Aneby gård, tidigare Aneby säteri, är en historisk herrgård i Bredestads socken strax söder om Aneby i Aneby kommun. Egendomen omnämns första gången på 1300-talet som Aneby gård. Under 1500- och 1600-talen upphöjdes gården till sätesgård och benämndes då Aneby säteri. Efter säterifunktionens upphörande återgick namnet till Aneby gård, vilket det bär än i dag.
Historik Medeltiden
Aneby gård omnämns i början av 1300-talet som ägd av Lyder Svinakula. Den ärvdes sedan av hans dotter Kristina Lydersdotter och senare av hennes son Jöns Lydersson. När Jöns avled utan arvingar övergick gården till Knut Jonsson, vars hustru var släkt med Heliga Birgitta.
År 1345 utfärdade Knut Jonsson ett gåvobrev på Aspanäs till fogden Peter Ragvaldsson, som i sin tur skänkte Aneby gård till Vadstena kloster år 1381.
1500-talet – Aneby blir säteri
Efter en tyst period i källorna framträder gården åter omkring år 1500 som tillhörande Trolleätten. En lokal tradition anger att Gustav Vasa besökte Aneby gård 1527.
Under århundradet ägdes gården av bland andra Karin Eriksdotter Gyllenstierna och senare Britta Halstensdotter Bagge. I slutet av seklet anges att Aneby gård ska ha rustats upp och fått status som säteri, vilket innebar skatteprivilegier och adelssätetitel.
1600-talet – Säteriets utveckling
Vid sekelskiftet 1600 tillhörde Aneby säteri officeren Lindorm Nilsson, som stupade i Slaget vid Lützen. Hans änka Beata Drake af Hagelsrum bodde kvar och utvidgade säteriet.
Egendomen övertogs därefter av släkten Bååt och senare av Britta Kagg och Claes Holtz (Rosenholtz), som införde betydande markutvidgningar.
Genom en kontroversiell försäljning 1661(?) hamnade säteriet hos Christer Bonde (död 1659), vilket bekräftades 1696(?).
1700-talet – Wrangelperioden
År 1725 köptes Aneby säteri av Axel Per Wrangel af Lindeberg, som restaurerade gården. Hans son Fredrik Otto Wrangel övertog egendomen och lät uppföra corps-de-logi, flygelbyggnader och ekonomibyggnader.
Under denna tid etablerades den herrgårdsmiljö som kom att prägla Aneby säteri fram till 1800-talet.
Återgång till Aneby gård (1800–)
I början av 1800-talet såldes egendomen till Johan Hanqvist (1770–1843) vilken testamenterade den till sin inspektor Lundmark. Under Hanqvists tid brann huvudbyggnaden ner 1838, och den norra flygeln förstördes i en ny brand 1939.
När säteriprivilegier avskaffades i Sverige och huvudbyggnaderna gått förlorade återgick den historiska benämningen Aneby gård, som används än i dag.
Bevarade byggnader På området finns flera 1700-talsstrukturer bevarade, däribland två timrade ekonomibyggnader samt den södra flygelbyggnaden med mansardtak. Spår efter 1700-talets herrgårdsmiljö är fortfarande synliga.
Gravfält Vid Aneby gård finns ett gravfält som användes under den äldre järnåldern av invånare på en närliggande gård. Gravfältet består av: 9 synliga gravar 4 gravhögar 4 flata stensättningar 1 domarring
Gravarna är inte undersökta av arkeologer, men deras form visar att de tillkom under de första århundradena av vår tideräkning.
Gravarna är uppförda över resterna av likbålet. Under järnåldern var det vanligt att de döda brändes på bål tillsammans med personliga tillhörigheter, offrade djur och andra gravgåvor. De brända benen lades sedan i ett kärl och begravdes. Över detta reste man sedan gravmonumentet.
Ursprungligen var gravfältet större, men den nordvästra delen har förstörts av ett grustag. En av gravhögarna har en liten grop i toppen. Det är spår efter hoppfulla skattsökare som inte har dragit sig för gravplundring.
Mellan gravfältet och den nutida vägen har man funnit resterna av en gammal ridväg som har formen av ett dike. Vägen skapades av hästar och vandrare som passerade gravfältet och nötte ner marken till en djup fåra. Hålvägen är svår att datera, men troligtvis är den från samma period som gravfältet.
Källor
Karta över Aneby sättegård 1726. Historiska kartor, Lantmäteriet. L1974:4651 Gravfält. RAÄ-nummer: Bredestad 21:1. Fornsök, Riksantikvarieämbetet.
Referenser
Kategori:Byggnader och anläggningar i Aneby kommun