Branden på Sally Albatross var en omfattande fartygsolycka som inträffade den 9–12 januari 1990 då det finska kryssningsfartyget M/S Sally Albatross låg i torrdocka vid Finnboda Varv i Nacka. Branden, som orsakades av gnistor från svets- och skärarbeten, utvecklades till en totalbrand som förstörde fartygets inredning och överbyggnad.
Händelsen utreddes av Statens haverikommission (genom Katastrofkommissionen), vars rapport avslöjade allvarliga brister i säkerhetsrutiner vid varvsarbeten, oklarheter i ansvarsfördelningen mellan rederi och varv, samt samordningsproblem inom räddningstjänsten i Stockholmsregionen.
Bakgrund Fartyget Fartyget levererades ursprungligen 1980 från Wärtsiläs varv i Åbo som passagerarbilfärjan Viking Saga. År 1986 byggdes fartyget om vid samma varv för att fungera som kryssningsfartyg och fick då namnet Sally Albatross. Vid tiden för branden ägdes fartyget av Partrederiet Sally Albatross och opererades av Sally Line AB.
Fartyget var 149,96 meter långt och 25,49 meter brett med en bruttodräktighet på 15 179 ton. Fartyget var indelat i tre vertikala huvudbrandzoner men hade en horisontell huvudbrandzon som omfattade bildäcken. Däck 2 och 3 (nedre bildäck) samt däck 4 och 5 (övre bildäck) stod i öppen förbindelse med varandra via körramper, vilket skulle få betydelse för rökspridningen.
Varvsbesöket Fartyget ankom till Finnboda Varv den 2 januari 1990 för en planerad dockning som skulle pågå till den 18 januari. Arbetena omfattade bland annat bottenbesiktning, målning, roderarbeten och diverse serviceåtgärder. Under varvstiden bodde 67 besättningsmän och en artistgrupp på 15 personer ombord på fartyget.
Enligt överenskommelsen mellan rederiet och varvet hade varvet samordningsansvaret för skydd och säkerhet ombord. På grund av frysrisk hade man kommit överens om att den slang som försörjde fartygets brandpostsystem med vatten från land skulle vara tom, vilket innebar att fartygets fasta släcksystem inte var trycksatt vid brandtillfället.
Händelseförlopp Brandens uppkomst Tisdagen den 9 januari pågick arbeten med att flytta sex spygatter (avlopp) på däck 4. Arbetet krävde att man skar hål i ståldäcket med skärbrännare. Under arbetsplatsen, på däck 2 (nedre bildäck), fanns en förrådsbur med väggar av ståltrådsnät. I buren förvarades brännbart material som textilier, leksaker och cirka sju kubikmeter styrenplast.
En grovplåtslagare utförde skärarbetet uppifrån däck 4. Trots att utrymmet under var täckt med svetsbrandduk och skyddsplåt, fanns en springa på cirka 15 cm mellan förrådsburen och långskeppsskottet. Gnistor och smält metall från skärbrännaren letade sig sannolikt ner genom denna springa och antände materialet i buren.
Brandvakten, som hade till uppgift att övervaka arbetet, hade lämnat sin post vid två tillfällen: först för att hämta slangutrustning till ett annat arbetslag som behövde vatten för rengöring, och därefter för att ta lunchrast. Brandvakten trodde felaktigt att det heta arbetet var avslutat för stunden.
Upptäckt och larm Cirka klockan 10.40 uppmärksammade plåtslagaren att skenet från skärbrännaren var intensivare än vanligt. När han avbröt arbetet såg han lågor slå upp underifrån genom hålet i däcket. Ungefär samtidigt upptäckte personal på däck 2 rök och eld.
Förste maskinmästaren försökte utlösa brandlarmet, men centralapparaten på bryggan var inställd i läge "Sjö". Detta innebar att larmklockorna endast ringde på bryggan (som var obemannad) och i maskinkontrollrummet, inte ute i fartygets passagerarutrymmen. Evakueringslarmet ropades istället ut manuellt via högtalarsystemet av pursern klockan 10.55.
Initiala släckförsök Besättningen drog snabbt ut brandslangar på däck 2 för att släcka, men fann att det inte fanns något vatten i systemet. Förste maskinmästaren och överstyrmannen sprang iland för att öppna ventilen på kajen, men upptäckte att slangen användes till annat och att delar av kopplingen saknades. Det dröjde närmare 20 minuter från brandstarten tills fartygets brandpostsystem trycksattes, och då var branden redan för kraftig för att hanteras av besättningen. Handbrandsläckare fanns tillgängliga men användes inte i det inledande skedet.
