Religionen inom det blotta förnuftets gränser (originalets tyska titel: Die Religion innerhalb der Grenzen der bloßen Vernunft) är en bok från 1793 av den tyske (preussiska) filosofen Immanuel Kant. Även om dess syfte och ursprungliga avsikt har blivit omdiskuterad, är bokens enorma och bestående inflytande på teologins historia och religionsfilosofin obestridligt.

Boken är kort men inte helt lättläst. Den är, inte minst i ett globalt perspektiv, fortfarande mycket adekvat mer än 200 år senare. Kants kamp mot censuren är också såväl klassisk som fortfarande en aktuell fråga på olika håll i världen.

Om boken Vilken plats har religionen i ett sekulariserat samhälle? Kan religionen hjälpa oss att avgöra frågor om gott och ont? I sin klassiska bok Religionen inom det blotta förnuftets gränser argumenterar upplysningsfilosofen Immanuel Kant för moralens oberoende från religionen. Människans medvetande om sin egen frihet leder henne enligt Kant till en reflexiv religion. Denna kan dock inte utgöra grunden för någon moral.

Religionen inom det blotta förnuftets gränser är berömd för sin diskussionen av den radikala ondskan. För Kant är människan varken god eller ond. Människan är i stället väsentligen fri. Denna frihet innebär emellertid också att möjligheten till ondska är rotad i människans väsen. Därför kan vi aldrig fly från det onda eller lägga över ondskan i sin helhet på någon annan, utan bör lära oss att se den med klarsyn.I ett nyskrivet efterord sätter filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback in Kants bok i sitt sammanhang och framhåller dess aktualitet.

Uppbyggnad Första förordet (1:a upplagan 1793) Andra förordet (2:a upplagan 1794)

Första delen Om den onda principens inneboende vid sidan av det goda (Von der Einwohnung des bösen Prinzips neben dem guten) I. Om den ursprungliga benägenheten till det goda i den mänskliga naturen II. Om benägenheten till det onda i den mänskliga naturen III. Människan är ond till sin natur IV. Om ondskans ursprung i den mänskliga naturen

Andra delen Om den goda principens kamp med den onda principens herravälde över mänskligheten (Vom Kampf des guten Prinzips, mit dem bösen, um die Herrschaft über den Menschen) Del I: Om den goda principens rättmätiga anspråk på herravälde över mänskligheten Del II: Om den onda principens rättmätiga anspråk på herravälde över mänskligheten, och kampen mellan de två principerna

Tredje delen Den goda principens seger över ondskan och upprättandet av ett Guds rike på jorden (Der Sieg des guten Prinzips über das böse, und die Gründung eines Reichs Gottes auf Erden) Del I: Filosofisk uppfattning om den goda principens seger med upprättandet av ett Guds rike på jorden Del II: Historisk uppfattning om det gradvisa upprättandet av den goda principens herravälde på jorden

Fjärde delen Om tjänst och sysslolöshet under den goda principens herravälde, eller Om religion och klerikalism (Vom Dienst und Afterdienst unter der Herrschaft des guten Prinzips, oder Von Religion und Pfaffentum) Del I: Om Guds tjänst i en religion i allmänhet Avsnitt 1: Den kristna religionen som en naturlig religion Avsnitt 2: Den kristna religionen som en lärd religion Del II Om den falska gudstjänsten i en lagstadgad religion § 1. Om den allmänna subjektiva grunden för religiös vanföreställning § 2. Religionens moraliska princip i motsats till religiös vanföreställning § 3. Om prästadömet som en regim i den falska tjänsten av den goda principen § 4. Om samvetets vägledning i trosfrågor

Kunglig censur miniatyr|höger|stående|Immanuel Kant, okänd konstnär. I februari 1792 skickade Kant en essä med titeln "Om radikal ondska i den mänskliga naturen" ("Von dem radikalen Bösen in der menschlichen Natur") till Johann Erich Biester, redaktören för Berlinische Monatsschrift, och bad Biester att skicka essän till Berlins censurkontor för godkännande. Essän godkändes efter granskning av G. F. Hillmer, filosoficensorn, som ansåg att den endast var avsedd för forskare och uppgav att "efter noggrann läsning ser jag att denna bok, liksom andra kantianska verk, är avsedd för och endast kan avnjutas av tänkare, forskare och akademiker som är kapabla till fina distinktioner".Ak. 11:329. Daterad 6 mars 1792Giovanni, George di och Immanuel Kant. “Religion within the Boundaries of Mere Reason (1793).” Kapitel. I Religion and Rational Theology, redigerad av Allen W. Wood och George di Giovanni, 41-43. Cambridge Edition of the Works of Immanuel Kant. Cambridge: Cambridge University Press, 1996.

Denna essä publicerades sedan som en artikel "Om den onda principens bebyggelse vid sidan av den goda" (Von der Einwohnung des bösen Prinzips neben dem guten) i Berlinische Monatsschrift i april 1792 och blev den första av fyra delar i en serie om religion som var avsedd att publiceras i samma tidskrift.

Kants försök att publicera den andra delen med titeln "Om det godas kamp mot det onda principen om herravälde över människan" (Vom Kampf des guten Prinzips, mit dem bösen, um die Herrschaft über den Menschen) i samma tidskrift, motsattes av kung Friedrich Wilhelm IIs censor i juni 1792, eftersom essän verkade vara teologisk för censorn. Biester överklagade direkt till kungens kabinett efter att han inte såg något klandervärt i den andra delen, men överklagandet avslogs enhälligt av kungens kabinett.Giovanni, George di och Immanuel Kant. "Religion inom förnuftets gränser (1793)." Kapitel. I Religion and Rational Theology, redigerad av Allen W. Wood och George di Giovanni, 44. The Cambridge Edition of the Works of Immanuel Kant. Cambridge: Cambridge University Press, 1996.

Kant ordnade sedan så att alla fyra delarna publicerades som en bok, och publicerades genom filosofiska institutionen vid Universitetet i Jena för att undvika behovet av teologisk censur. Kant tillrättavisades för denna olydnadshandling. När han ändå publicerade en andra upplaga 1794, ordnade censuren en kunglig order som krävde att Kant aldrig publicerade eller ens talade offentligt om religion. Den 1 oktober 1794 mottog Kant ett kungligt brev och en order, undertecknad av kungens filosofiska censor, i vilket Kants skrifter om religion invändes och han beordrades att undvika att skriva om religiösa ämnen.

Kant följde denna kungliga order fram till kung Friedrich Wilhelm II:s död och Fredrich Wilhelm IIIs tronbestigande. Han återupptog sedan sitt skrivande om religion med publiceringen av "Strid mellan fakulteterna" (Streit der Fakultäten) år 1798.Giovanni, George di, och Immanuel Kant. “Religion within the Boundaries of Mere Reason (1793).” Kapitel. I Religion and Rational Theology, redigerad av Allen W. Wood och George di Giovanni, 48. The Cambridge Edition of the Works of Immanuel Kant. Cambridge: Cambridge University Press, 1996.

Se även Antinomi Kategori (filosofi) Metafysik

Källor

Kategori:Allmänna verk om filosofi Kategori:Verk av Immanuel Kant