miniatyr|E4:an strax norr om Nyköping, vy mot norr. E4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E4 är Sveriges näst längsta väg (efter E45), då sträckan mellan Haparanda (som är startpunkten i Sverige) och Helsingborg utgör 1 590 kilometer. Sträckan i Finland är 0,8 kilometer lång.
Sträckningar Över gränsen mellan Finland och Sverige skyltas E4 "Haaparanta" västerut och "Finland" österut.
Inom Sverige skyltas E4 mellan följande orter: Haparanda–Kalix–Luleå–Piteå–Skellefteå–Umeå–Örnsköldsvik–Härnösand–Sundsvall–Hudiksvall–Söderhamn–Gävle–Uppsala–Arlanda–Stockholm–Södertälje–Nyköping–Norrköping–Linköping–Mjölby–Ödeshög–Gränna–Huskvarna–Jönköping–Värnamo–Ljungby–Markaryd–Örkelljunga–Åstorp–Helsingborg. Orter i kursivt är fjärrorter, som alltid skyltas. Övriga orter är närorter eller knutpunkter.
I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till Helsingör. Enligt europavägsöverenskommelsen är det E47 och E55 och som går över Öresund med färjan och så skyltas det i Danmark (även om E55 tonats ned under 2010-talet).
Anslutande vägar Europaväg 4 delar sträckning med andra europavägar på fem ställen, med: Töre–Luleå i Umeå i norra Stockholm mellan Kista och Järva krog Stockholm–Södertälje och utanför Helsingborg
Den korsar eller möter dessutom: i Torneå. i Sundsvall. i Gävle. i Norrköping. och i Helsingborg även om det nästan inte skyltas.
E4 delar sträckning med följande svenska riksvägar och länsvägar: Luleå - Antnäs Södertälje–Järna förbi Nyköping Mjölby–Jönköping och genom Jönköping förbi Ljungby
Den möter följande svenska vägar (från norr till söder):
Tätorter Europaväg 4 passerar genom ett antal tätorter så att gående med flera blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Helsingborg, Härnösand, Örnsköldsvik, Skellefteå, Sangis och Haparanda. Oftast är hastighetsgränsen 40 kilometer i timmen genom dem.
Korsande järnvägar Det finns inte någon plankorsning med järnväg längs Europaväg 4. Senast det fanns någon var 2006 då E4 korsade museijärnvägen Upsala–Lenna Jernväg i Uppsala. 1987 färdigställdes E4 norr om Gävle, innan dess korsade E4 järnvägen vid Hamrångefjärden. Innan förbifarten vid Norrköping byggdes i mitten av 1990-talet fanns en plankorsning med spårväg.
Följande järnvägar korsas, samtliga planskilt: Västkustbanan Skånebanan Markarydsbanan Kust till kust-banan Jönköpingsbanan Södra stambanan Västra stambananUpsala–Lenna Jernväg Arlandabanan Norra stambanan Bergslagsbanan Ostkustbanan Ådalsbanan Botniabanan Mellansel–Örnsköldsvik UmeåbananSkelleftebanan Piteåbanan Malmbanan Morjärv–Karlsborg Haparandabanan
Spårvägar och tunnelbanor: Norrköpings spårvägar TvärbananStockholms tunnelbana (Gröna linjen, Röda linjen, Blå linjen)
Historia Texten handlar mest om historiken bakom numreringen. Se avsnittet Vägstandard och vägmiljö för historiska byggprojekt.
miniatyr|E4 vid Tävraskogen strax norr om Örnsköldsvik, på en bild från början av 2000-talet. Vägstandarden vid den tiden var typisk för E4 i Norrland. På senare år har dock många sträckor av denna typ byggts om till 2+1-väg med mitträcke. E4 närmast norr om Örnsköldsvik är nu invigd som s.k fyrfältsväg, men fortfarande saknas beslut om nybyggnad runt själva stadskärnan sedan vägprojektet plockades bort från regeringens infrastrukturplan 2010–2021. Från 1945 till 1962 hette vägen Helsingborg–Stockholm Riksväg 1 eller Riksettan. Sträckan Stockholm–Haparanda var Riksväg 13 eller Rikstretton. Redan under den tid vägen hette Riksettan och Rikstretton skedde vissa omläggningar och vissa delar blev motorväg. Sedan vägen blev omnumrerad till E4 har det skett stora omläggningar och vägen är sedan 2011 helt mötesfri från Hudiksvall och söderut. Från Axmartavlan och söderut är hela vägen motorväg eller mötesfri motortrafikled. Numera går därför den ursprungliga Riksettan parallellt med dagens motorväg på E4.
