Walmsley Stanley född 22 januari 1831 i Walton-on-the-Hill i Lancashire, död 3 augusti 1907 i Streatham i Surrey, var en brittisk civilingenjör och järnvägsbyggare. Han hade uppdrag bland annat för de svenska privatjärnvägarna.

Biografi Efter avslutad teknisk utbildning blev Stanley 1859 Member of the Institution of Civil Engineers.

Stanley ingick äktenskap 13 september 1861 med Helena Dalrymple Ainsworth (1841-1906).

Mauritius Samma månad som makarnas äktenskap ingicks tecknades ett kontrakt mellan de lokala myndigheterna på Mauritius i Indiska oceanen och entreprenörerna Thomas Brassey och George Whytes, angående ett järnvägsprojekt. Stanley utsågs till "Chief Resident Engineer for the Government" och J. A. Longridge utsågs till "Agent for the Contractors" för projektet.

Stanley och makan flyttade därför till Rosalie på Mauritius. Målet för projektet var att förenkla export av sockerrör och andra jordbruksprodukter från Mauritius. Stanley ledde arbetet med att bygga två järnvägslinjer. Först med The North Line mellan Port Louis och Grand River South East som avslutades 1864. Därefter The Midlands Line mellan Port Louis och Mahébourg som avslutades 1865. Familjen återvände till England 1867 och bosatte sig då i Wimbledon.

Makarna hade fått två barn under vistelsen på Mauritius. Det var dels Edith som föddes 1862 och Charles James som föddes 1865. I England föddes sonen Walmsley 1867.

Sverige Legationssekreteraren vid brittiska ambassaden i Stockholm Audley Gosling och engelske finansmannen Hugh C Smith fick 22 september 1869 koncession av den svenska regeringen att bygga en järnväg från Frövi via Lindesberg och Grängesberg till Ludvika. Koncessionen överläts till en grupp engelska och tyska finansiärer som i England bildat bolaget The Swedish Central Railway Co. Ltd. George Whyte och J. A. Longridge fick i uppdrag att färdigställa banan och Walmsley Stanley anställdes för att leda arbetet. Redan hösten 1869 kom Stanley till Sverige för att tillsammans med tolken och kammarherren Gustaf Fahnehielm, legationssekreteraren Gosling samt riksdagmannen och brukspatronen för Ramsbergs bruk Harald Ericsson besöka de platser och dem som skulle beröras av bygget. Järnvägsbygget gjordes i etapper och hösten 1873 kunde hela banan trafikeras.

Sommaren 1870 flyttade Stanley och hans familj in på Dalkarlshytte gård utanför Lindesberg. Där föddes sonen Oscar 30 maj 1872 som bara levde 12 dagar.

Åren 1871 till 1875 innehade Stanley befattningarna som styresman (verkställande direktör) och trafikchef vid The Swedish Central Railway Co. Ltd. Namnet på företaget ändrades till Frövi-Ludvika Järnväg (FLJ) 1875.

Från 1874 var Stanley placerad i Stockholm och där föddes familjens son Hartley samma år.

Från 1873 var Stanley engagerad i ytterligare ett stort järnvägsprojekt i Sverige – Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg. Bakom projektet stod flera av finansiärerna till FLJ och som entreprenörer valdes även för detta projekt George Whyte och J. A. Longridge. Stanley representerade de utländska aktieägarna i det nya företagets interimsstyrelse och han kom att leda arbetana med byggnationen med titeln överingenjör. Något försenat öppnade den nya banan för trafik 1 jan 1877 som företaget skyllde på tvister med ortsbefolkningen angående broar i Kvicksund och Kungsör. Banan invigdes officellt 3 september 1877 i närvaro av kung Oscar II och kronprins Gustaf.

Senare år Efter att Stanley avslutat sina uppdrag i Sverige flyttade familjen tillbaka till England och bosatte sig i Esher i Surrey. Där föddes dottern Geraldine Anne Mary 1878. Familjen flyttade sedermera till Streatham i Surrey och där dog dottern Geraldine 1887.

Tillbaka i England arbetade Stanley bland annat som som konsulterande ingenjör vid Boiler Insurance and Steam Power company. Ett företag där Michael Longridge, son till J. A. Longridge, arbetade. Michael Longridge hade arbetat för Stanley och FLJ i Sverige.

Bergslagsposten rapporterade 4 september 1895 att Stanley tillsammans med sin son var på besök i Kopparberg.

Walmsley Stanleys hustru Helena avled 12 september 1906 och han själv knappt ett år senare 3 augusti 1907.

Referenser

Kategori:Födda 1831 Kategori:Avlidna 1907 Kategori:Män Kategori:Personer från Lancashire Kategori:ingenjörer