Torneå

miniatyr|Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka. Torneå (, ) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken. Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till invånare (), och staden (kommunen) har en total yta på km². Torneå tätort har invånare på en yta av 36,03 kvadratkilometer (2023). Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå låg från början på en ö, Svensarö (), i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra. Vid gränsen ligger också EU-parken där det bland annat finns en minigolfbana.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

Historia miniatyr|höger|325px|Torneå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Torneå fick sina stadsrättigheter på kungliga order den 12 maj 1621.

Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 557 ff

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också de gamla gatorna något rakare.Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 559

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.Hederyd & Alamäki 1993, s. 390

1 januari 1957 överfördes ett område med personer till Torneå stad från Nedertorneå kommun.

Geografi Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

Tätorter Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2021 låg sex tätorter helt eller delvis inom Torneå stads område och tätortsgraden i kommunen var 87,7 %.

Nr Tätort Folkmängd 1 Torneå centraltätort 2 Kemi centraltätort (del av)Av tätortens invånare bodde 831 i Torneå stad, i Keminmaa kommun och i Kemi stad. 3 Karunki 4 Arpela 5 Puuluoto 6 Liakka

Kommunikationer Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken återöppnades Haparanda–Torneå–Uleåborg den 10 augusti 2026. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Kemi-Tornio flygplats ligger 21 km från centrala Torneå och har för närvarande (2016) endast förbindelser till Helsingfors. Det har många gånger diskuterats om en direktförbindelse till Stockholm, inte minst för att flygplatsen är nära Haparanda (som har en av Sveriges längsta restider från kommunhuvudort till Stockholm), men det har hittills inte blivit av.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Politik Mandatfördelning i Torneå, valen 1964–2025 Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.

Valresultat i kommunalvalet 2017 PartiRöstfördelningMandatfördelningAntalAndel %Antal+−Andel %+−Antal+− Centern i Finland47,4+336+5,522+3 Vänsterförbundet16,7-140-0,67-1 Finlands Socialdemokratiska Parti15,0+372+4,36+1 Samlingspartiet8488,5-149-1,03-1 Sannfinländarna5265,3-535-4,93-1 Gröna förbundet2662,7-161-1,410 Tornio meidän kunta2322,3NyNy1Ny Kristdemokraterna i Finland1501,5+82+0,900 Finlands kommunistiska parti360,4+18+0,200 Piratpartiet100,1NyNy00 Pro Tornio - kuntalaisen parhaaksi yhteislista*00,0-557-5,30-2Giltiga röster totalt100,00——43—Ogiltiga röster730,7——Valdeltagande58,0—-2,1Röstberättigade——— Källa:

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Sannfinländarna och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.

Demografi

Medelåldern i kommunen år 2020 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,8 år för kvinnor).

Åldersfördelning Åldersfördelningen i Torneå stad enligt siffror från Statistikcentralten avseende förhållandena den 31 december 2019:

Ålder Antal Andel <center> 31 december 2020 0–14 år 16,86 % 15–24 år 11,02 % 25–54 år 34,19 % 55–64 år 13,69 % 65+ år 24,25 %

Befolkningsutveckling

Språk Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har summerats ihop för att minska tabellens storlek.

Språk Talare 2021-12-31Antal Andel (%)Hela befolkningen 100,0Finska 96,6Svenska 0,6Samiska 0,1Främmande språk totalt 2,7Arabiska 0,6Ryska 0,5Thailändska 0,3Estniska 0,2Persiska 0,2Språk med fler än 10 men färre än 30 talare 0,6Språk med färre än 10 talare 0,5

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt.Ilkka Mäntylä: "Torneå - staden". I: Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia II: Från 1600-talet till 1809. Haparanda 1992, s. 181-264, här s. 252. Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text.Officiella svenska ortnamn i Finland, Institutet för de inhemska språken. Läst 4 januari 2013. Även om Torneåborna har finska som modersmål är kunskaperna i svenska som andraspråk goda i och med den geografiska närheten till Sverige.

Bildgalleri

Källor

Webbkällor Torneå stads webbplats Läst 4 januari 2013.

Noter

Externa länkar

Satellitbild på Google Maps Torneås och Haparandas gemensamma turistwebbplats Läst 4 januari 2013.

Kategori:Gränsorter i Europa Kategori:Orter avbildade i Suecian Kategori:Finlands kommuner Kategori:Städer i Finland