Klimatåret 2021 beskriver händelser, forskningsresultat, vetenskapliga och tekniska framsteg och mänskliga åtgärder för att mäta, förutsäga, begränsa och anpassa till effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar under 2021.
Prognoser
9 februari: en artikel i Communications Earth & Environment drog slutsatsen att utsläppsminskningarna måste öka med 80 % utöver nationellt fastställda bidrag (NDC) (från 1 % till 1,8 % per år) för att uppfylla de 2°C-målet i Pariskonventionen från 2015. 19 februari: en studie av publicerats i Geophysical Research Letters som studerade data om årstidernas tidpunkt från 1952–2011 och beräknade att sommaren på de norra mellersta breddgraderna år 2100 kommer att vara nästan ett halvår och vintern kommer att vara mindre än två månader. 8 mars: en studie publicerad i Nature Geoscience drog slutsatsen att "att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C kommer att förhindra att de flesta tropikerna når en TW på 35 °C (95 °F), gränsen för mänsklig anpassning". 16 mars: Internationella byrån för förnybar energi (IAEA) i sin rapport angav att investeringarna i energiomställningen skulle behöva öka med 30 % jämfört med planerade investeringar till totalt 131 biljoner USD mellan 2021 och 2050 – 4,4 biljoner USD/år – för att uppnå målen CO₂ till 8 april: en studie publicerad i Geophysical Research Letters beräknade att begränsningen av 2000-talets uppvärmning till 2 °C kommer att halvera det område av Antarktis ishylla som är känsligt för kollaps och sönderfall, jämfört med de 34 % av all förlust av Antarktis ishylla som förväntas för 4 °C uppvärmning. 9 april: en studie publicerad i Science Advances använde klimatmodeller med högre upplösning, inklusive modellering av havsvirvlar, för att förutspå att den globala genomsnittliga havsnivåhöjningen i slutet av detta århundrade skulle vara cirka 25 % lägre än tidigare modeller. 20 april: en studie som godkänts för publicering i Environmental Research Letters drog slutsatsen att omedelbart genomförande av alla tillgängliga åtgärder för att minska metanutsläpp skulle kunna undvika 0,25 °C ytterligare global genomsnittlig uppvärmning till mitten av århundradet, och staka ut en väg för att undvika mer än 0,5 °C uppvärmning fram till år 2100. 22 april: Det schweiziska återförsäkringsbolaget Swiss Re förutspår att världen, jämfört med tillväxtnivåer utan klimatförändringar, kommer att ha 11–14 % mindre ekonomisk produktion (så mycket som 23 biljoner dollar mindre årligen till år 2050. 30 april: en studie publicerad i Science Advances förutspådde att den positiva återkopplingseffekten av jordskorpans återhämtning när den västantarktiska inlandsisen smälter skulle kunna orsaka en 18-procentig förstärkning av 2000-talets globala medelhavsnivåhöjning (GMSL) och en ytterligare 1 meters GMSL-höjning under nästa årtusende. 5 maj: en studie publicerad i Nature förutspådde att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C skulle minska landisens bidrag till havsnivåhöjningen från 25 år 2100 cm till 13 cm (från 10 till 6 tum), där glaciärer står för hälften av havsnivåhöjningen. 5 maj: en studie publicerad i Nature använde en observationskalibrerad istäcke-hylla-modell för att beräkna att med 2 °C global uppvärmning, isförlusten i Antarktis kommer att fortsätta i sin nuvarande takt; men att nuvarande politik skulle tillåta 3 °C uppvärmning och ge ett starkt hopp runt år 2060 till en storleksordnings ökning av havsnivåhöjningen (till 0,5 cm/år) år 2100. 5 maj: en studie som accepterades för publicering i Environmental Research Letters rapporterade att utsläpp av växthusgaser har värmt upp troposfären och kylt ner stratosfären så att stratosfärens tjocklek har krympt under årtionden, och förutspådde en ytterligare uttunning på 1,3 km år 2080 om jorden följer ett RCP 6.0- scenario.
