Daryoush Ashouri (persiska: داریوش آشوری), född 2 augusti 1938 i Teheran, är en framstående iransk liberal och sekulär filosof, författare, översättare, forskare och intellektuell. Han är bosatt i Paris, Frankrike.
Karriär Ashouri tog examen från högskolan Dar ol-Fonun 1955 och avlade en kandidatexamen i ekonomi på Teherans universitet 1963, där han tog sin kandidatexamen i ekonomi 1963. Samma år antogs han till doktorandutbildningen i ekonomi vid samma fakultet, men lämnade studierna oavslutade. I sin ungdom var han socialist och anslöt sig till Khalil Malekis socialdemokratiska parti Hezb-e Zahmatkeshān-e Mellat-e Irān (Iranska nationens arbetarparti) som var starkt antikommunistiskt, men blev senare liberaldemokrat.
Ashouri var en av grundarna av det Iranska författarförbundet (Kānun-e nevisandegān-e Irān) i Teheran 1969 och invaldes som medlem i dess första styrelse tillsammans med bland andra Simin Daneshvar, Jalal Al-e Ahmad och Bahram Beyzai.
Ashouri har tjänstgjort som gästprofessor eller föreläsare i persiska språket och litteraturen vid Tokyos universitet, Oxfords universitet, och i politisk filosofi och politisk sociologi vid Teherans universitet. Han har varit bosatt i Paris sedan 1985.
Författarskap Ashouri bidragit till utvecklingen av persiskans ordförråd och terminologin inom humanvetenskap och filosofi genom att mynta nya ord och modifiera befintliga. Hans huvudverk inom detta område är boken Farhang-e 'olum-e ensāni (En ordbok över humanvetenskaper). Till hans viktigaste verk hör även en hermeneutisk, intertextuell studie av diktaren Hafez lyriksamling: Erfān o rendi dar she'r-e Hāfez (Andlighet och världslig klokhet i Hafez poesi) där han presenterar en ny förståelse av den store klassiska poeten. Som översättare har han introducerat ett flertal klassiska litterära och filosofiska verk av Nietzsche, Machiavelli, Shakespeare med flera till persiska.
Kritik av iranska intellektuella Ashouri är aktiv i den offentliga persiskspråkiga samhällsdebatten och förespråkar ett öppet samhälle med en offentlig sfär helt fri från islams diktat. Han tillhör den grupp sekulära och liberala tänkare som kritiskt granskat både den shiitiska teokratiska staten och den ideologiska ambivalensen hos iranska intellektuella. Han hävdar att både de vänstersinnade och de muslimska intellektuella i Iran sedan 1960-talet har slitits mellan en fascination för och ett förkastande av moderniteten. I sin kritik av de intellektuellas ambivalenta förhållande till västerländsk modernitet åberopar han det nietzscheanska begreppet ressentiment (förbittring). Han menar att de vänstersinnade och muslimska intellektuellas patologiska känsla av avund, maktlöshet och hämndlystnad utgör ett hinder för en iransk kulturell blomstring.
Referenser
Kategori:Personer i Iran under Pahlavidynastin Kategori:Iranska författare under 1900-talet Kategori:Iranska författare under 2000-talet Kategori:Iranska forskare Kategori:Iranska översättare Kategori:Iranska filosofer Kategori:Iranska ekonomer Kategori:Persiskspråkiga författare Kategori:Iranska iranister Kategori:Personer från Teheran Kategori:Födda 1938 Kategori:Män