Emanuel Hirsch, född 14 juni 1888 i Bentwisch nära Wittenberge, Brandenburg, död 17 juli 1972 i Göttingen, var en tysk teolog, professor i kyrkohistoria i Göttingen 1921.
Hirsch, som var lärjunge till Karl Holl, var en av Tysklands främsta teologer. Han ägnade sig åt studiet av den tyska idealismens filosofi (som Fichte) i dess förhållande till kristendomen, vidare har han behandlat reformationens idéhistoria och var dessutom framstående kännare av Sören Kierkegaard.
Hirsch menade att evangeliet i sin nuvarande gestalt är resultatet av en bearbetning som borde kunna dateras till mellan 130 och 140. I Die Frühgeschichte des Evaneliums (2 band, 1941) försökte han rekonsturera "ur-Markus". Det passade tankegången att evangelierna tillkommit under en längre process, att de successivt vuxit fram.
Hirsch var medredaktör för Zeitschrift für systematische Theologie. Han var även känd som predikant och politiker. Under mellankrigstiden var han utifrån den nationalkonservativa teologin motståndare till Ernst Troeltsch.
Bibliografi Fichtes Religionsphilosophie im Rahmen der philosophischen Gesamtentwicklung Fichtes, 1914 Luthers Gottenanschauung, 1918 Die Theologie des Andreas Osiander, 1919 Die idealistische Philosophie und das Christentum, 1926 Kierkegaard-Studien, 3 band, 1930-31 Der Sinn des Gebets, 1921, sv. övers. 1930 Christentum und Geschichte in Fichtes Philosophie, 1920 Leitfaden zur christlichen Lehre, 1938 Hilfsbuch zum Studium der Dogmatik, 1937 Lutherstudien, 2 band, 1954 Geschichte der neuern evangelischen Theologie im Zusammenhang mit den allgemeinen Bewegungen des europäischen Denkens, 5 band, 1949-54 Der Heckenrosengang, 1954 Der neungekerbte Wanderstab, 1955 Nothnagel, 1956 Rückkehr ins Leben, 1957 Die unerbittlichen Gnaden, 1958 Frau Ilsebill, 1959 Die Brautfahrt und andere wunderliche Geschichten, 1960 Källor
Kategori:Tyska teologer Kategori:Tyska kyrkohistoriker Kategori:Tyska politiker Kategori:Födda 1888 Kategori:Avlidna 1972 Kategori:Män