Tändstickspalatset är en exklusiv kontorsbyggnad i kvarteret Spektern på Västra Trädgårdsgatan 15 i centrala Stockholm. Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och ritades av arkitekt Ivar Tengbom. Huset blev helt färdigt i november 1928, knappt fyra år före Kreugerkraschen. Tändstickspalatset symboliserar Kreugerkoncernens uppgång och fall.
Tändstickspalatset är ett påkostat byggnadsverk i svensk tjugotalsklassicism skapat av en lång rad av Sveriges främsta formgivare, konstnärer och hantverkare, bland dem Isaac Grünewald, Carl Milles, Carl Malmsten, Simon Gate och Elsa Gullberg. Stadsmuseet i Stockholm har blåklassat byggnaden och delar av den bevarade interiören, vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde inte får förvanskas och av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
Byggnaden ägdes fram till 1999 av Fastighetsaktiebolaget Västra Trädgårdsgatan 15, i sin tur ägt av Stora Enso, som 1988 förvärvade Svenska Tändsticks AB (nuvarande Swedish Match). Från år 2000 ägdes fastigheten Spektern 8 av fastighetsbolaget Midroc Real Estate. År 2018 köptes den av Anders Bodin Fastigheter. Idag har ett 20-tal företag sina kontor här.
Kvarteret miniatyr|vänster|stående|Kvarteret Spektern 1909. miniatyr|Ursprungsbyggnaden på Spektern 9 och 8, uppförd 1754. Spektern 8 riven 1926. Spektern är ett gammalt Stockholmskvarter som begränsas av Hamngatan i norr, Regeringsgatan i väster, Kocksgränd i söder och Västra Trädgårdsgatan i öster. Namnet härrör från Gert Specht d.ä. (1645-1707), som levde på 1600-talets första hälft och ägde ett hus i detta kvarter där han drev krogen Spechtens källare. Han omnämns ofta i Stockholms tänkeböcker från 1594 och 1613–1623. Han är inte identiskt med handelsmannen Gert Specht d.y. (född 1675), som levde senare (troligen son eller sonson till den förre) och namngav Spektens gränd i Gamla stan.Stockholms gatunamn, sid. 55
I kvarteret Spektern fanns tidigare det De Geerska palatset från 1750-talet. Den norra delen av palatset revs i mitten på 1920-talet för att ge plats åt ett nytt "palats", ett mycket påkostat hus som omgående kom att kallas Tändstickspalatset.Bedoire, sid. 78 Byggherren var Ivar Kreuger, ”Tändstickskungen”, som i mitten av 1920-talet stod på höjden av sin karriär. Huvudkontoret för hans världsomspännande företag, Svenska Tändsticks Aktiebolaget (föregångaren till Swedish Match), låg i gamla lokaler på granntomten, Västra Trädgårdsgatan 17. Kreugers företag förvärvade därför Västra Trädgårdsgatan 15a och b och anlitade arkitekt Ivar Tengbom att rita det nya huvudkontoret som skulle symbolisera företagets framgång och kunde imponera på kunderna. Den södra delen (fastigheten Spektern 9) finns fortfarande kvar och kallas även Wachtmeisterska huset, efter senare ägare. Huset är sedan 1941 residens för Finlands ambassadör i Stockholm.
Arkitektur, allmänt miniatyr|Tändstickspalatset fasad mot öster sedd från ”De Geerska parterren”, 1930-tal. Tengbom hade just avslutat sitt omfattande arbete för Stockholms konserthus (invigd 1926). Därifrån tog han med sig en lång rad konstnärer och formgivare till det nya uppdraget, bland dem Isaac Grünewald, Carl Milles, Carl Malmsten, Elsa Gullberg, Ewald Dahlskog, Simon Gate, Robert Hult och Gustaf Cederwall. Handarbetets vänner och närbelägna NK stod för textil och verkstäder. Tengboms närmaste medarbetare var arkitekt Ture Wennerholm.Svenska Dagbladet av den 10 augusti 1928. Tillsammans bildades en form av medeltida byggnadshytta där Tengbom drog upp den stora helheten, medan hans medarbetare skapade palatsets ”liv och ande”, som han själv uttryckte det.Eklund, sid. 58
Exteriören, men framför allt interiören, präglades av den rådande konstriktningen, svensk 1920-tals klassicism eller Swedish grace, som stilen kallades internationellt. Vissa byggnadsdetaljer såsom hissfronter i glas och stål präglas redan av "prefunkis" och avslöjar övergången till funktionalism, den nya stilriktningen som skulle introduceras i Sverige några år senare i och med Stockholmsutställningen 1930. Kreugers konstintresserade vice-VD, Krister Littorin, såg till att den av ledningen önskade lyxkänslan förverkligades.Eklund, sid. 58 I husets konstnärliga utsmyckning skulle även företaget och företagets produkt, tändstickan, uppmärksammas. Olika symboler för elden samt företagsloggans tre stjärnor förekommer på olika sätt i hela byggnaden.
