Theodor Neovius, född 5 maj 1861 i Kyrkslätt, död 24 april 1911 i Uppsala, var en finlandssvensk ingenjör och företagsledare.
Uppväxt och utbildning Neovius tillhörde en gammal finlandssvensk kultursläkt.Heikki Nevanlinna, Neovius-Nevanlinna: erään suvun kronikka, Helsingfors 2022. Han föddes 1861 på Gesterby gård, som var hans mors föräldrahem. År 1868 kom han till Sverige där hans föräldrar Theodor Neovius och Lova Neovius, född Moring, hade bosatt sig när fadern, som egentligen var forstmästare, blev läroverkslärare i Göteborg. År 1875 fick hans far tjänst som lektor vid folkskollärarinneseminariet i Ekenäs och familjen återvände till Finland. Efter skolgång i Ekenäs realskola kom Neovius in på Polytekniska institutet i Helsingfors, där han studerade i fyra år.
Yrkesliv Som nyexaminerad maskiningenjör var Neovius först sysselsatt med järnvägsarbete i Finland men kom hösten 1883 till J.E. Eriksons Mekaniska Verkstad i Stockholm och fick 1885 möjlighet att fördjupa sig i elektricitet vid Siemens & Halskes anläggning i Charlottenburg nära Berlin. Anställningen vid J.E. Eriksons Mekaniska Verkstad ledde till att Neovius fick ansvara för installation av elektricitet vid de kejserliga kopparverken i Pitkäranta vid sjön Ladoga. År 1889 avslutade Neovius sin anställning i Stockholm och bosatte sig i Helsingfors.
Samma år blev Neovius företagsledare i och med grundandet av Oy Neovius Ab för handel med stickmaskiner och garner. Affärsidén var väl genomtänkt. I slutet av 1800-talet spreds stickmaskinerna till de nordiska hemmen och särskilt till landsorten och landsbygden. Maskinstickningen blev en viktig inkomstkälla för många kvinnor under det sena 1800-talet och början av 1900-talet. Företaget blev mycket framgångsrikt och ett begrepp inom den tidiga finländska textilindustrin. Neovius var generalagent i Finland för stickmaskiner till 1908, trots att han då flyttat till Uppsala med sin familj.Sextio år stickmaskiner och garn : Aktiebolaget Neovius verksamhet genom sex decennier, Helsingfors 1949.
Åren 1890–1899 fungerade Neovius dessutom som Helsingfors stads elektrotekniker och hade samtidigt statliga och kommunala uppdrag som elektroteknisk besiktningsman. 1905 bildade han aktiebolaget Th. Neovius och var dess verkställande direktör.
Familjebildning Neovius gifte sig 1890 i Pitkäranta med Mathilde Trüstedt. Hon var född 1870 i Paris av tyska föräldrar men familjen flydde under Fransk-tyska kriget till Sankt Petersburg, där fadern övertog ledningen av gruvorna och smältverket i Pitkäranta. I makarna Neovius' äktenskap föddes barnen Tilly Neovius, som blev filosofie magister i moderna språk och privatsekreterare till koncernchefen Axel Ax:son Johnson, Elise Neovius som blev sjuksköterska och Master of Arts samt gifte sig med professor greve Bengt Hamilton och bosatte sig i New Mexico, Theodor Neovius som blev köpman och bildade familj i Stockholm, Eva Neovius som blev medicine licentiat och läkare men lämnade yrket för att bli nunna, sist i Brasilien, under namnet syster Hildegard och slutligen Helene Neovius som gifte sig med häradshövdingen friherre Erik Leijonhufvud. Familjen, som blev svenska medborgare 1908, bodde i Villa Lyckan i Kåbo i Uppsala, där även Neovius' mor Lova, född Moring, bosatte sig och avled 1926. Mathilde Neovius' långa livsresa slutade i Stockholm 1949.Maria Lovisa Neovius (1834–1926) dagboksanteckningar; Theodor Fabian Neovius (1833–1886) levnadssaga; Theodor Neovius (1861–1911) d.y.:s levnadssaga. Avskrifter av Elin Fris-Neovius i Kungliga Bibliotekets specialsamlingar i Stockholm.
Referenser Karl Moring, Släkterna Sjöman, Alrutz och Moring samt med dem besläktade medlemmar av familjerna Zitting, Stegman, Gadd, Nordenstrahl, Andersin och Neovius, Tavastehus 1950. Noter
Kategori:Män Kategori:Födda 1861 Kategori:Avlidna 1911 Kategori:Finländska ingenjörer Kategori:Finländska företagsledare Kategori:Personer från Kyrkslätt Kategori:Släkten Neovius