Viby kyrkogård är en kyrkogård vid Viby kyrka i Viby socken, Mjölby kommun. Kyrkan och kyrkogården ligger i den norra delen av Viby by, norr om den äldre landsvägen. Den äldre kyrkogården är huvudsakligen utsträckt i öst–västlig riktning, medan hela anläggningen efter en utvidgning 1932 har en mer rektangulär form i nord–sydlig riktning.
Kyrkogården består av sex kvarter. Den äldre delen präglas av höga lindar och almar, äldre familjegravar och flera runstenar. Den yngre delen har en mer strikt utformning med rygghäckar, grusgångar och huvudsakligen låga gravvårdar från 1900-talets senare del.
På kyrkogården finns kistgravplatser, askgravplatser och en minneslund.
Historia Viby kyrka uppfördes troligen av kalksten under andra hälften av 1100-talet. Det medeltida tornet bevarades när kyrkan byggdes om 1776–1777. Delar av den medeltida kyrkans murverk finns även kvar i långhusets nordvästra del. Den ombyggda kyrkan fick ett brett långhus och ett rakslutet kor. Det brutna och valmade spåntaket, tornets smäckra spira och kyrkorummets öppna planlösning ger byggnaden en huvudsakligen tidiggustaviansk karaktär. Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkan. I äldre sockenbeskrivningar från 1700- och 1800-talen omnämns en eller två runstenar på kyrkogården eller inmurade i kyrkomuren. En teckning från 1806 visar kyrkogården omgiven av en stenmur. På området fanns endast ett fåtal träd, varav ett var hamlat. Nya kyrkogårdsportar, tillverkade vid Boxholms bruk, sattes upp 1847.
Arkeologiska fynd Vid en grundförstärkning av kyrkan 1954 genomfördes en arkeologisk undersökning. Vid kyrkans södra mur påträffades fragment av två gravkistor av kalksten på mellan omkring 0,75 och 1,4 meters djup. Av den ena kistan återstod delar av botten och en sidovägg. Spår av murbruk visade att fogarna sannolikt hade tätats. Av den andra kistan fanns delar av bottenhällen, en sidohäll och lockhällen kvar. Kistorna lämnades på plats. Vid en ledningsdragning mellan församlingshemmet och kyrkan 1963 påträffades en samling människoben nära kyrkans västra ingång. Benen låg utan ordning på omkring 80 centimeters djup inom ett område som uppskattades till ungefär två gånger tre meter.
Utvidgningen 1932 År 1930 beslutade kyrkostämman att kyrkogården skulle utvidgas norrut. Marken köptes från Viby Norget och den nya kyrkogårdsdelen invigdes i oktober 1932. Ett första förslag upprättades av trädgårdskonsulenten Werner Bergström i Linköping men godkändes inte av länsstyrelsen. Ett nytt förslag utarbetades därför av Linköpings stadsarkitekt Erik Lundgren och blev godkänt. Den nya kyrkogården anlades på en lägre nivå än den äldre delen. Skillnaden mellan delarna är fortfarande tydlig. Den gamla kyrkogårdens norra mur bevarades som stödmur mellan den äldre och yngre anläggningen. I samband med en yttre restaurering av kyrkan 1957 iordningställdes kyrkogården och det äldre kyrkstallet revs. Ett bisättnings- och gravkapell uppfördes senare efter ritningar av ingenjören Ture Jangvik från 1962.
Omgivning Viby kyrka ligger inne i den äldre bymiljön. Väster om kyrkogården finns det tidigare ålderdomshemmet, som senare har använts bland annat som församlingshem. I sydväst ligger den tidigare handelsboden, en tvåvåningsbyggnad med gulmålade panelfasader. Söder om kyrkogården går byvägen. Längre söderut delar sig den äldre landsvägen från Linköping i riktning mot Skänninge och Mjölby. Norr och öster om kyrkogården breder öppen åkermark ut sig.
Murar och omgärdning Den äldre kyrkogården omges av gråstensmurar med varierande höjd och utförande. Den västra muren är en kallmurad halvmur av kvaderhuggna gråstensblock. Den östra muren är som högst i norr och sjunker nästan till marknivå i söder. Den norra muren bildar gräns mot kyrkogårdsutvidgningen från 1932. Enligt en byggnadshistorisk undersökning kan delar av den norra och östra muren kring den äldre kyrkogården vara medeltida. Den nya kyrkogården omges av en stödmur i väster och idegranshäckar i norr och öster. I söder avgränsas den av den äldre kyrkogårdens norra mur.
Ingångar Den västra huvudingången har en dubbelgrind av järnsmide med konkavt krön, blomornament och spjälor som avslutas med pilspetsar. På låset finns märkningen ”C.E” och ”Bb”, vilket syftar på tillverkningen vid Boxholms bruk. Grindstolparna är av granit och har pyramidformade krön. I den norra stolpen är årtalet 1831 inhugget, medan den södra bär inskriften ”WIBY”. I söder finns en enklare järngrind med spjälor och ett kors. Mellan den äldre och den nya kyrkogården finns öppningar i nordväst och nordöst. Den yngre delen har två dubbelgrindar med enkla järnspjälor och cementgjutna stolpar.
Vegetation och gångar Den äldre kyrkogårdens trädkrans består huvudsakligen av lindar och almar. Sex höga almar står längs den östra sidan och åtta lindar längs den södra. Den norra sidan har sex något yngre lindar. Den nya kyrkogårdens trädkrans består av lindar. Gravraderna delas av rygghäckar av bland annat oxbär, måbär, spirea, berberis och idegran. Grusgångar löper runt både den äldre och den yngre kyrkogården. En nord–sydlig grusgång går väster om kyrkan och gången till kyrkans västportal är belagd med cementplattor. På den nya kyrkogården går gångar runt kvarteren och mellan gravraderna.
