Helige Tosten är ett lokalhelgon på Bjärehalvön i Skåne. Han ska ha varit en kristen missionär som led martyrdöden på grund av hedniska bjärebor i Grevie socken.Carl-Bertil Eiman, "Torstens kapell blev Grevie kyrka", i Bjärebygden 1996: årsbok för Bjäre Härads Hembygdsförening (Bjäre Härads Hembygdsförening, 1996), s. 27–29. Då han dödades ska en källa med botande vatten ha vällt fram. Källan blev senare kallad Tosse Killa.

Legenden Enligt den muntliga tradition som återgetts i bygden ska Tosten ha varit en av de missionärer som sändes till Norden under kristnandet och som mötte nordbornas raseri. Han ska ha dödats nära Grevie by på Bjärehalvön, och på den plats där dådet skedde sprang då en källa med helbrägdagörande vatten fram. Källan kallades i folkmun Tosse Killa ("Tostens källa"), och den hage där den ligger kallas än i dag Tosse backe.Karl Eriksson, "Kring en Helig Källa. Legend och verklighet om den nyligen utgrävda Tosse Killa", i Bjärebygden 1966: årsbok för Bjäre Härads Hembygdsförening (Ramsjöstrand: Bjäre Härads Hembygdsförening, 1966), s. 71–72. Enligt en senare nedtecknad släkttradition ska händelsen ha ägt rum på 1100-talet, och källan ska då ha legat i det som i äldre källor kallas "Quinde busche".Kristina Lindgren, "Berättelser och minnen från Kvinnaböske", i Bjärebygden 2020: årsbok för Bjäre Härads Hembygdsförening (Bjäre Härads Hembygdsförening), s. 113–123.

Gården i Kvinnaböske Enligt en släkttradition som bevarats och nedtecknats av Kristina Lindgren ska Torsten före sin död ha gästat den enda gård (nr 4) som under lång tid fanns i byn Kvinnaböske, och där ha förkunnat den kristna tron för gårdsfolket. Det var när han gick vidare därifrån söderut som han blev överfallen och dödad, och det var på den plats där han föll som källan Tosse Killa sprang fram. Gården, som senare kom att brukas av bland andra familjerna Persson, Mattsson och Rosendahl, låg endast ett kort stycke ("ett pilskott") från den plats där kapellet senare uppfördes.

Kapellet vid källan En rapport från 1600-talet talar om att det funnits en gammal tradition, "aff munckenis dict" (enligt munkarnas utsago), om ett kapell som ska ha varit helgat åt helige Tosten. Även den senare byggda större kyrkan ska ha varit helgad åt helige Tosten. Enligt de så kallade Prosternas beskrivning över Skåne (Provsternes Beskrivelse over Skaane), de äldsta skånska folkminnesuppteckningarna som tillkom på 1600-talet på initiativ av Kristian IV, ska både S:t Tostens kyrka och kapell ha legat på Grevie kyrkogård, om än kapellet vid den tiden nästan var nedrivet.Tryggve Lundén, "Västgötska lokalhelgon", i Credo. Katolsk tidskrift, årg. 25, nr 1 (mars 1944), s. 21.

Det berättas att kyrkan och kapellet i äldre tid tillströmmats av många pilgrimer. Helige Tosten ska ha utbrustit före han dödades att ett pilskott härifrån ska jag bygga min kyrka. Källan där Tosten led martyrdöden ligger i Kvinnaböske, en by nära Grevie kyrkby (ett pilskott ifrån). På senare tid har man funnit att legenden om ett kapell utöver nuvarande kyrkan varit sann då man funnit murresterna av detta nära Grevie kyrka. Grundmuren, som kom i dagen i samband med grävningsarbeten öster om kyrkan, visade en kvadratisk byggnad som mätte omkring elva meter i sida, med en murbredd på nära 2,5 meter.

Vid arkeologiska undersökningar öster om Grevie kyrka, på den gamla kyrkogården, har man påträffat en stengrund om cirka 12×12 meter. Fyndet identifieras som resterna av Sankt Tostes eller Sankt Torstens kapell, vilket i prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624 uppges ha legat på Grevie kyrkogård. Platsen är i dag markerad med en stenram i markytan samt en minnessten. Detta fynd anses stödja legendens uppgift om att kapellet uppfördes just ett pilskott från platsen där Tosten led martyrdöden.

Offersed och utgrävning Källan fortsatte att vara föremål för offer långt in i modern tid; man offrade mynt och drack av vattnet, som ansågs ha övernaturlig kraft. Enligt traditionen ska källvattnet ha haft sådan undergörande verkan att en blind, som strök vattnet på sina ögon, därigenom fick sin syn tillbaka. Enligt traditionen fick källan endast rensas i hemlighet av tre jungfrur som tillika var systrar. Platsen utsattes även för plundring.

Hösten 1965 genomfördes en arkeologisk utgrävning av Tosse Killa, som då torkat ut på grund av grundvattensänkning. Utgrävningen skedde i regi av Bjäre Härads Hembygdsförening, med tillstånd av landsantikvarie Sven Noréen och antikvarie Carin Bunte, under ledning av lantbrukaren Einar Johnsson. Bland medhjälparna fanns folkskollärare Carl Erik Svegne med elever. Vid utgrävningen påträffades tre cirkelformade stensättningar på olika djup, omkring femton mynt (det äldsta från 1667), samt järnföremål och flintbitar. Enligt en annan uppgift ska Svegne och hans elever ha iordningställt källan år 1966 och då funnit ett flertal mynt på platsen, det äldsta daterat till 1667.

Källor

Kategori:Svenska helgon