År 1961 skrev även Sverige på FN:s konvention om Europavägar. Tanken med europavägsystemet är att europavägnumren ska komplettera de nationella vägnumren och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land till ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder som till exempel Belgien att inkorporera Europavägsnumren i sina nationella vägnummersystem istället för att som i till exempel Tyskland låta dem vara en komplettering till de nationella vägnumren. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 gick då från Finland (Helsingfors–Haparanda) genom Sverige och söderut genom Danmark (Helsingör–Rödby), Tyskland (via Puttgarden och Frankfurt), Schweiz (Basel–Genève), Frankrike (Grenoble–Nîmes) och Spanien (Barcelona–Madrid) till Portugals huvudstad Lissabon. – Se Lista över äldre europavägar.
Eftersom E4 är ett välkänt och inarbetat vägnummer i landet ändrades inte vägnumret när europavägnumren i Sverige reviderades 1992 för att följa övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumrering av vägar i nord–sydlig respektive öst–västlig riktning med betydligt fler europavägar. Det började införas 1985 i en del länder. Att behålla numret E4 krävde dock förhandling eftersom vägen var tänkt att heta E55 när det nya systemet beslutades. Detta får till följd att E55 slutar i hamnen i Helsingborg medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut till E8 i Torneå heter E4.
Förr hade E4 sin nordliga ände i Keminmaa i Finland, men förkortades 2002 med 20 kilometer så att den börjar i Torneå. Detta gjordes på grund av att E8:an förlängdes i Finland med sträckan Torneå–Åbo.
Framtidsplaner Genom sin nord–sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom Östergötland och Småland till hamnen i Helsingborg betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet.
Helsingborg–Gävle Redan på 1950-talet beslöt man att det skulle finnas motorväg mellan Jönköping och Uppsala som mål, vilket blev klart år 2000 och tog drygt 40 år. Den sista sträckan som invigdes var Ödeshög–Mjölby. Senare har man också haft som mål att bygga en sammanhängande motorväg mellan Helsingborg och Jönköping. Sedan sträckan Kånna–Toftaholm blev färdig år 2025 uppnåddes målet fullt ut. Men då hade det varit korsningsfritt och mötesfritt sedan 2006. E4 är år 2025 mötesfritt och nästan helt korsningsfritt mellan Helsingborg och Hudiksvall (cirka 845 kilometer).
En ny 21 kilometer lång motorvägsförbindelse väster om Stockholms innerstad, benämnd Förbifart Stockholm, byggs och beräknas färdigställas år 2030.
SträckaLängdMålstandardStatusFörbifart Stockholm (ny sträckning)21 km20x20px 3+3 körfält20x20px Pågår. Klart 2030.
Trafikverket planerar även att bygga om Trafikplats Ljungarum i Jönköping kring år 2028-2031 i syfte att öka kapaciteten och minska köbildningen. Trafikplatsen planeras att bli en motorvägskorsning där både E4 och väg 40 blir genomgående motorvägar med vardera två körfält i varje riktning. Idag måste genomgående E4-trafik svänga i trafikplatsen.
Gävle–Haparanda Trafikverket har som mål att göra E4 mötesseparerad. Följande nyinvesteringsprojekt produceras eller utreds av Trafikverket, i ordning från söder till norr.
