Rasmus Løland, född 21 maj 1861 i Suldal, Ryfylke, död 12 oktober 1907 i Hvalstad, Asker, var en norsk författare.
Løland var inte stark, och tungt kroppsarbete ledde till en hjärtsjukdom, av vilken han led under under hela sitt liv. Han utvidgade sin andliga horisont genom självstudier, och 1888 utgav han från sin hembygd berättelsen Hans og Margrete, som mottogs med välvilja. Åren 1891 och 1892 utkom Folkeliv och Skuld, två mogna och säkra berättelser; dessutom utgav han barnböckerna Ungar och Paa Sjølvstyr, på samma gång enkla och fantasifulla. Efter romanen Skattegraveren (1894) lämnade han bygden, kom till Kristiania och erhöll stipendier till ett par kortare utlandsresor. Senare utgivna barnberättelser av honom är Kvar vart det av jola?, Smaagutar och Det store nashorne, av andra berättelser bland andra Blodstyng, Emne, Hugtekne, Jordvend, Heime og ute, Umskifte, Aasmund Aarak och Paa skuggesidan. Hans friska och klara landsmål, hans fint ironiska framställningssätt och intima människokunskap gjorde honom till en av dåtidens främsta landsmålsförfattare.
Referenser
Kategori:Norska författare Kategori:Födda 1861 Kategori:Avlidna 1907 Kategori:Män Kategori:Personer från Suldals kommun