Planritning center|stående=2.5|miniatyr|Ritning med Tengboms ursprungliga planlösning över våning två trappor (direktionsvåning).
Bygget miniatyr|Innergården på 1930-talet. miniatyr|vänster|stående|Tengboms "signatur".
Tengboms ritningar godkändes till en början inte av Stockholms stads byggnadsnämnd, som anmärkte om hushöjden och innergårdarnas mått. Beställaren, Tändsticksbolaget, sökte dispens hos Kungl. Maj:t., vilket de fick. Angående hushöjden framhöll bolaget att den kommer att motsvara samma som de rivna byggnadernas.Svenska Dagbladet av den 12 September 1926.
Konstruktör var Henrik Kreüger och hans konsulterande ingenjörsfirma. Byggentreprenör var koncernägda Kreuger & Toll Byggnads AB som fick bygga på löpande räkning. Tändstickspalatset uppfördes i fyra plan ovan mark och ett plan under mark. Stommen består av murtegel, betong och järnprofiler. Ytterväggarna murades av tegel som slammades. I byggnaden ryms bland annat tjugo påkostade direktionsrum, sammanträdeslokaler, ett 100-tal enklare kontorsrum, samt storkök, matsalar, badrum för direktörer, sjukrum, arkiv, laboratorier och 24 kassavalv. Det fanns även ett tändsticksmuseum med över tusen föremål och på sin tid det enda i världen. Största rum med omkring 200 m² var emissions- och kassasalen, ursprungligen belägen i norra flygelns innergård. Från gatan kunde man köra ner med bil in i husets källargarage som fick dagsljus via en lanternin över den södra innergården. För chaufförerna fanns väntrum och vilrum med dusch.Dagens Nyheter av den 10 augusti 1928.
Tändstickspalatset färdigställdes i rekordfart på bara två år, från september 1926 till november 1928. I november 1926 göts grunden, i april 1927 firades taklagsfest och ett år senare, i februari/april 1928, flyttade Tändsticksbolaget in i sitt halvfärdiga palats.Eklund, sid. 61 Dagens Nyheter konstaterade "... detta palats har med amerikansk fart skjutit upp så hastigt att många Stockholmare ännu inte ens hunnit stanna inför den storslagna Tengbomska portiken..."Dagens Nyheter av den 10 augusti 1928. Den 8 november var allt klart och kungligheter samt pressen bjöds på visning. Produktionskostnaden stannade vid 3,3 miljoner kronor. Ivar Tengbom brukade signera sina byggnader som han var nöjd med, så även här. Hans "signatur" finns inhuggen i hussockeln till höger om portiken: "IVAR TENGBOM ARCH. 1928".
Husets tekniska utrustning miniatyr|Garaget ca 1929. Bilarna är, från vänster, en Chevrolet, en Studebaker, en Lincoln, Rolls-Royce och en Studebaker. Byggnaden utrustades med fyra personhissar och en elektrisk brevhissanläggning samt moderniteter som centralvärme, elektriska distanstermometrar och en personalsökningsanläggning. Bolagets nya kontor förfogade även över en egen telegrafväxel som tillät att skicka telegrammen betydligt snabbare än konkurrenterna. I korridoren utanför sessionssalen hängde (och hänger fortfarande) ett elektriskt världsur med vridbar urtavla som visade tidszoner, dag och natt, samt lokaltiden i några av världens huvudstäder.Eklund, sid. 58
Intill uret fanns två siffertavlor som genom anvisning från Postverket angav samtliga postmöjligheter till utländska centra samt framkomsttider för vanlig post och luftpost. Byggnadens klockor styrdes från ett elektriskt centralur i källaren. De elektriska uren inklusive världsuret samt ljussignalsystemet, personalsökningsanläggningen och kassavalvskontrollen kom från tyska Siemens-Schuckert.Siemens reklam angående leveranser till Tändstickspalatset. Kylanordningar för kylrum och kylskåp levererades av då General Motors-ägda Frigidaire. Siemens och Frigidaire var några av de få utländska företag som anlitades för projektet. LM Ericsson utvecklade, exklusivt för företagets ledning, en högtalartelefonanläggning som tillät att man under telefonsamtal kunde röra sig fritt i rummet.Frid, sid. 70 Ericsson levererade även husets brandalarmanläggning.
