Andra sjöslaget vid Bornholm var ett sjöslag mellan Sverige å ena sidan och Danmark jämte Lübeck å den andra. Det utkämpades den 7 juli 1565 och ledde till en avgörande seger för Sverige.
Efter sjöslaget utanför Bukow den 4-6 juni hade den dansk-lybeckska flottan rustat sig att på nytt möta den svenska, och den 7 juli möttes flottorna mellan Bornholm och Rügen. Man försökte denna gång inte beskjuta varandra, utan gick direkt in för närstrid och bordning. Otte Knudsen Rud styrde med sitt amiralsskepp Jægermesteren mot Klas Kristersson Horns amiralsskepp Sankt Erik. Peder Axelsson Banér, som var befälhavare på Svanen, försökte assistera, men blev själv attackerad av det danska skeppet Christoffer, som i sin tur anfölls av det svenska skeppet Jungfrun. På ett annat håll lade sig det lybeckska amiralsskeppet Josua för bordning av det svenska skeppet Hector, som stöddes av David och Troilus. Ett skepp från Lübeck anföll David, och det svenska Gamle Gripen skyndade då till undsättning, men ett Lübeck-fartyg styrde med frisk vind mitt på Gripen, så att detta bröts sönder och sjönk.
Efter tre timmars strid drog sig de lybeckska skeppen bort från Hector och David. Då drev Troilus med vinden ned till de stridande amiralsskeppen och blev liggande bord om bord med det danska Christoffer och fick motta mycket beskjutning från alla sidor. Men dess skeppshövitsman Nils Skenk lyckades skjuta Christoffer i sank. Christoffers besättning hade dock lyckats borda Sankt Göran och lyckades utan att svenskarna upptäckte att skeppet tagits över av danskar dra sig ur striden. Den övriga besättningen på Christoffer försökte även borda Svanen, vars befälhavare Peder Axelsson Banér stupade, träffad av en falkonettkula. Svante Stures son Sten Svantesson Sture (1544–1565) övertog då befälet över Svanen och lyckades avstyra danskarnas bordningsförsök.
Danskarna lyckades också skjuta Gyllene Lejonet i eld. Striden mellan amiralsfartygen Jægermesteren och Sankt Erik stod länge hård, men sedan Sten Svantesson Sture med Svanen lagt sig på danska amiralsskeppets andra sida, tvingades den danska amiralen Otte Knudsen Rud att kapitulera. Efter förlusten av det danska amiralsskeppet började de övriga dansk-lybska flottan att fly, förföljda av svenskarna som erövrade fyra av skeppen, förutom två som blev sänkta. Enligt uppgifter skall de dansk-lybska förlusterna uppgått till 4 000 man, medan svenskarna skall ha förlorat 362 man döda och 523 sårade. Danskarna förlorade också båda sina amiraler, Otte Knudsen Rud som fången och underamiral Niels Trolle, som gick till botten med sitt skepp.Svenska flottans historia, Per Olof Bäckström Svenskarna förlorade underamiralen Peder Axelsson Banér samt Sten Svantesson Sture.
Utseendet på Jægermesteren är okänt, i likhet med merparten av krigsfartygen under det nordiska sjuårskriget, men en konstnär som deltog i det blodiga sjökriget på den danska sidan, hade 1585 målat en akvarell av två krigsfartyg i strid med varandra. Akvarellen anses beskriva striden mellan det svenska Sankt Erik, som hade två kanondäck och den danske Jægermesteren som var avbildad som något mindre med ett kanondäck. Rudolf van Deventer, som målat akvarellen, kan dock vara något partisk i sitt arbete, en av de mycket få samtida avbildningarna från det nordiska sjuårskriget.
Källor Bilder från nordiska sjuårskriget, tecknade av G. von Horn i Sjöväsendet 1905, på www.koms.se
Noter
Kategori:1565 Bornholm Bornholm Kategori:Lübecks historia