Peter Georg Reizenstein, född 25 februari 1928 i Nürnberg, död 21 juli 1993 i Danderyds församling, var en svensk läkare.

Biografi Peter Reizenstein var son Max Leopold Reizenstein och Berta Hesslein. Fadern som var av judisk börd blev 1932 svensk konsul i Nürnberg och skickade 1934 över sina barn och hustru till Sverige, där de bosatte sig på Östermalm i Stockholm. Kort före andra världskrigets utbrott anslöt sig även fadern till den övriga familjen.

Peter Reizenstein avlade studentexamen vid Högre allmänna läroverket å Östermalm 1946 och utbildade sig därefter till läkare vid Karolinska Institutet där han avlade medicine kandidatexamen 1950 och medicine licentiatexamen 1954. Han fick efter en kortare tjänstgöring vid Serafimerlasarettet 1957 anställning vid den medicinska kliniken vid Karolinska Institutet, som då leddes av Henrik Lagerlöf. Med avbrott från en längre vistelse i USA för forskning 1959–1961 förblev han trogen Karolinska Institutet hela sitt liv.

Reizensteins doktorsavhandling inriktades på vitamin B12 och dess upptag i tarmen, något som kom att kom att fortsätta att forska om under sin tidiga karriär. Han fortsatte att studera upptaget av andra spårämnen i kroppen, bland annat järn. Han kom senare att fokusera på klinisk och immunologisk leukemiforskning.

Reizenstein blev 1961 docent, var 1962–1984 tidvis vikarierande extraordinarie professor, underläkare 1962, biträdande överläkare 1963, vikarierande överläkare och chef för hematologiska avdelningen 1967 och var ordinarie överläkare 1971–1986. 1986 från innehade han en konsulttjänst i överläkarställning och var från samma år överläkare och chef för strålskyddsmedicinska laboratoriet vid Statens strålskyddsinstitut. Hans tillträde som chef vid Strålskyddsinstitutet skedde mitt under Tjernobylolyckan, och han fick en viktig roll med att ge information till sjukvårdspersonal om olyckan. Han byggde senare upp en nationell medicinsk beredskapsgrupp för olycksinformation och bidrog till tillkomsten av många skrifter som underlag för sjukvårdens arbete med strålningsolyckor. Han erhöll 1988 professors namn.

Han var en produktiv författare och var huvud- eller medförfattare till omkring 600 vetenskapliga och populärvetenskapliga arbeten. Hans vetenskapliga publicering har (2026) enligt Scopus över citeringar och ett h-index på 23.

Källor

Noter

Externa länkar

Kategori:Svenska läkare Kategori:Innehavare av professors namn Kategori:Födda 1928 Kategori:Män Kategori:Avlidna 1993