Jean-Baptiste, levde 1808, var en slav och botare på Svenska Sankt Barthélemy. Han var föremål för två brottsfall på ön, av vilka det första år 1806 var ett av de mest uppmärksammade rättsfallen i öns historia.
Biografi Jean-Baptiste var var slav, och verksam och välkänd som botare eller "dryckesblandare" över hela ön. Han kallades "kust-neger" vilket innebär att han kommit från Afrika. Han sade själv att han var nago (yoruba). Han tros ha utövat medicin redan i Afrika. Enligt 1787 års svenska slavlag var alla färgade förbjudna att ägna sig åt medicin eller kirurgi, med hot om böter för fria färgade och piskstraff och försäljning för slavar, men i praktiken tillämpades inte lagen eftersom både svarta och vita, fria och slavar, i allmänhet föredrog att anlita svarta botare och barnmorskor: redan när de franska myndigheterna överlämnade ön till Sverige 1785 förklarade de att öns verkliga härskare var öns fältskär, slaven Coq d'Indie, som hade allas förtroende.
The Witch of St. Martins I augusti 1806 anmäldes Jean-Baptiste och slaven Gabriel av slavägaren handelsmannen Bernard Lion för att under de senaste två åren ha förgiftat fyra av hans slavar, gjort en tredje sjuk och en fjärde galen. Fallet blev berömt på ön och omtalades i flera artiklar i öns tidning The Report of St. Bartholomew under rubriken The Witch of St. Martins. Lion uppgav att han på grund av sjukdom bland hans slavar hade anlitat en slavinna från Saint Martin, den berömda spåkvinnan Rosalie (som brukade hyras ut av sin ägare), som genom en förtrollad spegel pekade ut Jean-Baptiste och hans egen slav Gabriel från Guadeloupe för att ha förgiftat hans slavar. Lion hyrde Rosalie och tog henne till Sankt Barthélemy. Gabriel och Jean-Baptiste genomsöktes och föremål upphittades på den sistnämnda som sågs som tecken på obeah (namn för voodoomagi i Karibien utanför Haiti). Hon demonstrerade att det var magiska föremål genom att ge föremålen till en annan slav, som genast började uppträda tokigt. Hon tvingade sedan de två slavarna att gräva upp Lions gårdsplanen vid Lions dörröppning, där "obeah-saker" vanligen begrovs, och dessa föremål visades sedan av Rosalie upp för åskådarna.
Inför domstol uppgav Rosalie att hon var född 1780 i Cayenne på franska Guyana och blivit köpt av en svart man, som sålt henne i Gustavia, varifrån hon sedan sålts till Saint Martin. Hon förklarade att endast hon kunde se något i spegeln, men att hon var övertygad om att Jean-Baptiste och Gabriel var skyldiga. Jean-Baptiste uppgav att Lion hade anlitat honom för att bota hans slavar, och hade druckit medicinen han gav dem tillsammans med dem. Däremot förnekade han att han utövat magi och begrav föremål hos Lion. De upphittade föremålen var typiska för magiska obeah-föremål: en kalebass inslagen i ett stycke linne med en navelsträng (från något mindre djur), ett litet ägg, nötter, krut, människohår och frukter. Slaven Catherine uppgav att hon blivit sjuk när hon druckit medicinen.
Domstolen ansåg att det inte fanns något bevis för att Jean-Baptiste och Gabriel hade skadat någon. Obeha-föremålen tros ha varit begravda av Rosalie tidigast åtta dagar tidigare. Jean-Baptiste och Gabriel varnades från att fortsätta ägna sig åt medicin med hot om piskstraff och utvisning (vilket i en slavs fall innebar försäljning till en annan ö), och Rosalie förvisades tillbaka till Saint Martin och varnades för att utöva "gyckleri och föregifna öfvernaturliga konster" på ön.
Senare åtal Gabriel nämns 1807 när han bestraffades för stöld. I februari 1808 nämns Jean-Baptiste återigen i ett rättsfall. Handelsmannen John Joseph Cremony överlämnade sin slav Romeo till domstolen sedan hans andra slavar hade krävt att han anmälde Romeo för att ha mördat slaven Atis med gift för att han var förälskad i Atis hustru Catherine. De påstod också att Romeo hade fått giftet av dryckesblandaren Jean-Baptiste. Romeo själv uppgav att Jean-Baptiste förgiftat Atis utan hans medverkan. Domstolen bedömde dock att slavarna hade anklagat Romeo på grund av doktor Louis Toussaint Paris bedömning att Atis dött av gift, men att denna bedömning inte var "ofelbar". Romeo och Jean-Baptiste nekade och frigavs båda. Thomasson, Fredrik, 1965-. - Svarta S:t Barthélemy : människoöden i en svensk koloni 1785-1847 / Fredrik Thomasson.. - 2022 - Första utgåvan. - . s. 50-55, 61, 93, 105, 125, 144, 183, 188, 250
Referenser
Kategori:Män Kategori:Födda okänt år Kategori:Avlidna okänt år Kategori:Personer i Svenska Saint-Barthélemy Kategori:slavar Kategori:Botare