Morianen (Morian), eller Styr-Schweden, var ett lybskt storskepp som sjösattes 1565 i Travemünde och togs i tjänst 1566. Det byggdes som den lybska flottans amiralsskepp under nordiska sjuårskriget 1563–1570.
Morianen var ett av de första storskeppen som byggdes av sjömakterna som en direkt följd av utbrottet av nordiska sjuårskriget. Det skall ha haft tre däck och en besättning ett tusen matroser, soldater och artillerister. Hon har uppgivits ha varit lika stor som den svenska motsvarigheten Sankt Erik, som hade et deplacement på över 350 läster, uppemot 1 100 ton, och var därmed också av samma storleksordning som de danska flaggskeppen Jægermester från 1565 och Samson från 1566.
Morianen var det största fartyg som vid denna tidpunkt hade byggts för Lübecks flotta och det första lybska örlogsfartyg som byggts med avsikt att vara enbart ett örlogsfartyg. Som flaggskepp för amiralen Bartholomeus Tinnappel deltog Morianen i det tredje sjöslaget vid Ölands norra udde i juli 1566, men förliste med förlust av Tinnappel och hela sin besättning natten mellan den 28 och 29 juli vid sjökatastrofen utanför Visby 1566.
Svenskt angrepp mot Morianen i Travemünde Svenskarna kände till att ett nytt lybskt flaggskepp utrustades. Efter det att Klas Kristersson Horn hade dragit ut med en stor eskader tidigare under våren 1565 än sina fiender, kunde han spärra in den allierade krigsflottan i Köpenhamn under flera dagar från den 27 maj 1565. Efter att ha förtullat de handelsfartyg som seglade genom Öresund, drog han sig söderöver mot Travemünde med målet att förstöra det blivande flaggskeppet innan det var färdigbyggt och fortfarande var sårbart. Östersjöfrågan under 1500- 1700-talen i Del CCLXXXVI på www.yandex.ru, sidan 146 (på ryska)
Svenskarna hade dock dålig kunskap om farvattnet utanför Traves mynning och hade svårigheter att navigera in till hamnen. Lübeckarna hade fått varsel om angreppet och kunde förbereda sig till försvar. De slängde ut Morianens barlast och drog henne in på grundare vatten. En eldstrid med svenskarna uppstod utanför Travemünde mellan den 30 maj och den 2 juni 1565, vilken slutade i att Travemündes fyrtorn förstördes, men Klas Kristersson Horn kom inte åt att attackera Morianen.
Morianen i tredje sjöslaget vid Bornholm Lübecks nya flaggskepp kom i tjänst 1566 under borgmästaren Bartholomeus Tinnappel, vilken ersatte stadens flottchef Friedrich Knebel, som hade blivit svårt sjuk. Han seglade ombord på Morianen i spetsen för en lybsk flotta på elva örlogsfartyg till Köpenhamn i maj 1566.
Den allierade krigsflottan under ledning av den danske amiralen Hans Lauridsen Baden seglade ut den 29 juni 1566. Den fick kontakt med den svenska flottan den 25 juli vid Ölands norra udde, varefter det tredje sjöslaget vid Ölands norra udde utkämpades. Därvid fick Morianen stormasten avskjuten av kanonkulor från Sankt Erik.Anekdoter ur vår flottas minnen - XIII Ett väl riktadt skott i Svenska Familj-Journalen på www.https://runeberg.org Tinnappel måste dra sig ur striden med allvarliga riggskador på sitt amiralsfartyg.
Efter sjöslaget yrkade Bartholomeus Tinnappel på att segla till Danzig för reparationer, men den allierade flottans chef Lauridsen Baden bestämde i stället att den skulle ankra upp utanför Visby. Natten mellan den 28 och 29 var Morianen ett av de fartyg som förliste vid sjökatastrofen utanför Visby 1566.
Morianen ersattes som amiralsfartyg i Lübecks flotta 1567 av Adler von Lübeck.
Källor Styr-Schweden i Svenskt konversationslexikon Band 3, Per Gustaf Bergs förlag 1848, sidorna 768-769, på www.litteraturbanken.se Noter
Kategori:Tyska örlogsfartyg Kategori:Örlogsfartyg under Nordiska sjuårskriget