Aggressiv skatteplanering används av såväl OECD som EU för att adressera vissa former av skatteplanering som utmanar länders skattebaser genom att dra nytta av skattearbitrage, dubbel icke-beskattning och inkomstförflyttningar.Croneberg (2021), s. 69 f. Begreppet ger uttryck för transaktioner som vid en första anblick ter sig lagliga men som kan anses utmana det nationella skattesystemet, och tar därmed sikte på gråzonen mellan accepterad skatteplanering och skatteflykt.Croneberg (2021), s. 64. Se även Hilling & Hilling, Regleringsteknik i syfte att motverka aggressiv skatteplanering, i Festskrift till Björn Westberg, Uppsala 2016 s. 49 ff. Trots att begreppet kommit till uttryck i ett flertal internationella styrdokument, uttalanden och förarbeten finns det ingen enhetlig definition av vad som utgör aggressiv skatteplanering.Croneberg (2021), s. 64.
Bakgrund I spåren av 2008 års finanskris förändrades synen på skatteanpassade transaktioner, och den traditionella uppdelningen mellan skattebrott, skatteflykt och skatteplanering kompletterades med begreppet aggressiv skatteplanering. Uttrycket har sitt ursprung i amerikansk rätt, där det ursprungligen användes för att benämna skatteanpassade transaktioner och etableringar som föll inom ramen för skattelagstiftningen men som samtidigt utmanade eller stod i strid med lagstiftningens syfte.Croneberg (2021), s. 64 (not 348), med hänvisning till Freedman, Loomer & Vella, Corporate Tax Risk and Tax Avoidance: New Approaches, British Tax Review 2009 s. 74 f. och Mulligan & Oats, Tax Risk Management: Evidence from the US, British Tax Review 2009 s. 681.
Aggressiv skatteplanering enligt OECD OECD:s första initiativ till att adressera ”oacceptabla skatteoptimerade arrangemang” har i internationell doktrin tillskrivits 2006 års Seoul-deklaration, i vilken OECD:s Forum on Tax Administration (FTA) enades om att ta ett helhetsgrepp om aggressiv skatteplanering genom att dels upprätta ett register över sådana arrangemang, dels utreda hur vissa finansiella strukturer (tax intermediaries) kunde användas för att undgå skatt.OECD, Third Meeting of the OECD Forum on Tax Administration – Final Seoul Declaration, 2006; Croneberg (2021), s. 64 f. Genom att skifta fokus från svårpåverkade lågskattejurisdiktioner till multinationella företags agerande etablerades en ny strategisk inriktning i organisationens arbete mot skatteundandraganden.Panayi, Is Aggressive Tax Planning Socially Irresponsible?, Intertax 2015 s. 546; Croneberg (2021), s. 64 f.
Begreppet utvecklades närmare i OECD:s uppföljande rapporter Study into the Role of Tax Intermediaries (2008) och Building Transparent Tax Compliance by Banks (2009). I den förstnämnda beskrevs aggressiv skatteplanering som dels skatteplanering som är hållbar men får oavsedda och oväntade konsekvenser för skatteintäkterna, dels skattepositioner som är fördelaktiga för den skattskyldige utan att det öppet redovisas att det råder osäkerhet om huruvida deklarationen överensstämmer med lag.OECD, Study into the Role of Tax Intermediaries, 2008; Croneberg (2021), s. 65. I den senare rapporten identifierade FTA ett antal kännetecken för de komplexa strukturerade finansiella transaktioner som kunde utgöra aggressiv skatteplanering, bland annat att transaktionen saknar affärsmässigt syfte, ingår i ett cirkulärt flöde av kapital, medför en skatteförmån som är oproportionell i förhållande till transaktionens övriga fördelar eller skapar flera oavsedda skatteförmåner i olika jurisdiktioner.OECD, Building Transparent Tax Compliance by Banks, 2009; Croneberg (2021), s. 66 f. Samtidigt betonade FTA att en transaktion inte nödvändigtvis är aggressiv bara för att den drar nytta av skillnader i skattesatser och juridiska definitioner – bedömningen måste ske från fall till fall.Croneberg (2021), s. 67.
Begreppet användes därefter i OECD:s reformarbete mot skattebaserodering och vinstförflyttning (BEPS) för att gemensamt beskriva de transaktioner som urholkade medlemsländernas skattebaser.OECD, Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting, 2013; Croneberg (2021), s. 67 f.
Aggressiv skatteplanering i EU I kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering (2012/772/EU) definierar kommissionen aggressiv skatteplanering som ett förfarande genom vilket den enskilde ”drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet”.Kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering (2012/772/EU); Croneberg (2021), s. 68. Begreppet inbegriper en rad olika transaktionsmönster som minskar skatteunderlaget, från dubbel icke-beskattning till utnyttjandet av dubbla avdrag (så kallad double-dipping).Croneberg (2021), s. 68. Se även Meldgaard m.fl., Study on Structures of Aggressive Tax Planning and Indicators – Final Report, Taxation Papers – Working Paper no 61, 2015 och Loretz m.fl., Aggressive Tax Planning Indicators – Final Report, Taxation Papers – Working Paper no 71, 2017.
Begreppets rättsliga status I internationell doktrin råder samsyn om att aggressiv skatteplanering varken är ett nytt juridiskt koncept eller en kompletterande tolkningsregel som avser att vidga definitionen av skatteflykt eller missbruk.Caldéron Carrero & Quintas Seara (2016) s. 210 f. samt Dourado, Aggressive Tax Planning in EU Law and in the Light of BEPS, Intertax 2015 s. 44; Croneberg (2021), s. 68 f. Enligt Dourado ska kommissionens definition i stället ses som en paraplybenämning för de transaktioner som enligt kommissionen bör föranleda någon form av unilateral eller multilateral åtgärd; begreppet kan varken vidga eller inskränka primärrättens definition av missbruk.Dourado (2015) s. 44; Croneberg (2021), s. 69. Caldéron Carrero och Quintas Seara betraktar på motsvarande sätt begreppet som en icke-bindande riktlinje och målsättning för vilka transaktioner som EU och dess medlemsstater aktivt bör motverka genom lagstiftning och informationsutbyten, och som ett policyinstrument avsett att på sikt förändra synen på vad som utgör god företagsstyrning.Caldéron Carrero & Quintas Seara (2016) s. 212 ff.; Croneberg (2021), s. 68 f.
Se även Skatteplanering Skatteflykt Skatteflyktslagen Skattebrott Skatteparadis Base Erosion and Profit Shifting
Referenser Noter
Källor
Caldéron Carrero, José Manuel & Quintas Seara, Alberto (2016). The Concept of 'Aggressive Tax Planning' Launched by the OECD and the EU Commission in the BEPS Era: Redefining the Border between Legitimate and Illegitimate Tax Planning. Intertax vol. 44.
Kategori:Skatter Kategori:Skatterätt Kategori:Internationell ekonomi