Kumlasjön är en anlagd sjö i Kumla, Kumla kommun, Örebro län. Sjön ligger i Djupadalsparken och anlades under 1930-talets arbetslöshetskris som ett beredskapsarbete. Den invigdes 1935 och utvecklades till en bad- och rekreationsanläggning med bland annat park, servering och scen. Under 1970-talet kompletterades området med tempererade utomhusbassänger och kom att utvecklas till det som i dag är Djupadalsbadet.

Tillkomst Kumlasjön anlades under en period då Kumla präglades av hög arbetslöshet och ekonomisk kris. Idén var att skapa en badsjö och samtidigt ge arbetslösa möjlighet till sysselsättning genom så kallat arbetslöshetskommissionsarbete. Kumla kommun har i senare historiska återblickar beskrivit sjön som ett resultat av 1930-talets offentligt finansierade beredskapsarbeten. Platsen var ursprungligen en sänka i rullstensåsen. Området hade under lång tid använts som avstjälpningsplats och gropen behövde därför rensas och grävas ut innan den kunde omvandlas till en sjö. Bottnen tätades med lera och en mindre ö anlades i sjön. Arbetet påbörjades den 21 augusti 1933. Staten bidrog till kostnaderna genom arbetslöshetsåtgärder, medan återstående kostnader finansierades av kommunen. Arbetet omfattade bland annat bortforsling av avfall, utgrävning av den blivande sjön och anläggning av dess botten. En bro byggdes till den lilla ön. Vattenförsörjningen skedde från den närbelägna grusåsen.

Invigning Kumlasjön kunde tas i bruk sommaren 1935. Den högtidliga invigningen ägde rum på midsommardagen den 16 juni 1935. Ett samtida historiskt material från 1950 anger däremot valborgsmässoafton 1935 som den dag då sjön invigdes. Skillnaden kan bero på att olika delar av anläggningen togs i bruk eller invigdes vid olika tillfällen. Kommunens senare redogörelse anger 16 juni som invigningsdatum. Vid mitten av 1930-talet hade området utvecklats till mer än en badsjö. Runt sjön anlades parkytor, planteringar och promenadvägar, och en mindre servering och scen tillkom. Området kom att fungera som en plats för bad, rekreation, möten och olika slags offentliga arrangemang.

Sjön I en beskrivning från 1950 anges Kumlasjöns areal till 8 500 kvadratmeter, inklusive den omkring 75 kvadratmeter stora ön. Vattenvolymen angavs till omkring 16 000 kubikmeter. Sjön fick tidigt stor betydelse som badplats. Redan den första sommaren uppgick antalet badande under de varmaste julidagarna till mer än 1 500 personer per dag enligt den samtida redogörelsen. Vattnet kom från grusåsen i området och beskrevs i 1950 års Kumla Julblad som mycket rent. Under de första åren sattes även fisk ut i sjön, bland annat foreller.

Djupadalsbadet Anläggningen kring Kumlasjön kallades från början Djupadalsbadet, efter Djupadalen, det område där sjön anlades. Namnet Kumlasjön blev senare det etablerade namnet på själva sjön. Kumlasjön kom samtidigt att bli den centrala delen av ett större rekreationsområde. Djupadalsparken utvecklades med bland annat servering, scen, gräsytor och planteringar. Parken användes också för folkparksliknande arrangemang och festligheter. Under 1970-talet byggdes området ut med tempererade utomhusbassänger och omklädningsutrymmen. Anläggningen invigdes 1975 och kompletterade den ursprungliga sjön som bad- och fritidsanläggning. Senare har Djupadalsbadet utvecklats till en större badanläggning med både utomhus- och inomhusbad. Den ursprungliga Kumlasjön är fortfarande en del av området, men är skild från badanläggningens bassänger.

Park- och rekreationsområde Kumlasjön blev från början en central del av Djupadalsparken. Parken anlades samtidigt med sjön och innehöll planteringar, gräsytor, en liten ö med broförbindelse, sommarservering och plats för olika arrangemang. Under 1900-talet användes området bland annat för bad, simskola, tävlingar, underhållning och festligheter. En scen med gradänger byggdes och området fick karaktär av folkpark. År 1982–1983 uppfördes en ny friluftsscen och en ny serveringsbyggnad efter ritningar av Jerk Altons arkitektkontor. Kommunen beskrev samtidigt Kumlasjön och Djupadalsparken som ett etablerat rekreationsområde i staden. Området har under 2000-talet kompletterats med ytterligare park- och fritidsfunktioner. Kumla kommun har senare beskrivit den äldre Djupadalsparken och den nya Kumla Sjöpark som delar av ett sammanhängande stadsparksområde.

Naturmiljö Området kring Kumlasjön har även naturvärden. Kumla kommun klassar Djupadalsparken som naturvärdesklass 4 och beskriver området som tätortsnära varierad natur med bland annat äldre tallskog och flera naturvårdsarter.

Namn Namnet Kumlasjön används i dag för den anlagda sjön. Det äldre namnet Djupadalsbadet syftade på bad- och rekreationsanläggningen och hade sin bakgrund i områdesnamnet Djupadalen. Kumlasjön har även fått epitetet ”Närkeslättens pärla”. Uttrycket förekommer i kommunalt informationsmaterial och i äldre lokalhistoriska skildringar, men är ett smeknamn snarare än ett officiellt namn.

Betydelse Kumlasjön var från början både ett arbetsmarknadsprojekt och en badsjö. Genom att kombinera beredskapsarbete med anläggandet av en offentlig park och badplats skapades under 1930-talet ett nytt rekreationsområde i den växande tätorten. Sjön kom därefter att bli en central del av Kumlas offentliga fritidsliv. Den har under decennier använts för bad, simskolor, tävlingar, festligheter och andra arrangemang och har samtidigt fungerat som en del av stadens parkmiljö.

Referenser

Kategori:Kumla Kategori:insjöar i Kumla kommun