Exteriör Bebyggelsen grupperades kring en central anordnad hästskoformad innergård, en cour d'honneur.Hultin sid. 68 I den centrala innergårdens mitt står Carl Milles ”Dianafontänen”. Vidare finns här hans bronsskulpturer ”Viltsvin” och ”Hjort” som flankerar ingången från gatan. Marken är stensatt med marmorskivor. Två mindre, klimatskyddade innergårdar ansluter i norr och i söder. I den norra innergården anordnades kassahallen / aktieregistreringssalen och under den södra hade direktionen sina bilar.
Den centrala innergården nås från Västra Trädgårdsgatan via en kolonnburen portik. Portikens smidesgrindar mot gatan formgavs av Gustaf Cederwall och Robert Hult. Gustaf Cederwall skapade även portikens 14 kolonner av slipad Vätögranit med egyptiskt inspirerade kapitäl. I det stensatta golvet syns guden Prometheus, ”ljusbäraren”. Innergårdens fasader upp till första våningen är klädda med Kolmårdsmarmor, de övriga är slätputsade med tillsats av marmormjöl. Byggnadens fasader utåt Västra Trädgårdsgatan är indelade dels i rusticerande och dels i släta partier. Över portiken sträcker sig en balkong motsvarande tre fönsters bredd. Här hade Ivar Kreuger sitt kontorsrum. Ursprungligen hade man härifrån fri sikt mot öster och Kungsträdgården över en obebyggd tomt i kvarteret Kungliga trädgården, den ”De Geerska parterren”, som bebyggdes 1984 och utsikten försvann.Bedoire, sid. 78
Etappvis inflyttning I februari 1928 började inflyttningen, men då pågick fortfarande byggarbeten i huset. I augusti 1928 hade Dagens Nyheter ett utförligt reportage om det nästan avslutade bygge. Under rubriken Tändstickspalatset ett tidsmonument rapporterades om "Skönhet med amerikansk fart", den egna telegrafstationen och alla tekniska finesser i huset samt hur Ivar Kreuger hade det i sitt kontorsrum, där han bland annat kunde telefonera "utan mikrofon eller något annat" med hjälp av sin moderna högtalartelefon.Dagens Nyheter av den 10 augusti 1928.
Med viss stolthet konstaterade Svenska Dagbladet samma dag: Tändsticksbolagets nya affärsbyggnad vårt vackraste moderna kontorspalats och att huset uppförts nästa uteslutande med svenskt material och av svenska företag.Svenska Dagbladet av den 10 augusti 1928. I november 1928 stod så hela anläggningen färdig när arbetena i sessionssalen med Isaac Grünewalds muralmålning hade fullbordats. Det praktfulla resultatet visades torsdagen den 8 november 1928 för kronprinsen Gustaf (VI) Adolf och prins Eugen med följe. Svenska Dagbladet konstaterade dagen därpå Tändstickspalatset nu en helgjuten konstskapelse.Svenska Dagbladet av den 9 november 1928.
Interiör Sessionssalen, styrelserummet miniatyr|Sessionssalen och det svängda bordet, på golvet ligger Grünewalds matta, 1930. miniatyr|stående|vänster|Kreugers plats. miniatyr|stående|vänster|Ekonomichefens plats. Husets viktigaste rum grupperade Tengbom efter en huvudaxel som går från väster till öster genom Sessionssalen, innergården, portiken och Kreugers kontorsrum på andra våningen. Från portiken leder dubbla trappor upp till direktionsvåningen med det ännu bevarade styrelserummet, Sessionssalen. Dess interiör betraktas som husets gestaltningsmässiga höjdpunkt och beskrevs av Svenska Dagbladet som "en av vårt lands originellaste och vackraste sammanträdesrum".Svenska Dagbladet av den 10 augusti 1928. Den ligger från innergården rakt fram och upptar andra och tredje våningen. På fasaden märks även en liten balkong med smidesräcke troligen formgiven av Robert Hult. Över balkongdörren hänger en sköld i sten med texten ”ANNO MCMXXVIII” samt bolagets tre stjärnor.