5 maj: FN:s miljöprograms globala metanbedömning förutspår att metanutsläpp orsakade av människan kan minskas med upp till 45 procent under detta årtionde och skulle undvika nästan 0,3 °C global uppvärmning år 2045, och kan vara förenligt med att hålla 1,5 °C-målet för århundradet. Maj: Bloomberg NEF förutspådde att priserna på batteridrivna elbilar år 2027 skulle nå prisparitet med fordon med förbränningsmotorer i alla segment av lätta fordon i Europa. 20 maj: en studie publicerad i Nature Communications tillämpade paleoekologiska bevis (för 14 000–3 600 år sedan) för att dra slutsatsen att alpina områden faktiskt utvecklade mindre växtbiodiversitet i takt med att skogsträdgränserna ökade. Forskarnas simulering förutspår en betydande minskning av växtbiodiversiteten som svar på den globala uppvärmningsrelaterade höjningen av trädgränserna. 20 maj: Arktiska övervaknings- och bedömningsprogrammet rapporterade klimatmodeller som förutspår att sannolikheten för en isfri arktisk sommar är 10 gånger större under en 2 °C global uppvärmningsscenario jämfört med ett 1,5 °C-scenario. 26 maj: en artikel publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences beräknade att under RCP 8.5 ("business as usual"-scenariot) kommer temperaturen som en genomsnittlig människa upplever att förändras mer under de kommande decennierna än under de senaste sex årtusendena; den genomsnittliga temperaturökningen som människan upplevt fram till 2070 kommer att uppgå till uppskattningsvis 7,5 °C – ungefär 2,3 gånger den genomsnittliga globala temperaturökningen; och 3,5 miljarder människor kommer att exponeras för en genomsnittlig årstemperatur ≥29,0 °C− finns för närvarande i 0,8 % av den globala landytan (främst Sahara) men beräknas täcka 19 % av den globala landytan år 2070. 29 juli: en studie publicerad i Nature Communications uppskattade att tillförsel av 4 434 ton CO₂ livstidsutsläppen för 3,5 genomsnittliga amerikaner – kommer att orsaka ett extra dödsfall globalt mellan 2020 och 2100. Studien inkluderade endast värmerelaterade dödlighetseffekter, och inte indirekta effekter såsom översvämningar, stormar och missväxter.
Mätningar och statistik
25 januari: en översiktsartikel publicerad i The Cryosphere rapporterade att jorden förlorade 28 biljoner ton is mellan 1994 och 2017, varav 68 % berodde på smältning i atmosfären och 32 % på smältning i haven. Isförlusten har ökat med 57 % sedan 1990-talet – från 0,8 till 1,2 biljoner ton per år – vilket höjde den globala havsnivån med 34,6 ± 3,1 mm under den tidsperioden. 9 februari: en studie publicerad i Environmental Research drog slutsatsen att luftburna fina partiklar (PM2,5) orsakade av förbränning av fossila bränslen orsakar 8,7 miljoner förtida dödsfall årligen, inklusive Kina (2,4 miljoner), Indien (2,5 miljoner) och delar av östra USA, Europa och Sydostasien. 16 februari: Studieresultat publicerade i PNAS (studiens tidsperiod: 1990–2018) rapporterade omfattande framsteg och förlängningar av pollensäsonger (upp till 20 dagar) och ökningar av pollenkoncentrationer (upp till 21 %) i hela Nordamerika, där mänsklig påverkan av klimatsystemet bidrog med cirka 50 % av trenden i pollensäsonger och cirka 8 % av trenden i pollenkoncentrationer. Atlantisk meridional omvänd cirkulation (AMOC):
25 februari: en artikel i Nature Geoscience rapporterade en "oöverträffad" (sedan år 400 e.Kr.) nedgång under 1900-talet av den atlantiska meridionala omvändningscirkulationen (AMOC), som nu är i sitt svagaste tillstånd på mer än 1 000 år. AMOC omfördelar värme på planeten och har en stor inverkan på klimatet. Särskilt motverkar svagheten i AMOC, som inkluderar Floridaströmmen och Golfströmmen, dess modererande effekt på klimatet i Europa. 5 augusti: en studie publicerad i Nature Climate Change presenterade "rumsligt konsistenta empiriska bevis för att AMOC under loppet av förra seklet kan ha utvecklats från relativt stabila förhållanden till en punkt nära en kritisk övergång ".
