Beslutsfattande är en process som jämför och väljer mellan flera alternativ, i syfte att nå ett mål eller lösa ett problem. Varje fattat beslut innebär ett val av en handling, väg eller mental inställning. Att avstå från att fatta beslut är också ett beslut, till förmån för en fortsättning av gällande förhållanden eller för en externt driven förändring.

Processens delar Ett beslut fattas efter en process som inkluderar olika steg. Det kan bland annat vara:

En intresskonflikt – olika mål eller behov är i konflikt med varandra. En värdering – hur ska de olika för- och nackdelarna med de möjliga besluten värderas? Slutligt val – de inblandade i beslutsprocessen blir överens om vilket beslut som är bäst. Därefter implementeras ofta beslutet i praktiken.

Olika grupper

En individ Beslutsfattande är ofta resultatet av en förhandling. När beslutet fattas av en person kan man i ett sådant fall tala om en inre förhandling. Där vägs olika intressen, mål eller perspektiv inom personens tankar, vilket till slut leder till något sorts beslut om någon sorts handlande.

Begreppet inre förhandling ställs av vissa sociologer emot yttre förhandling. Då kan det sistnämnda syfta på en människas organiserande av vardagslivet utifrån den verklighet (kulturellt, materiellt och relationsmässigt) som personen befinner sig i. Den inre förhandlingen handlar då om att skapa mening och sammanhang. Den inre förhandlingen beslutas av individen, medan den yttre motsvarigheten är beroende av andra människor och förutsättningar.

Mindre grupper I grupper fattas beslut ofta utifrån olika metoder. Ett sådant sätt är att basera beslut på konsensus, det vill säga att alla i gruppen får säga sin mening, och först när alla kan enas om en väg att gå fattas beslutet. Konsensusbaserade beslut är mest praktiska när gruppen inte är för stor.

Större grupper Ju större gruppen är som ska fatta beslutet, desto längre tid riskerar beslutsprocessen att ta. När ett lands parlament skall fatta beslut krävs först ofta en längre process, med diskussioner i utskott och längre debatter.

För att förenkla beslutsfattandet i större grupper, sker ofta val av personer som ska representera en större grupp. En beslutsprocess i ett parlament med några hundra personer kan gå snabbare än om ett helt lands befolkning ska vara direkt inblandad i beslutet. Det finns här och var stöd för ett större användande av direktdemokrati, trots de praktiska problemen att låta hela länder delta i löpande politiska beslut.

Forskning om beslutsfattande Forskning runt fattandet av beslut beskrivs särskilt inom europeisk psykologisk forskning under beteckningen problemlösning.

Se även Beslutsteori Konsensus

Referenser

Kategori:Sammanträdesteknik Kategori:Kognitiva funktioner