Polisforskning är ett forskningsområde som syftar till att utvärdera och belysa polisens arbete och uppgifter i samhället. En definition använd av Europeiska polisakademin (CEPOL) är det vetenskapliga studiet av polisen som institution och av polisarbete som en process.Polisforskning vid universitet och högskolor i Sverige - En översikt, Polishögskolan januari 2012 Forskningsområdet räknas ofta som en del av kriminologin. Forskningen är normativ eftersom ett av forskningens mål är att utveckla polisens effektivitet.
Exempel på delområden inom polisforskningen är: Profession, organisation och ledarskap Brottsförebyggande arbete Ordning och trygghet, inklusive forskning kring polisiära insatser i specifika miljöer och vid specifika händelser. Brottsutredning, inklusive forskning kring utredning av specifika kategorier av brott.
Polisforskare kan vara anställda av universitet eller högskolor, forskningsinstitut eller polisorganisationer. I Sverige gäller detta bland annat Rikspolisstyrelsen och Polishögskolan.
Vid Södertörns högskola har polisvetenskap etablerats som ett självständigt akademiskt ämne. År 2024 utsågs Mehdi Ghazinour till professor i polisvetenskap vid högskolan och blev därmed Sveriges första professor i ämnet. Vid högskolan bedrivs forskning inom polisvetenskap, och sedan 2015 även polisutbildning.
Många men inte alla polisforskare är forskarutbildade kriminologer, sociologer eller jurister. I Sverige är den mest kände polisforskaren och kriminologen troligen Leif G.W. Persson som före sin pensionering hade sin arbetsplats på Polishögskolan.
Källor
Kategori:Polis Kategori:Kriminologi