thumb|Kanten av en dextral skjuvzon som är cirka 20 m tjock. En övergång från skiffer till mylonit syns från zonens utsida till insida. Bilden är från Cap de Creus, Katalonien. En skjuvzon är en tabulär volym i jordskorpan eller den övre manteln där duktil deformation är koncentrerad.Park 1989, s. 75Hobbs et al. 1976, s. 266Fossen 2018, s. 446 Skjuvzoner bildas vanligtvis i jordskorpans övergångszon mellan sprödhet och duktilitet, där spröda förkastningar föregås – eller helt ersätts som anpassningsmekanism – av skjuvning.Fossen 2018, s. 126 Skjuvzoner anses vara motsvarigheten till spröda förkastningar på djup större än 10 till 15 km.Park 1989, s. 75 Skjuvzoner genereras som plan mellan två block med relativ rörelse mellan dem och skjuvspänning; i verkligheten är dock de flesta skjuvzoner mycket mer komplexa än denna förenklade modell.Park 1989, s. 75Park 1989, s. 76
Duktila deformationens dynamik vid skjuvzoner gör att kringliggande berg ofta uppvisar foliering.Hobbs et al. 1976, s. 266 Denna foliering är i stort sett parallell med skjuvzonen, men kan ha systematiska eller andra betydande avvikelser.Hobbs et al. 1976, s. 266
En geologisk miljö där skjuvzoner som exponerats genom exhumering kan hittas är höggradigt metamorfa terränger.Park 1989, s. 75
Källor
Noter
Kategori:Geologiska diskontinuiteter Kategori:Tektonik Kategori:Strukturgeologi