Catherine-Henriette d'Angennes, comtesse d'Olonne, född 1634, död 1714, var en fransk adelskvinna. Hon är känd för sitt kärleksliv, och har skildrats i flera böcker.

Biografi Catherine Henriette var den tredje och yngsta dottern till Charles d'Angennes (d. 1660), Seigneur de La Loupe, Baron d'Ambreville, och Marie du Raynier (d. 1679). Hon var syster till Madeleine d’Angennes, Marechale de la Ferté (1629-1714).

Den 1 mars 1652 gifte hon sig med Louis de La Trémoille (1626–1686). Både hon och hennes syster var omtalade för sina kärleksaffärer. Somerset, Anne: The Affair of the Poisons: Murder, Infanticide, and Satanism at the Court of Louis XIV (St. Martin's Press, 12 oktober 2003), s. 72 År 1661 avtalades om separation av egendom, följt av parets separation, varigenom Catherine Henriette återfick kontrollen över sina egendomar i Normandie, som var en del av hennes hemgift, särskilt herrskapen Canteloup och Saint-Pierre-du-Jonquet, som hon sedan själv förvaltade.

Roger de Bussy-Rabutin skriver om henne: ”Madame d’Olonne hade ett livligt och behagligt sinne när hon var fri; hon var oärlig, obalanserad, lättsinnig, men inte illvillig. Hon älskade njutningar i överflöd, och även i sina minsta njutningar saknades återhållsamhet. Hennes skönhet, liksom hennes ägodelar, om än bara måttliga, tvingade Monsieur d’Olonne att söka henne i äktenskap; detta sökande varade inte länge. Monsieur d’Olonne, en man av hög kvalitet och stor rikedom, mottogs vänligt av Madame d’Olonnes mor och hade ingen tid att sucka efter charm som hade varit hela hovets önskan i två år. Efter att detta äktenskap var arrangerat, drog sig de älskande som ville gifta sig tillbaka, och andra kom som bara ville älska.”

Saint-Simon skriver: ”Madame d’Olonne var änka efter en yngre son från familjen La Trémoille, som tillbringade hela sitt liv med hasardspel och utsvävningar. De två systrarna var d’Angennes, en yngre gren som dog ut med dem. Deras skönhet och överflöd i deras liv orsakade stort skvaller. Ingen kvinna, inte ens den mest ökända för tapperhet, vågade se dem eller visa sig någonstans med dem… När de var gamla och ingen ville ha dem längre, försökte de bli fromma.”

Det finns en anekdot om att hon och hennes syster som gamla hotades med helvetet av en präst för sitt syndiga förflutna om de inte visade ånger genom fasta, och att Ferté då sade till sin syster att de måste låta sina tjänare fasta. Hon ska ha sagt: "Sister, this is serious; it is no laughing matter; if we do not do our penance, we shall be damned. Sister, what must we do?' There was a long pause. 'My dear,' replied Mme d'Olonne, 'this is what we must do. We must let the servants fast'.Somerset, Anne: The Affair of the Poisons: Murder, Infanticide, and Satanism at the Court of Louis XIV (St. Martin's Press, 12 oktober 2003), s. 417

Eftermäle

Dubbelporträttet av henne med sin syster Madeleine, som hänger i Tour dorée på Château de Bussy-Rabutin, bär inskriptionen: "sin tids vackraste kvinna, men mindre känd för sin skönhet än för hur hon använde den." För Madame de Sévigné var hon och hennes syster Madeleine "bland de tappraste kvinnorna på den tiden."

Hon och hennes syster omnämndes i flera samtida och senare verk på grund av sina kärleksaffärer. Hon skildras i bland annat La France Galante, Gallantry Unmask’d, The History Of The Mareschalless De La Ferté och La Galerie des Grandes Courtisanes av Émile MagneMagne, É. (1929). La comtesse d'Olonne: d'après des documents inédits. Frankrike: M.P. Trémois.. Hon är också en karaktär i romanen The Ivory Mischief av Arthur Meeker Jr..Meeker, A. (1941). The Ivory Mischief. USA: Houghton Mifflin.

Referenser

Kategori:Födda 1634 Kategori:kvinnor Kategori:avlidna 1714 Kategori:Personer i Frankrike under 1600-talet