C.G. Ström, egentligen Carl Gustaf Ström, född 9 juli 1865 i Tysslinge socken, död 17 september 1940, var en svensk skofabrikör och företagare. Han grundade 1888 en skomakarverkstad i Kumla som utvecklades till C.G. Ströms AB, en av de större skofabrikerna på orten. Företaget var enligt en samtida företagsbeskrivning Kumlas första skofabrik och hade under 1940-talet omkring 175 anställda.

Biografi Uppväxt och utbildning Carl Gustaf Ström föddes 1865 i Tysslinge socken. Hans far var smed och avled när Ström var ung. Ström och hans bror behövde därför tidigt lämna hemmet för att försörja sig. I tolvårsåldern flyttade Ström till Katrineholm, där han konfirmerades i Stora Malms kyrka. Han utbildade sig därefter till skomakare och blev gesäll hos skomakarmästaren Olof Andersson. Under tiden hos Andersson lärde Ström känna Albert Arsell, en något äldre närking som också arbetade där. De två kom att behålla kontakten livet ut.

Verksamhet i Kumla Ström kom tillsammans med Arsell till Kumla 1882. Under de första åren arbetade han som skomakare hos bland andra P. Jansson i Pettersburg, i trakten vid nuvarande Kvarngatan. År 1888 etablerade Ström en egen skomakarverkstad i Värby vid nuvarande Kungsvägen. Enligt en senare minnesartikel hade han endast ett mindre startkapital och köpte sitt första läder hos F.A. Carlsson. Verksamheten omfattade till en början handskomakeri. Ström tillverkade framför allt resårskor, som såldes till skohandlare i bland annat Stockholm och Uppsala. Han reste själv till kunder för att ta upp beställningar och lät därefter tillverka skorna i Kumla. Vid verkstaden tillverkades även nåtlingsarbeten och skärskuret bottenläder som hämtades av hemskomakare i bygden för vidare bearbetning.

Handel Ströms verksamhet omfattade inte enbart tillverkning. I början av 1900-talet drev han även sko- och läderhandel. Han öppnade en butik i den tvåvåningsbyggnad vid Stenevägen som han lät uppföra omkring sekelskiftet och som han kallade Strömsborg. Senare hade han även en filial i Sannahed, där det fanns en marknad knuten till de militära förbanden på Sannahed.

Han etablerade dessutom två skobutiker i Stockholm. Dessa överläts senare till hans bror P.A. Ström.

Industrialisering Övergången från handskomakeri till fabriksproduktion skedde stegvis. Enligt Kumla Julblad började Ström fabriksdrift 1899 när verksamheten flyttades till Strömsnäs. De första maskinerna omfattade bland annat läderstansmaskin, slipmaskin, lädermangel och senare avlappningsmaskin.

Ströms verksamhet blev därmed en del av den mekanisering av skotillverkningen som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förändrade Kumlas äldre partiskomakeri. En företagsbeskrivning från 1948–1950 anger emellertid 1898 som året då de första skomaskinerna anskaffades och betecknar företaget som den första skofabriken i Kumla. Källorna skiljer sig således något åt om huruvida 1898 eller 1899 ska anges som början på den egentliga fabriksdriften.

Företaget ombildades till aktiebolag 1930.

Fabriken År 1912 förvärvade Ström ett större område intill Yxhultsbanan och den södra järnvägsövergången i Kumla. Samma år påbörjades uppförandet av en ny fabriksbyggnad. Den nya fabriken ritades och uppfördes av byggmästaren Carl Lind. Byggnaden hade fyra våningar och stod färdig den 1 augusti 1913. Den var uppförd i tegel och hade bland annat cementgolv på järnkonstruktioner. Fabriken var uppdelad efter olika produktionsfunktioner. På bottenvåningen fanns bland annat stanssal, lager och kontor, medan en stor maskinsal upptog större delen av andra våningen. Andra delar av byggnaden användes för bland annat nåtling, tillskärning och skinnlager.

Under 1930-talet och början av 1940-talet genomfördes flera moderniseringar av fabriken. Bland annat installerades ventilation, centralvärme och hissar och delar av byggnaden byggdes om. Moderniseringsarbetena omfattade även skyddsrum och brandskyddsåtgärder under andra världskriget.

Elektrifiering och maskiner Ström hade ett stort intresse för tekniska lösningar och modernisering av skotillverkningen. Enligt Kumla Julblad installerades den första motorn i fabriken i början av 1900-talet. Fabriken blev också Kumla elektricitetsverks första abonnent på motorenergi. Redan 1909 fanns ett gengasverk vid fabriken. Enligt den samtida beskrivningen kunde en motor på 22 hästkrafter driva fabrikens maskiner under perioden 1908–1912. Ström intresserade sig även för förbättringar av maskinerna. När nya fabriken byggdes satsade han på en modern maskinpark, bland annat med kullagertransmission.