Februari: mätningar från Mauna Loa-observatoriet visade att CO₂ för första gången nådde 417 miljondelar (ppm), en koncentration som är 50 % högre än den förindustriella nivån på 278 ppm. Mars: Global Energy Monitor publicerade en studie om metanutsläpp från kolgruvor som fann att hundratals nyligen föreslagna kolgruvor skulle kunna släppa ut 13,5 miljoner ton metan årligen. 8 mars: en studie publicerad i Nature Climate Change – som studerar de kombinerade effekterna av genomsnittlig global havsnivåhöjning och naturlig och mänskligt orsakad marksättning – uppskattade att sjunkande kustområden lokalt kan uppleva upp till fyra gånger mer relativ havsnivåhöjning än vad som enbart kan tillskrivas global havsnivåhöjning. 17 mars: en studie från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen uppskattade att 12,5 miljoner människor globalt fördrevs på grund av klimatförändringarnas negativa effekter mellan september 2020 och februari 2021, vilket överstiger 20 miljoner per år. 17 mars: en studie publicerad i Nature uppskattade att trålningsstörningar av kol lagrat i havsbottnar kan återmineralisera sedimentärt kol till CO₂ motsvarande 15–20 % av den atmosfäriska CO₂ absorberas av havet varje år, och jämförbara med mängden vid landjordbruk. 18 mars: en studie som godkänts för publicering i Environmental Research Letters uppskattade att värmeböljans och torkans påverkan på grödoproduktionen i Europa ungefär tredubblades under de föregående 50 åren, från –2,2 (1964–1990) till -7,3 % (1991–2015). 1 april: en studie publicerad i Nature Climate Change uppskattade att antropogena klimatförändringar har minskat den globala jordbruksproduktiviteten med cirka 21 % sedan 1961, och 26–34 % i varmare regioner som Afrika, Latinamerika och Karibien. 7 april: NOAA rapporterade att koldioxidnivåerna var högre än någonsin under de senaste 3,6 miljoner åren, under den mellersta pliocenperioden då havsnivån var cirka 24 mm (78 fot) högre än idag och medeltemperaturen var cirka 4 °C (7 °F) högre än under förindustriell tid. NOAA :s omdefiniering av "genomsnittlig" och "normal":
April: NOAA:s Climate Prediction Center (CPC) uppger att de kommer att använda 1991–2020 som den nya 30-årsperioden för registrering, med "genomsnittliga" antal namngivna atlantiska stormar som ökar från 12 till 14, orkaner från 6 till 7 och större orkaner som förblir 3; siffrorna i östra och centrala Stilla havet förblir oförändrade jämfört med 1981–2010. Maj: NOAA:s NCEI ersätter väder- och klimatdata från 1981–2010 med data från 1991–2020 för att ändra dess beteckning till " Klimatnormalt ", vilket resulterar i att färre dagar karakteriseras som att ha "över normal" temperatur.
28 april: en studie publicerad i Nature tillskrev 21±3% av den observerade havsnivåhöjningen från 2000–2019 till smältande glaciärer (267±16 gigaton per år), och identifierade en massförlustacceleration på 48±16 gigaton per år per decennium. 11 maj: en studie publicerad i Nature Communications uppskattade att förändringar i markanvändning påverkade 32 % av den globala landytan från 1960 till 2019, ungefär fyra gånger mer än tidigare uppskattat. 20 maj: Programmet för övervakning och bedömning av arktiska områden rapporterade att den årliga genomsnittliga arktiska lufttemperaturen nära marken ökade med 3,1 grader från 1971 till 2019. °C, tre gånger snabbare än det globala genomsnittet. 21 maj: en studie publicerad i Geophysical Research Letters rapporterade att tropikerna, trots större rå uppvärmning på höga breddgrader, har större normaliserad uppvärmning och faktiskt upplevt fler rekordvärmehändelser från 1960 till 2019. 24 maj: en studie publicerad i Nature Geoscience rapporterade att kvicksilver i smältvatten från Grönlands inlandsis var två storleksordningar högre än från arktiska floder, och, eftersom det står för cirka 10 % av det uppskattade globala flodflödet, uppskattas det vara globalt signifikant.