Evakuering och räddning Rökutvecklingen blev extremt snabb och kraftig. En kranförare vid varvet upptäckte fyra personer som var instängda i röken på däck 4 och firade ner en kättinglänga som de kunde klättra över till. Senare upptäckte han ytterligare personer på däck 8 och lyckades, med hjälp av en personkorg och dirigering från en förman på däcket, lyfta ner sex personer till säkerhet.
En kvinnlig artist blev instängd i sin hytt på däck 2. När korridoren fylldes av rök och eld lyckades hon skruva upp vingmuttrarna till hyttens fönsterventil (38 cm i diameter) och ta sig ut, där hon plockades upp av kranförarens personkorg.
Räddningsinsatsen Alarmering och framkomst Larmet inkom till SOS-centralen klockan 10.51. Informationen var knapphändig; inringaren angav att det "brinner på bildäck" utan att specificera fartygets storlek. Detta ledde till att SOS-centralen initialt drog slutsatsen att det rörde sig om en mindre brand och larmade ut en standardstyrka från Nacka brandstation (10 man).
När räddningsstyrkan från Nacka anlände klockan 10.58 möttes de av kraftig rökutveckling. Räddningsledaren (jourhavande brandingenjör från Stockholm) anlände strax efter och insåg snabbt att resurserna var otillräckliga. Förstärkning begärdes från Katarina och Östermalms brandstationer i Stockholm.
Insatsens förlopp Rökdykare från Nacka och Katarina stationer försökte ta sig in via akterklaffen för att livrädda och släcka. De möttes av extrem hetta och ett däck belamrat med gods, vilket försvårade framkomsten. Cirka 55 minuter efter brandstarten, klockan 11.32, inträffade en kraftig explosion ombord, sannolikt orsakad av en gasolflaska på en truck. Tryckvågen kändes av rökdykarna som tvingades retirera.
Vid 11.35-tiden beslutade räddningsledaren att avbryta rökdykningen på däck 2 på grund av explosionsrisken. Insatsen övergick till en defensiv taktik med målet att begränsa branden och skydda maskinrummet samt fartygets bottentankar. Man försökte fylla fartyget med skum och kyla skrovet utifrån.
Brandbekämpningen försvårades av att flytdockan fick slagsida på grund av släckvattnet som samlades i fartyget. För att förhindra att fartyget välte eller att dockan kantrade, tvingades man senare spränga hål i skrovet för att dränera ut släckvatten. Släckningsarbetet pågick intensivt i tre dygn och avslutades först den 12 januari.
Konsekvenser Materiella skador: Fartyget bedömdes som "constructive total loss". Skadeståndskraven från rederiet och försäkringsgivare mot varvet uppgick till 550 miljoner kronor. Flytdockan skadades för cirka 2 miljoner kronor. Personskador: Inga dödsfall inträffade. Några brandmän fick lättare brännskador under insatsen. Fartygets öde: Vraket bogserades till Finland där det skars ner till däck 2. Delar av maskineriet återanvändes, men i övrigt skrotades överbyggnaden.
Utredning och kritik Katastrofkommissionen riktade i sin rapport kritik mot flera inblandade parter:
Varvet (Finnboda AB): Kritiserades för bristande planering och ledning av heta arbeten. Brandvakten hade tillåtits lämna sin post och utföra andra arbetsuppgifter. Varvet hade inte säkerställt att personalen följde gällande säkerhetsinstruktioner. Rederiet: Kritiserades för brister i brandskyddsutrustningen. Handbrandsläckarna på bildäck var av pulversort avsedda för fordonsbränder, vilket var olämpligt för den lagring av gods som nu skedde. Brandlarmet var felinställt, och besättningen saknade adekvat övning för situationen i docka. Räddningstjänsten: Kritiken gällde främst larmplanerna. Kommissionen menade att vid brand på ett passagerarfartyg borde en betydligt större styrka ha larmats omedelbart. Dessutom påpekades brister i insatsplanen för varvet som saknade specifika instruktioner för fartygsbrand. SOS-centralen: Kritiserades för att inte ha ställt tillräckliga följdfrågor vid det första larmet, vilket ledde till att räddningsstyrkorna inte förstod vidden av olyckan initialt.
Referenser
Kategori:Fartygsolyckor Kategori:Bränder i Sverige Kategori:Nacka kommun Kategori:1990 i Sverige