Konsultationslagen, formellt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (2022:66), är en svensk lag som ålägger det allmänna att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Lagen är unik i svensk rätt i att den utgår från folkrättsliga principer och urfolksrätt.

Bakgrund Ända sedan det bildades var tanken att samernas inflytande skulle säkras genom att Sametinget fungerade som remissinstans och att andra myndigheter kunde samråda vid behov. I Finland och Norge utvecklades däremot en praxis med så kallade konsultationer eller förhandlingar med samiska företrädare. Norges konsultationsordning har sitt ursprung i ett avtal mellan Arbeids- og integrasjonsdepartementet och Sametinget som undertecknades 2005. Konsultationerna ses som en realisering av Norges åtaganden under ILO:s konvention nr 169 om urfolk och stamfolk. I Finland ålägger 9 § sametingslagen myndigheterna att "förhandla" med sametinget i ärenden "som på ett direkt och särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som ett urfolk och som på samernas hembygdsområde".

I internationella sammanhang framfördes under det tidiga 2000-talet kritik mot att Sverige inte hade gett Sametinget tillräckliga möjligheter att påverka beslut. Synpunkter kom från bland andra Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter. Ett första förslag till en konsultationsordning i Sverige togs därför fram 2009, då en departementspromemoria föreslog att ändra Regeringskansliets instruktion till att kräva konsultationer med Sametinget vid beredning av ärenden "som särskilt berör samiska förhållanden och kan anses vara av vikt för den samiska kulturen eller samiska intressen i övrigt". Kritiska synpunkter från samiska organisationer framkom vid remissbehandling av promemorian och regeringen gick inte vidare med förslaget.

Under 2011 påbörjade Finland, Norge och Sverige förhandlingar om en samekonvention mellan länderna. Ett färdigt förslag till konventionstext finns sedan 2017, men har ännu (2026) inte antagits av länderna. Behovet av en starkare konsultationsordning blev därmed tydligt eftersom konventionstexten förutsätter att det finns nationell lagstiftning för konsultation med respektive sameting.

För att möta kraven i folkrätten och den tilltänkta nordiska samekonventionen utarbetade Regeringen ett förslag till en konsultationslag som publicerades i en promemoria 2017. Denna utmynnade i en proposition som lades i december 2020 men återkallades i mars 2021. Efter omarbetning, bland annat genom att ge kommuner och regioner två års respit med tillämpningen, lades en ny proposition fram 2022 som godkändes av riksdagen.

Innehåll Konsultationslagen består av tolv paragrafer. 1 § anger lagens syfte, 2–6 §§ anger när konsultation krävs, 7 § anger vilka som ska konsulteras och 8–12 §§ anger hur konsultationen ska genomföras och dokumenteras.

Konsultationsskyldigheten omfattar regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner.Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Däremot omfattas inte domstolar, domstolsliknande nämnder och andra organ med domstolsliknande uppgifter. En konsekvens av detta är att ärenden som omfattas av prövning i mark- och miljödomstol, till exempel ansökningar om miljöfarlig verksamhet, markutnyttjande och vattenverksamhet, inte omfattas av konsultationsskyldigheten.

De samiska företrädare som ska konsulteras enligt lagen är främst Sametinget. Dessutom anges i 7 § dessutom att enskilda samebyar ska konsulteras i ärenden som särskilt rör dessa. En sameby kan enligt förarbetena företrädas av Svenska Samernas Riksförbund om samebyn så önskar. Andra samiska organisationer kan också få konsultationsrätt enligt lagen inom områden som omfattas av deras stadgar och om de har anmält intresse av att delta i konsultationer.

Den konsultationsskyldiga myndigheten ska på ett tidigt skede i ärendets beredning bjuda in till konsultation. Om den konsulterade samiska företrädaren inte svarar inom angiven tidsfrist får myndigheten anse att företrädaren avstår från konsultation. Det finns inget absolut krav på att konsultationen ska mynna ut i enighet eller samtycke och därmed ingen absolut vetorätt för samiska företrädare. I lagtexten 11 §, 2 st. står: "Konsultationen ska fortsätta tills enighet eller samtycke i den fråga som är orsak till konsultationen uppnåtts eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att enighet eller samtycke inte kan nås i ärendet." Ska-kravet har tolkats som en långtgående skyldighet för myndigheter att verka för att samtycke kan nås.

Referenser

Kategori:Sveriges lagar Kategori:Samisk historia