Nationella blocket (franska: Bloc national) var en bred center-högerkoalition i Frankrike. Koalitionen bestod av en allians mellan tidigare politiska motståndare, däribland oberoende radikaler, liberalkonservativa och katolska nationalister.
Det första blocket, som leddes av Georges Clemenceau, satt vid makten mellan 1919 och 1924. Senare användes namnet ofta för att beskriva en liknande regeringsallians ledd av Raymond Poincaré, som styrde landet från 1926 till 1932.
Valet 1919 Koalitionen bestod i huvudsak av traditionella högerpartier som Fédération républicaine, Alliance démocratique och Action libérale, men stöddes även av mer radikala högerpartier. Blocket ville föra vidare den patriotiska samlingsregeringens politik (union sacrée) som Poincaré lett under första världskriget. Koalitionen vann valet 1919 med 53,4 % av rösterna.
Nationella blockets valkampanj fokuserade på två huvudfrågor, patriotism och rädslan för bolsjevismen. Alliansen betonade vikten av nationell enighet och hyllade krigsveteranerna. De riktade kritik mot att Versaillesfördraget inte gett Frankrike tillräckliga eftergifter från Tyskland, särskilt vad gällde annekteringen av Ruhralliansen. Kampanjens centrala slogan var "Tyskland kommer att betala!" (L'Allemagne payera!), och koalitionens politiska program byggde på att finansieras genom tyskt krigsskadestånd.
Flera stora strejker efter krigsslutet, i kombination med den ryska revolutionen, hade lett till en stark antikommunistisk stämning i Frankrike, vilket Nationella blocket eldade på och utnyttjade i sin valkampanj.
Vid valåret 1919 fick koalitionen 4 353 025 röster (53,42 %), vilket gav 433 av 613 mandat. Koalitionsledare under valet var Alexandre Millerand.
Källor
Kategori:Frankrikes politiska historia Kategori:Högerpopulism i Frankrike