Ukrainas majoritetsreligion är kristendom. Landets grundlag garanterar religionsfrihet, håller staten och religionen separata och förhindrar personer att undvika sina statliga plikter genom att använda religion som förevändning.

Efter Sovjetunionens kollaps har andlighet bland ukrainare ökat. Efter Rysslands aggression har religionen också blivit en överlevnadsstrategi och ett sätt att uttrycka Ukrainas nationella identitet. Det finns regionala skillnader i ukrainares andlighet: traditionellt har de i landets västra regioner varit mer andliga än de i dess centrala och östliga regioner. Familjebakgrund brukar påverka en individs egen andlighet.

Trots att Ryssland enligt sin egen propaganda har påstått att det kämpar för dem traditionella kristna värderingar, ryska soldater har förstört religiösa byggnader i Ukraina sedan Rysslands invasion år 2022.

Kristendom De första referenserna till kristendomen i Ukraina är mytologiska. Enligt traditionen missionerade aposteln Andreas bland grekerna på Krimhalvön. Senare utvisades påven Clemens I till halvön där han dog som martyr. Efter kristnandet av Rus år 988 beordrade Vladimir den store att rikets officiella religion var den ortodoxa kyrkan.

År 2018 förenade Ukrainas ortodoxa kyrkan under Kievs patriark och Ukrainska autokefala ortodoxa kyrka till Ukrainas ortodoxa kyrka. Kyrkan under Moskvas patriark blev inte en medlem i den nya kyrkan. Samma år uppskattades det att 87,1 % av ukrainare är ortodoxa. Patriark av Konstantinopel Bartolomaios I erkände den nya ortodoxa kyrkans autokefali år 2019.

Inom den katolska kyrkan i Ukraina fungerar det också en grekisk-katolska kyrka som officiellt hör till den katolska kyrkan men följer de östliga traditioner. Enligt sin egen anmälan har denna kyrka 5,5 miljoner medlemmar. Den västliga traditionen av katolska kyrkan följs mestadels av Ukrainas polacker.

Antal protestanter är liten men ökande. År 2018 hörde ungefär 2,2 % av ukrainare till olika protestantiska kyrkor. Den största enstaka inriktningen av protestantiska kyrkor i Ukraina är baptister.

Det har funnits spänningar mellan olika kristna grupper: till exempel i den så kallade folkrepubliken Donetsk har protestanterna drabbats av förföljelser och dödshot. På grund av detta måste protestanterna utöva sin religion hemligt i sitt hem, medan de ortodoxa får vara i fred. Religiösa byggnader som till några andra kristna än dem ortodoxa, har konfiskerats och sedan getts till rebellerna som använder dem som gym och kaserner. Detta har fortsatts sedan Rysslands invasion år 2022.

Islam Efter kristendomen är islam den största religionen i Ukraina. Största delen av Ukrainas muslimer är sunniter, och antal muslimer uppskattas vara mellan 500 000 och 600 000.

Judendom

Den äldsta referensen till judendom i dagens Ukraina kommer från den grekiska kolonin Pantikapaion där det finn ruiner av en synagoga. Den är också den första referensen till monoteism i Ukraina. Khazarer, som var en turkisk folkgrupp, konverterade till judendom. Efter deras khanat kollaps, flyttade khazarers rabbi till Kiev.

År 2018 var ungefär 0,4 % av ukrainare judar.

Andra religioner och ateism År 2025 var 0,04 % av ukrainare buddhister, 0,02 % sikher och 0,01 % hinduer. Det finns också små grupper av människor som utövar falungong eller bahá'i.

Under ett par senaste årtionde har antal de nyhedniska ökat i Ukraina. Det är svårt att uppskattas hur många utövare av nyhedendom det finns men antal nyhedniska organisationer uppskattas vara över 120.

Ungefär 16,2 % av ukrainare hör inte till någon organiserad religion alls. Ateism var synlig speciellt under sovjettiderna då medlemmar av kommunistiska partiet förväntades vara militanta ateister. Innan Sovjetunionen fanns det sekulärt tänkande bland ukrainska journalister men efter Sovjetunions grundande blev det en norm att stå mot religionen och vara ateist. Märkbara ateistiska tänkare på 1960- och 1980-talet var bland annat Jevgraf Duluman ja Oleksi Onysjtjenko. Ungefär 2,21 % ukrainare uppskattas vara ateister.

Källor

*