Runstenar På kyrkogården finns fyra runstenar. En står vid kyrkans västra ingång, en i den äldre kyrkogårdens nordvästra del och två i nordöst. Runstenarna vittnar tillsammans med de arkeologiska fynden av tidigkristna gravkistor om platsens långa historia som kyrklig miljö och begravningsplats.
Gravvårdar och gravtradition Väster om kyrkan finns två särskilt värdefulla gravvårdar från 1740- respektive 1750-talet. De är dekorerade med figurscener i relief och har tillskrivits bildhuggaren Maximilian Trenchner. Bland övriga äldre gravvårdar finns ett monument utformat som ett avbrutet livsträd och flera vårdar av kolmårdsmarmor och kalksten från 1800-talet. En gravvård från 1867 har en porslinsmedaljong med motivet Dagen. Norr och söder om kyrkan finns större familjegravar med höga gravvårdar. Två gravar omges av smidesstaket och ytterligare en av gjutjärnsstaket. Några gravar har bevarade stenramar. Flera gravvårdar har anknytning till personer som haft betydelse för utvecklingen av Mantorp. Två yngre gravvårdar är försedda med hästhuvuden, vilket anknyter till hästsportens betydelse i området. Titlarna på gravvårdarna speglar både jordbruksbygden och det framväxande samhället Mantorp. Titeln lantbrukare är vanlig, men där finns även flera köpmän.
Den allmänna linjen Norr om kyrkan, i kvarter C, finns spår efter kyrkogårdens tidigare allmänna linje. Där begravdes personer i tidsföljd, vanligen under enklare former och utan familjevis samlade gravplatser. Endast ett fåtal enklare gravvårdar finns kvar, men de visar hur kyrkogården tidigare varit socialt och funktionellt indelad. Placeringen norr om kyrkan var vanlig för allmänna gravområden.
Gravkapell och minneslund Gravkapellet ligger i den nya kyrkogårdens nordöstra hörn. Det ritades av ingenjören Ture Jangvik och har fasader av slammat tegel, ett spåntäckt sadeltak och en dubbelport i väster. Byggnaden har även ett källarplan med ingång från öster. Minneslunden ligger i den nya kyrkogårdens sydöstra hörn, intill gravkapellet. Den omges av en idegranshäck och innehåller en minnessten, planteringar, en mindre vattendamm och ytor med gräs, grus och cementplattor.
Kvarter Kvarter A Kvarter A ligger väster och nordväst om kyrkan. Här finns flera äldre gravvårdar, bland annat stenarna från 1740- och 1750-talen, det avbrutna livsträdet och vårdar av kalksten och kolmårdsmarmor. De äldre gravarna ligger främst i kvarterets ytterkanter. Större familjegravar längs muren visar den äldre traditionen att förlägga mer påkostade gravplatser till kvarterens utkanter.
Kvarter B Kvarter B ligger söder och öster om kyrkan och har en något utglesad karaktär. Där finns en större familjegrav med järnstaket, en grav med stenram, en liggande häll och ett kopparkors från början av 1900-talet. Gravraden närmast kyrkogårdsmuren är viktig för anläggningens struktur och visar hur större köpegravar tidigare placerades längs kyrkogårdens gränser.
Kvarter C Kvarter C ligger norr och nordöst om kyrkan. I kvarteret finns flera större familjegravar med järnstaket samt rester efter den allmänna linjen. Två av kyrkogårdens runstenar står i kvarterets nordöstra del. De äldre gravanläggningarna och de enklare linjegravarna visar olika delar av kyrkogårdens tidigare sociala indelning.
Kvarteren D och E Kvarteren D och E ligger på den nya kyrkogården och har en strikt karaktär med raka häckar, grusgångar och huvudsakligen låga och breda gravvårdar. I kvarter D finns några stenramsgravar och äldre gravvårdar från 1930-talet, vilka visar att området togs i bruk kort efter utvidgningen. Kvarter E domineras av gravvårdar från 1950-talet och senare. Öster om kvarter E står ett antal äldre gravvårdar uppställda som museivårdar. Bland dem finns en sten från 1600-talet.
Kvarter F Kvarter F ligger i den nya kyrkogårdens västra del och har en mer oregelbunden och öppen utformning än övriga kvarter. Gravvårdarna är placerade i mindre grupper och området har karaktär av en mindre naturkyrkogård. Den norra delen används för urngravar. I kvarterets mitt finns en rund blomplantering och ett högt träkors. Häckarna bildar en sluten fyrkant kring delar av området.
Kulturhistoriska värden Viby kyrkogård har höga kulturhistoriska värden genom sitt samband med den medeltida kyrkan, de äldre murarna, runstenarna och fynden av kalkstenskistor. Grindarna från Boxholms bruk och de märkta grindstolparna har ett särskilt stort värde. Inskrifterna och årtalen ger dem både lokalhistorisk och personhistorisk betydelse. Trädkransen är viktig för kyrkogårdens rumsliga karaktär och visar det parkideal som blev vanligt på landsbygdens kyrkogårdar under 1800-talet. Den äldre kyrkogårdens murar, höga träd och familjegravar skiljer sig tydligt från den yngre delens häcksystem och låga gravvårdar. De äldre gravvårdarna från 1700- och 1800-talen, de omgärdade familjegravarna och resterna av den allmänna linjen visar kyrkogårdens långa begravningstradition och tidigare sociala indelning. Den nya kyrkogården är ett typiskt exempel på 1900-talets utvidgningar av landsortskyrkogårdar. Kvarter F har ett särskilt värde genom sin öppna och oregelbundna utformning med drag av naturkyrkogård.
Se även Viby kyrka
Referenser
Kategori:Begravningsplatser i Mjölby kommun