Femte bergmästardömet var ett bergmästardöme som utgjordes av Nora och Linde bergslager samt Närke och Västergötland och bildades 1656.

Historik Nora och Linde bergslager samt Närke och Västergötland tillhörde fram till 1656 Sjätte bergmästardömet. Det året avskildes områdena och bildade tillsammans med Lerbäcks bergslag, som tidigare hade räknats till Östergötland, ett eget bergmästardistrikt. Genom ett kungligt brev den 15 augusti 1732 överfördes Hjulsjö socken, som tidigare hade tillhört distriktet, till Nya Kopparbergs bergmästardöme. Socknen skulle därefter utgöra en del av Grythytte fögderi. Distriktet minskades ytterligare den 13 juni 1845, då även Lindes bergslag och Ramsbergs bergslag överfördes till Nya Kopparbergs bergmästardöme. I samband med detta ändrades namnet till Nora bergslags och Närikes bergmästardöme. Tjänsterna inom distriktet skulle tills vidare endast tillsättas genom förordnanden. Vid omorganisationen den 6 oktober 1854 uppgick Nora och Närke i det sjätte bergmästardistriktet.

Personal

Bergmästare Från mitten av 1700-talet hade bergmästaren ett boställe vid Knutsberg med Lilla Älvstorp i Nora landsförsamling. Egendomarna hade köpts in och donerats för detta ändamål av bergslaget och bruksägarna åren 1748, 1777 och 1793.

1637–1665: Sten Andersson 1665–1675: Knut Larsson 1675–1695: Erik Sneckenberg 1695–1699: Johan Ahlman 1699–1712: Jakob Åkerhielm 1712–1722: Erik Stockenström 1722: Hans Filip Lybecker 1722–1739: Peter Jakob Christiernin 1749–1758: Anders Olofsson Thunberg 1759–1766: Carl Bulich 1766–1791: Erik Bergenskjöld 1791–1841: Samuel Troilius 1841–1874: Carl Oskar Troilius 1863–1874: Christian Gustaf Barthelsson

Geschvorner Enligt riksens ständers beslut 1756 skulle geschvornern vid Nya Kopparberg, mot reseersättning, även tjänstgöra i Nora och Linde bergslager. Bestämmelsen fastställdes genom ett kungligt brev den 6 juli samma år. Det tredje och femte bergmästardistriktet hade därefter en gemensam geschvorner. Tidigare hade det inte funnits någon sådan tjänsteman inom det femte distriktet.

1756–1760: Erik Odelstierna 1760–1762: David Ludvig Meijer 1762–1793: Erik Tunelius 1793–1795: Gustaf Rinman 1795–1797: Markus Wester 1797–1820: Erik Timotheison 1821–1827: Gustaf Sebastian Tham 1827–1840: Lars Zachrisson 1841–1855: Adolf Fredrik Baer 1850–1854: Ludvig Rinman

Bergsfogdar Det fanns fyra bergsfogdar, verksamma inom följande bergsfögderier: Nora, med stationeringsort i Nora, Linde och Ramsberg, med stationeringsort i Lindesberg, Lekebergslagen och Karlskoga, med stationeringsort i Örebro och Lerbäck, med stationeringsort i Askersund. Ett av bergsfögderierna sträckte sig utanför bergmästardömets gränser. Vissa hyttor och hamrar i Karlskoga tillhörde Värmlands bergmästardistrikt, men bergsfogden i Lekebergslagen var ändå redovisningsskyldig för hela Karlskoga bergslag. Till Lindes bergsfögderi räknades även Fellingsbro socken och Kungsörs län. Till Lerbäcks bergsfögderi hörde dessutom bergverken i Skaraborgs län. År 1845 minskades antalet bergsfögderier till tre, då Lindes och Ramsbergs bergsfögderi överfördes till Nya Kopparbergs bergmästardöme.

Första bergsfögderiet Första bergsfögderiet bestod av Nora bergslag, med stationeringsort i Nora.

1637–1640: Jakob Persson 1640–1665: Knut Larsson 1665–1671: Joel Stensson 1671–1672: Peder Larsson 1672–1692: Nils Bengtsson Norman 1692–1709: Johan Frumerie 1709–1721: Johan Broström 1721–1732: Peter Fröberg 1732–1751: Jakob Fröberg 1752–1782: Lars Fredrik Bergström 1782: Botvid Lilliestén 1782–1814: Johan Jakob Norström 1815–1846: Carl Magnus Victorin 1847–1854: Carl Johan Victorin

Andra bergsfögderiet Andra bergsfögderiet bestod av Linde bergslag och Ramsbergs bergslag, med stationeringsort i Lindesberg.

1621: Erik Larsson 1637: Hans Hansson 1651–1658: Lars Castensson 1658–1681: Bastian Geijer 1682–1692: Peter Geijer 1692–1709: Erik Öijer 1709–1730: Euchar Öijer 1730–1732: Johan Hambn 1733–1760: Lars Morin 1760–1779: Anders Törngren 1779–1786: Anders Nejman 1786–1797: Adolf Hasselström 1797–1834: David Ulrik Roth 1834–1836: Ignatius Gustaf Hoffman 1836–1844: Johan Fredrik Furtenbach

Tredje bergsfögderiet Tredje bergsfögderiet bestod av Lekebergslagen och Karlskoga bergslag, med stationeringsort i Örebro.

1649–1657: Anders Larsson (Lekeberg) 1651–1656: Mårten Drost (Karlskoga) 1656: Jonas Eriksson Grubb 1682–1695: Johan Norijn den äldre 1695–1715: Johan Nordenfeldt 1715–1720: Lorentz Levin 1721–1732: Johan Broström 1732–1745: Johan Hambn 1745–1769: Anders Strokirk 1770–1782: Elias Strokirk 1782–1804: Anders Ottner 1804–1811: Henrik Robsahm 1811–1822: Johan Magnus Berggren 1822–1847: Johan Erik Fegraeus 1847–1854: Carl Vilhelm Köhler

Fjärde bergsfögderiet Fjärde bergsfögderiet bestod av Lerbäcks bergslag, med stationeringsort i Askersund.

1638: Jonas Olofsson 1644–1669: Erik Johansson Kiällman 1669–1695: Johan Eriksson Kiällman 1696–1702: Isak Kiällman 1702–1721: Olof Burckman 1721–1730: Jöns Råbock 1731–1758: Gabriel Bredenberg 1758–1785: Carl Erik Hasselström 1785–1816: Carl Johan Hasselström 1817–1837: Carl Olof Hasselström 1837–1840: Carl Viktor Robsahm 1841–1854: Johan Edström

Konstmästare En konstmästare för gruvkonsterna i Nora och Linde bergmästardöme upptogs för första gången i staten 1682. Tidigare hade endast konststigare och konstknektar varit anställda. Konstmästarna antogs av Bergskollegium efter anmälan från bergmästaren. Först under 1700-talet började de få formella fullmakter. Konstmästarna var åtminstone till en början bosatta vid Klacka gruvor, där de hade sin huvudsakliga verksamhet. Senare var de även stationerade i Nora. Tjänsten drogs in genom ett kungligt brev den 14 oktober 1853 och upphörde vid utgången av 1854.

1682–1693: Hans Persson 1693–1710: Gabriel Johansson 1711–1731: Per Olsson 1731–1771: Erik Andersson parat 1773–1780: Erik Vilhelm Noring 1780–1810: Bengt Gustaf Öhngren 1811–1819: Holst Norström 1819–1830: Peter Andersson 1830–1854: Gustaf Lars Gustafsson

Referenser Noter

Kategori:Bergmästardömen