Kongberget-Gnarp - Cirka 22 kilometer lång 2+1-väg med mitträcke, från Kongberget, söder om Vattrång, till Gnarp, varav del i ny sträckning, planeras för detta avsnitt mellan Hudiksvall och Sundsvall.E4, Kongberget–Gnarp, mötesfri väg Produktion är finansierad, men omtag i planeringsarbetet har gjorts för att kunna samordna vägproduktionen med utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår. Samtal om tillskott av medel för byggnation av 2+2-väg genom medfinansiering, cirka 50 miljoner SEK enligt vägutredning, förs bland länets kommuner och länsstyrelse under ledning av Region Gävleborg. Enligt Trafikverket är byggstarten planerad till 2029. Efter 2033 ska etappen vara klar. Trafikplats Torsboda Industripark - Ny trafikplats till Torsboda Industripark och borttagande av trevägskorsning ca 1 km söder om denna. Avtal om att trafikplats ska byggas har tecknats mellan Timrå kommun och Trafikverket. Upphandlingen av projekteringen av Trafikplatsen är klar och arbetet med vägplan samt projekteringen av en tillfällig trafikplats genomförs under 2023. Kostnaden för den nya trafikplatsen är beräknad till 150 miljoner kronor. Härnösand – En ny sträckning väster om Härnösand, Kittjärn till Överdal, skulle medföra en cirka fem kilometer genare sträckning av E4, samt kraftigt minska mängden tung trafik genom centrala Härnösand. Projektet är inte finansierat i nationell transportplan 2018-2029 och har därför lagts vilande.E4 förbi Härnösand, Kittjärn–Överdal Örnsköldsvik – En ny sträckning av E4 genom centrala Örnsköldsvik utreds, med tunnel genom Åsberget. Enligt förstudien skulle nysträckningen medföra en avsevärd minskning av mängden tung trafik genom centrala staden och därmed förbättrad miljö i stadskärnan, samt kortare restider for lokala och långväga transporter. En lokaliseringsstudie år 2015 diskuterade två alternativ för tunnelns sträckning, med kostnadsuppskattning om cirka 1,8 miljarder SEK, men vid tidpunkten fanns ej finansiering i nationell transportplan 2018–2029.E4 Örnsköldsvik miniatyr|Skiss av projicerad vägstandard och typ för E4 norr om Gävle år 2021, enligt Trafikverkets planering den första juli, 2016. Verkligt utfall kan komma att avvika genom ändrade planer, förseningar och dylikt Gumboda–Yttervik som ligger mellan Umeå och Skellefteå – Cirka 50 kilometer mötesseparerad 2+1-väg , mestadels i befintlig sträckning, utreds i fem deletapper (se tabellen nedanför), genom breddning av vägbana, ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar, och möjligen vissa avsnitt ny sträckning såsom till exempel kurvan i Lövsele.E4, Västerbotten, mötesfri väg Lappbäcken–Harrioja – Projektet är vilande. SträckaLängdMålstandardStatusKongberget – Gnarp (ny sträckning)22 km20x20px 2+1 / 1+1Byggstart 2029. Klart 2033.Trafikplats Torsboda Industripark (ny trafikplats)2 kmByggstart osäker.Förbifart Härnösand (Kittjärn-Överdal) (ny sträckning)12 km22x22px / 22x22px 2+1Byggstart osäker, projektet vilande.Förbifart Örnsköldsvik (ny sträckning)18 km20x20px 2+2Byggstart osäker, projektet vilande.Gumboda – Yttervik (fem deletapper, ca 50 km)och övriga mellan Umeå och Skellefteå (totalt 8 etapper):ca 60 kmGumboda – Grimsmark (befintlig sträckning)15 km22x22px / 22x22px 2+120x20px Pågår. Klart 2027.Grimsmark – Broänge (ny sträckning)22x22px / 22x22px 2+1Byggstart osäker, projektet vilande.Broänge – Daglösten (befintlig sträckning)13 km22x22px / 22x22px 2+1Byggstart 2026. Klart 2028.Daglösten – Ljusvattnet (befintlig sträckning)8 km22x22px / 22x22px 2+1Byggstart 2029. Klart 2033.Ljusvattnet – Yttervik (befintlig sträckning)22x22px / 22x22px 2+1Byggstart osäker, projektet vilande.Förbifart Skellefteå (Tjärn-Solbacken) (ny sträckning)8 km22x22px / 22x22px 2+1Byggstart 2031. Klart 2033.Lappbäcken – Harrioja (troligtvis befintlig sträckning)15 km22x22px / 22x22px 2+1Byggstart osäker, projektet vilande.
Vägstandard och vägmiljö På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur och vägutformning från 1930-talet och framåt representerade. I Stockholm och Jönköping går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära Vättern som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över sjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att många bilister somnade vid ratten på grund av den monotona vägmiljön, vilket ledde till att dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten.
Motorväg och motortrafikled