Företagets omfattning Under företagets tidiga fabriksperiod ökade arbetsstyrkan kraftigt. Före 1913 uppges antalet arbetare ha varierat mellan omkring 100 och 150. År 1924–1925 uppgavs fabriken sysselsätta omkring 225 arbetare och ha en årlig tillverkning värd omkring 2,5 miljoner kronor. Carl Gustaf Ström anges då som ägare och Carl Einar Ström som disponent. Enligt Kumla Julblad hade antalet vid tiden för artikeln 1942 ökat till över 200. En företagsbeskrivning publicerad 1948–1950 anger däremot 20 tjänstemän och 155 arbetare vid C.G. Ströms AB. Skillnaden kan bero på att uppgifterna avser olika år eller olika definitioner av personalstyrkan.

Företaget tillverkade huvudsakligen randsydda och agobottnade skodon samt stövlar och sportskodon. Varumärket var CGS. Det årliga tillverkningsvärdet uppgavs till omkring tre miljoner kronor.

Betydelse för Kumlas skoindustri C.G. Ström hörde tillsammans med bland andra A.G. Andersson, C.A. Jonsson och Carl Nilsson till den generation företagare som omvandlade Kumlas äldre skomakeri till en mekaniserad skoindustri. Ströms företag fick också betydelse genom att många skomakare som senare blev egna företagare hade arbetat hos honom. Enligt Kumla Julblad hade flera av de Kumlabor som under de föregående decennierna startat egna skofabriker tidigare varit anställda hos Ström. Artikeln från 1942 beskriver därför de många senare skofabrikerna i Kumla som i någon mening avläggare till Ströms verksamhet. Detta är en samtida lokalhistorisk bedömning och bör inte tolkas som att alla Kumlas skoföretag organisatoriskt härstammade från C.G. Ströms AB.

Arbetsgivare och social verksamhet Den samtida minnesartikeln framställer Ström som en arbetsgivare som uppmuntrade anställda som ville starta egna företag. När förmän eller andra anställda lämnade företaget för att starta egen verksamhet ska han enligt artikeln ha önskat dem framgång och betonat vikten av att upprätthålla kvaliteten i produktionen. Ström engagerade sig också i den så kallade egnahemsrörelsen. Tillsammans med grosshandlaren Buren köpte han en större del av sin svärfars hemman i Södra Mos och styckade marken till tomter. Enligt 1942 års artikel hade en förhållandevis stor andel av arbetarna vid Ströms fabrik egna hem. Vid fabriken fanns en sjukkassa som hade startats av Ström. Han stödde verksamheten ekonomiskt och inrättade även en fond för personal vid Örebro lasarett.

Kumla kommunarkiv bevarar delar av Ströms skofabriks arkiv. Arkivförteckningen omfattar bland annat huvudböcker från 1896–1922, inventarieböcker från 1903–1921, orderböcker från 1894–1909 och arbetareböcker från 1905–1915.

Religiöst och kommunalt engagemang Ström var engagerad i Kumlas frikyrkliga verksamhet. Han anslöt sig till Kumla Friförsamling 1893 och deltog därefter i församlingens organisatoriska verksamhet. Enligt en minnesartikel i Kumla Julblad var han under omkring 35 år medlem av församlingens styrelse, varav mer än 30 år som ordförande. Han bidrog också ekonomiskt till frikyrklig verksamhet och till andra ändamål. Kumla Julblad beskriver honom dessutom som engagerad i kommunala uppdrag och ideell verksamhet.

Sista år och död På grund av en ögonsjukdom som drabbade honom i 70-årsåldern drog sig Ström tillbaka från den aktiva verksamheten. Han behöll dock intresset för fabriken. Ström avled 1940. Enligt minnesartikeln besökte han fabriken bara ett par dagar före sin död, där han granskade de tillverkade skodonen och lämnade sina synpunkter.

Efter hans död leddes företaget av nästa generation. Enligt företagsbeskrivningen från 1948–1950 var Simon Ström chef för företaget sedan 1940 och styrelsen hade sitt säte i Kumla.

Eftermäle C.G. Ström räknas i den lokala historieskrivningen som en av de betydelsefulla pionjärerna bakom Kumlas industrialisering inom skotillverkningen. Hans verksamhet illustrerar övergången från handskomakeri och partiskomakeri till mekaniserad fabriksproduktion.

Ströms skofabrik har även lämnat ett omfattande arkivmaterial efter sig. Det bevarade materialet från 1890-talet och början av 1900-talet ger möjlighet att studera företagets ekonomi, orderverksamhet, inventarier och arbetsstyrka under skoindustrins tidiga industrialisering.

Referenser Noter

Källor Kumla Julblad 1942, artikeln Smedsonen, som blev framstående industriman: C.G. Ström. Örebro läns förvaltning och bebyggelse, II. Närke, 1948–1950. Svenska industrien 1924–1925. Kumla kommunarkiv, Ströms skofabrik.

Kategori:Svenska företagsledare Kategori:Födda 1865 Kategori:Avlidna 1940 Kategori:Män