens för första gången i juni 2024 när Polismyndigheten införde en säkerhetszon i stadsdelen Hageby i Norrköping efter ett gängrelaterat dubbelmord i området.
Zonen upprättades under två veckor, och under perioden gjorde polisen 380 kroppsvisitationer och 44 husrannsakningar i bilar. I polisens egen utvärdering, som släpptes i november samma år, konstaterade myndigheten säkerhetszonen bara gjort marginell skillnad för att försvåra för kriminella att genomföra våldsbrott. De enda beslag som gjordes bestod av två gram hasch och en kniv, och ingen skillnad i anmälda brott eller händelserapporter kunde noteras.
Rapporten visade dock att upplevd trygghetskänsla i området ökade. I media framhöll polisen att zonen haft en avskräckande verkan då inga skjutningar eller sprängningar genomfördes i stadsdelen eller kommunen under perioden. Det gick dock inte att säga att det berodde på säkerhetszonen.
Referenser
Kategori:Sveriges lagar