Botvidstäppan är en fornlämning efter en tidigare lägenhetsbebyggelse i Mellösa socken i Flens kommun. Platsen ligger nära gränsen mellan Österrekarne, Oppunda och Villåttinge härader. Botvidstäppan vårdas sedan 1990-talet av Husby-Rekarne hembygdsförening och ingår sedan 2021 delvis i Stora Fjällsjöns naturreservat.

Delar av Botvidstäppan ligger även inom Husby-Rekarne socken i Eskilstuna kommun. Söder om täppan ligger Botvidsmossen, en mosse som sträcker sig över gränsen mellan Floda och Mellösa socknar.

Lämningen Lämningen omfattar ett område på omkring 280 meter i nordvästlig–sydöstlig riktning. Inom området finns rester efter en tidigare bebyggelse, däribland en husgrund efter ett boningshus som är cirka 7 × 5 meter stor. Husgrunden har kallmurade stenväggar som är bevarade upp till omkring 1,3 meter i höjd. miniatyr|Vindskydd vid Botvidstäppan, uppfört på 1990-talet och nedbrunnet 2026. Området omges till stora delar av stenmurar som sannolikt fungerat som inhägnader för odlingsmark. Murarna är omkring 1–2 meter breda och upp till 1,2 meter höga. Ett femtiotal röjningsrösen finns också registrerade på platsen.

Fynd Vid fynd år 1935 påträffades en spik, tre järntenar, en hästskosöm och ett knivfragment i ett odlingsröse vid Botvidstäppan. Fynden överlämnades till Historiska museet i Stockholm, där de bevaras. År 1963 påträffades även en hästsko som identifierats som en typisk 1600-talshästsko, en så kallad "svensksko" eller "Gustaf Adolf-sko".

Historisk bebyggelse Enligt historiska kartor från 1700-talet kallades platsen Heden år 1755 och beskrivs då som en backstuga. I husförhörslängder från 1689–1690 förekommer namnet Botvidstorp. På en historisk karta från 1761 anges också namnet Botvidstorp för platsen.Husby-Rekarne kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/10419/C/1 (1669–1752), uppslag 261. Riksarkivet. Under slutet av 1600-talet bodde här Botvid Södesson med hustru Ingebor och flera av deras barn. I kyrkoböckerna nämns bland annat döttrarna Brita och Marit, och i husförhörslängden från 1689–1690 anges även sonen Olof. År 1755 finns fortfarande boende noterade vid Heden, men efter denna tid saknas säkra uppgifter om fortsatt bosättning.

Botvidssägnen Botvidstäppan är enligt en lokal sägen förknippad med tre knektar vid namn Botvid, Haar och Sven. Sägnen berättar att de tre männen deserterade från den svenska hären under trettioåriga kriget (1618–1648) och flydde från Tyskland med en kista innehållande krigsbyte.

Efter en lång vandring ska de ha slagit sig ner på en avlägsen plats i Mälarmården där de bröt mark och byggde en bosättning. Enligt sägnen uppstod senare osämja mellan männen kring kistan. En version av berättelsen säger att Haar tappade nyckeln till skattkistan i en mosse, som därför kom att kallas Nyckelmossen. Konflikten ska slutligen ha lett till att kistan kastades i en närliggande sjö från det som senare kallats Kistberget. En annan version menar att antingen Botvid eller Haar ska ha grävt ner kistan i jorden efter att de blivit ovänner.

Efter att de tre männen gått skilda vägar ska Haar ha bosatt sig sydost om sjön som kom att kallas Harsjön. Sven ska ha flyttat till Clemetstorp, som omkring 1680 fick namnet Svenstorp. Botvid ska enligt berättelsen ha blivit kvar vid platsen som kom att kallas Botvidstäppan.

Historiska belägg Sägnen om Botvid, Haar och Sven har vissa kopplingar till historiskt belagda platser och personer, även om det inte är känt hur stor del av berättelsen som bygger på verkliga händelser. Namnen Botvidstäppan och Svenstorp finns bevarade i landskapet. Även en äldre bosättning vid Harsjöns södra del har identifierats. På äldre kartor från omkring år 1700 samt från 1713 finns ett torp kallat Harsjötorp markerat, vilket har tolkats som en möjlig kandidat till den bosättning som i sägnen kopplas till Haar.

Vid Botvidstäppan finns historiska uppgifter om en person vid namn Botvid. I kyrkböckerna för Husby-Rekarne socken finns år 1679 en notering om dopet av Brita Botvidsdotter i Heden, vilket visar att en man med namnet Botvid bodde på platsen vid denna tid. År 1682 nämns även Marit Botvidsdotter från Heden. I den första bevarade husförhörslängden från slutet av 1680-talet anges en Botvid med hustru Ingebor, sonen Olof och dottern Brita under namnet Botvidstorp.

Platsen förekommer senare under namnet Heden. År 1722 antecknades att "Botvid Södesson från Norje, boendes uti backstugan Heden" begravdes den 18 februari. Prästen uppgav med NB att Botvid var 107 år gammal vid sin död, vilket skulle innebära att han var född omkring 1615 och därmed kan ha levt under trettioåriga krigets tid. Uppgiften har därför ansetts vara en möjlig koppling mellan den historiska personen Botvid Södesson och sägnen om den förrymde soldaten Botvid.

Vid skattläggningsmätningar på 1700-talet förekommer Heden och den närliggande platsen Kojan (senare Kojäng). År 1755 bodde fortfarande människor vid Heden, men efter denna tid finns inga säkra uppgifter om fortsatt bosättning. En karta från 1761 anger däremot namnet Botvidstorp för platsen.

År 1692 finns en Pär Svensson i Svenstorp belagd i källorna, vilket har föreslagits kunna vara en son till den Sven som nämns i berättelsen.Husby-Rekarne kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10419/A I/1 (1689–1690), uppslag 164. Anteckning från 1692. Riksarkivet. Svenstorp är idag ett traktnamn och består av flera gårdar i samma område, strax nordväst om Botvidstäppan. Harsjötorp, som på äldre kartor markerats vid Harsjöns södra del, låg på ägor tillhörande gården Gamlamon. Torpet var senare ödelagt.

Referenser

Kategori:Fornminnen Kategori:Byggnader och anläggningar i Flens kommun