Achmet Bajtursynuly (; i äldre ryskinfluerad namnform Achmet Bajtursynov), född 5 september 1872 i byn Sarytubek i dåvarande Turgaj oblast i Kejsardömet Ryssland, död 8 december 1937 i Almaty, var en kazakisk språkvetare, poet, journalist, lärare och politiker.
Uppväxt Bajtursynulys födelsedatum har återgetts olika i litteraturen. Äldre engelskspråkiga källor anger 1873, medan den senare dateringen till den 5 september 1872 enligt den kazakiska mediaportalen Adyrna bygger på hans egen ryskspråkiga levnadsteckning från 1929, uppgifter som han lämnade i officiella frågeformulär och examensbeviset från lärarskolan i Orenburg.
Bajtursynulys far förvisades till Sibirien i femton år efter en konflikt med en tsaristisk ämbetsman, vilket lämnade familjen i ekonomiska svårigheter. Bajtursynuly började 1886 vid en rysk-kazakisk skola i Turgaj. Efter examen 1891 studerade han vid lärarskolan i Orenburg, där undervisningen påverkades av pedagogen Ibraj Altynsarins metoder.
Efter examen 1895 arbetade han som lärare vid flera skolor i bland annat Aqtöbe, Qostanaj och Qarqaraly. Samma år publicerades hans första artikel, Kirgizskie primety i poslovitsy, om kazakiska föreställningar och ordspråk.
Författarskap och språkarbete Bajtursynuly arbetade med att standardisera kazakisk ortografi och reformerade det arabiska alfabetet så att det bättre motsvarade det kazakiska språkets ljudsystem.
År 1909 publicerade han Qyryq mysal, en samling bearbetningar av Ivan Krylovs fabler anpassade till kazakiska kulturella förhållanden. Den följdes 1911 av diktsamlingen Masa, vars innehåll var tydligare politiskt präglat. Han skrev även om språk och litteratur och kom att räknas som en av sin tids främsta kazakiska språkvetare.
Politisk och publicistisk verksamhet Bajtursynuly greps 1909, när han var föreståndare för en rysk-kazakisk skola i Qarqaraly. Han förbjöds därefter att bo i stäppområdets provinser och bosatte sig 1910 i Orenburg. Där grundade han tillsammans med Myrzjakyp Dulatuly tidningen Qazaq. Orenburgs läge vid järnvägen mellan Orenburg och Tasjkent underlättade tidningens spridning över de kazakiskbefolkade områdena.
Från 1913 var Bajtursynuly chefredaktör för Qazaq, som blev en betydelsefull tidning för den kazakiska intelligentsian. Efter den ryska revolutionen 1917 blev han en av de framträdande ledarna inom Alasjrörelsen, som eftersträvade kazakisk autonomi.
När bolsjevikerna befäste sin makt började Bajtursynuly samarbeta med sovjetstyret. Han var vice ordförande för revolutionskommittén för det kazakiska området 1919–1920 och folkkommissarie med ansvar för utbildningsfrågor 1920. Därefter fortsatte han huvudsakligen att arbeta som lärare, journalist och forskare.
Förföljelse och död Bajtursynuly greps under de sovjetiska förföljelserna av tidigare deltagare i Alasjrörelsen. Efter att först ha fängslats och förvisats frigavs han 1934, men greps på nytt 1937. Han avrättades den 8 december samma år under den stora utrensningen.
Den 4 november 1988 upphävde Kazakiska SSR:s högsta domstol domen mot honom och avslutade målet eftersom hans handlingar inte ansågs ha utgjort något brott.
Källor
Externa länkar
Kategori:Födda 1872 Kategori:Avlidna 1937 Kategori:Män Kategori:Kazakiska författare Kategori:Kazakiska journalister Kategori:Kazakiska politiker Kategori:Personer som blivit avrättade av Sovjetunionen