thumb|right|200px|Grustäkt i Stockholms län. Gys provtagningsteori kan hjälpa förstå och undvika variationer i kvalitén av gruset av som utvinns. Gys provtagningsteori är en statistisk teori och metod för behandlingen av partikelmaterial. Teorin betonar att varje partikel eller element i ett provtagningsparti måste ha en känd och lika stor – eller åtminstone kontrollerad – chans att bli utvald till provet. Tillämpandet av metoden kan bättra provtagning utan utökade kostnader. En vanlig effekt som orsakar behov av teorin är tyngdkraften som leder till anisotropi i det tredimensionella rummet.
Teorin avser partier som består av flera mängder där varje mängd i sin tur består av angränsande fragment.Pitard 1993, sid. 44 Partier kan innebära prover som representerar från noll till upp till tre dimensioner. Partier med noll dimensioner är diskreta materialansamligar så som en slumpmässigt utvald last av en dumper. Partier med en dimension kan vara partikelmaterial på ett transportband. Partiet kan utgöras av en population av oberoende enheter eller av en serie enheter som har beroende i tid, rum eller bägge.Pitard 1993, sid. 45
Gys provtagningsteori är användbar inom geologin, pedologin, gruvdrift, kemin och metallurgin och har även tillämpningar inom naturvården.Pitard 1993, sid. 4
Franska statistikern och kemisten Pierre Gy utvecklade teorin från 1950-talet fram till 2004.Gy, P (2004), Chemometrics and Intelligent Laboratory Systems, 74, 61-70.
Typer av fel vid provtagning Sju olika typer av fel vid provtagning identifieras i teorin. Ett sådant är fel som uppstår på grund av storskalig heterogenitet. En annan är periodisk heterogenitet som har inbördes beroende genom tiden. Denna fel kan åtgärdas genom a kompositera (slå samman) ihop flera prover. Gruppering och segregationsfel uppstår när partiklerna i provet inte är slumpmässigt fördelade, ofta på grund av tyngdkraften. Grundläggande fel är en precisionsförlust orsakas av storleksfördelningen av partiklerna och kan åtgärdas genom att minska på diametern av stortsta provtagna partiklarna eller öka volymen av provet.
Inkrementavgränsningfel och inkrementuttagsfel sker när det blir fel i avgränsningen respektive uttaget av ett en diskret del av en parti ("inkrement"). Det första fallet åtgärdas genom att se över provtagningsdesignen eller provtagningsapparaten. Den andra fallet kan ofta åtgärdas med använding av lämplig procedur och provtagningsapparat.
Beredningsfel kan vara kontaminering, förändring, eller förlust av delar av en prov eller delprov.
Se även Malmutspädning Sammanjämkning inom gruvdrift
Källor
Bibliografi
Kategori:Gruvdrift Kategori:Naturskydd Kategori:Sannolikhetsteori